gustav_friddo
Pisa

Fridolin: Ta åt er av framgången, lärare

Trenden har vänt – svenska elever presterar allt bättre i skolan. Det visar Pisa-undersökningen som presenterades under tisdagen. 
– Det tredje styrkebeskedet på bara några månader. Det ska lärarna verkligen ta åt sig av, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

För tre år sen försattes skol-Sverige i chock. Svenska elevers resultat i Pisa sjönk till under snittet jämfört med andra länder inom OECD i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.

Men nu visar den senaste mätningen på en vändning. I matematik har andelen lågpresterande minskat samtidigt som andelen högpresterande blivit något fler och resultatet för Sverige ligger nu runt genomsnittet för länderna inom OECD. I Norden toppar Finland tillsammans med Danmark och därefter följer Norge, Sverige och Island.

Beskedet togs emot med förtjusning av utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Nu har vi det tredje styrkebeskedet på bara några månader, och det betyder att det här är på riktigt. Det ska lärarna verkligen ta åt sig av, säger han till Skolvärlden.

Samtidigt visar Pisa-undersökning på ett ökat glapp mellan låg- och höginkomsttagare, och skillnaden mellan människor med inhemsk och utländsk bakgrund är större i Sverige än någon annanstans bland OECD-länderna.

– Det brukade vara den svenska skolans själ att vi kunde ge alla en riktigt bra skola. Bara när Pisa startade för femton år sedan så var vi bland de bästa på det. Ska vi fortsätta öka kunskapsresultaten måste vi möta ojämlikheten, säger Gustav Fridolin och tillägger:

– Det gör fruktansvärt ont. Jag tror att alla som tror på Sverige som ett land som håller ihop och som ger alla goda chanser verkligen känner att det här är ett slag rakt in i den svenska självbilden.

Gustav Fridolin planerar inte att riva upp reformer eller göra förändringar som den tidigare regeringen genomfört.

– Det har jag sagt hela tiden. Jag ska inte rycka och riva i lärarnas arbetsvardag – utan låta läroplan, kursplan och betygssystem i grunden ligga. I stället ska vi arbeta med det som kan stärka lärare och rektorer i deras arbeta. Till exempel läsa-skriva-räkna-garantin, fler anställda, mer tid för jobbet.

Han vill nu prioritera mer tid för lärarna, bryta segregationen och ge elever stöd i tid.

– Det handlar om investeringar i mer tid för lärarna. Mer tid för lärarna betyder mest och de berör skolan mest. Nedskärningarna som följde med finanskrisen har lett till en mer ojämlik skola. Vi vill prioritera investeringar i de skolor som behöver det allra mest och investeringar i elevhälsa, specialpedagogik och skolbibliotek.

Utbildningsministern menar också att trendbrottet kan betyda mycket för läraryrket framöver.

– Det är klart att det betyder mycket att man ser att det inte finns något förutbestämt med att Sverige ska ha fallande resultat. Tvärt om. När vi tar i så märks det också. Jag tror detta kan locka fler till att vilja bli lärare. Vill man vara med och bidra för att Sverige ska bli ett så bra land det bara kan bli – då är läraryrket bland de viktigaste man kan välja.

Svenska elever beskriver i Pisa att de får bättre lärarstöd än elever i många andra länder.

– Det tycker jag är ett styrkebesked för lärarna. Trots att vi har färre undervisningstimmar så upplever eleverna att de får bättre stöd av lärarna.

 

Andra reaktioner: 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm