Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Regeringen tillsätter en utredning för att stärka landets skolbibliotek och kvaliteten på läromedel, något som Sveriges Radios Kulturnytt var först med att rapportera om.

Särskild utredare blir tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin.

– Det känns jätteroligt. Det är ett drömuppdrag. Jag var med och tillsatte Läsdelegationen och tog de första stegen för nationell bibliotekspolitik, och det är de två rapporterna i ryggen som säger att nu måste vi städa upp problemen att vi har så många elever som faktiskt inte har ett riktigt skolbibliotek och att många bibliotek står obemannade, säger han till Skolvärlden.

Sedan Gustav Fridolin lämnade uppdraget som språkrör för Miljöpartiet arbetar han som lärare på Stadsmissionens folkhögskola i Liljeholmen i Stockholm.

– Vanligtvis ges den här typen av uppdrag till forskare, riksdagsledamöter eller myndighetschefer – och då är det ett uppdrag som man gör vid sidan av sitt ordinarie arbete. Nu ges det till en lärare och det kan vara lämpligt det också. Det var viktigt för mig att jag skulle få fortsätta jobba här på skolan. Det här var ännu roligare här än vad jag kommer ihåg att det var, säger Gustav Fridolin.

Han menar att det behövs en rad insatser för att förbättra skolbiblioteken i Sverige.

– Det är jättetydligt hur ojämlikt det är i dag. Det finns skolor där vi har en väldigt bra biblioteksverksamhet och där det finns en skolbibliotekarie som arbetar tätt med lärarna i läsningsarbetet. Sedan finns det många skolor där biblioteket är ett gäng böcker i ett hörn, antingen för att kommunen ger alldeles för lite pengar till skolan eller för att friskolorna vill plocka ut mer pengar i vinst och lägga sig på vad man uppfattar är minimikravet i lagen.

I utredningen kommer Gustav Fridolin även att se över hur svensk skola ska arbeta för att säkra kvaliteten på läromedel.

Hur ser du på det nuvarande systemet gällande läromedel? 

– Sverige har ett av de mest liberala systemen i världen när det kommer till läromedel. Det innebär att läromedlen riskerar vara ett svagt stöd för läraren i sitt arbete. Även om man utgår från ett läromedel kan man inte vara säker på att man täcker in kursplanens olika delar. Det innebär att många skolor inte köper in nya läromedel utan använder sig av gamla som kanske inte alls stämmer överens med hur kursplanen är formulerad, säger han och fortsätter:

– Jag tror att de flesta ser att vi skulle behöva hitta vägar som gör att lärare kan vara trygga med att använda sig av läromedel som ger ett gott stöd i arbetet. Samtidigt som man vill behålla friheten att kunna använda sig av helt andra material som man har nytta av i undervisningen.

Till skillnad från biblioteksfrågan, där Gustav Fridolin har Läsdelegationen och biblioteksstrategin i ryggen, så är läromedelsdelen i uppdraget ett område där han påbörjar ett helt nytt arbete.

– Det här är ingenting som vi har tittat på i Sverige strukturerat sedan dagens ordning infördes. Så jag vill inte börja med att prata om vilken slutsats jag ska komma till. Men jag kan konstatera att många andra länder har en mycket starkare organisation och system för att ge lärare trygghet kring läromedel.