Annika Macklin

Annika Macklin har prisats av Kungliga Vetenskapsakademien för sin undervisning i matematik.

| Foto: Joakim Hallin, Shutterstock.com
Matematik

Frigjord från räkneboken – mattelärare prisas för kreativ undervisning

Annika Macklin, mellanstadielärare på Snättringeskolan i Huddinge, får Vetenskapsakademins pris i matematik för sin individanpassade undervisning.
– Det är bara jag som kör fullt ut, de andra har inte riktigt vågat släppa boken helt ännu, säger hon. 

Övriga pristagare
  • Henrik Toresson, lärare på Alléskolan i Hallsberg, biologi.
  • Jena Yosef, lärare på Segeltorpsskolan i Huddinge, NO.
  • Börje Sundvall, lärare på LBS Kreativa gymnasiet i Halmstad, fysik.

Läs mer om pristagarna och ta del av samtligas motiveringar här.

Hon tilldelas utmärkelsen med motiveringen: ”för att hon med mod, engagemang och kreativitet bedriver individualiserad undervisning som lett till mycket goda studieresultat och för att hon aktivt informerar och inspirerar kollegor att utvecklas”.

Det var för fem år sedan i samband med en föreläsning på matematikbiennalen i Karlstad som hon fick idén till att frigöra sig mer från matematikboken, och i stället börja arbeta mer individuellt med eleverna. Alla har sin egen utvecklingsplan, en plan Annika Macklin liknar vid en gräsmatta.

– Jag fick inspiration till gräsmattan från specialläraren Jessica Håkansson som då jobbade på Nydalaskolan i Malmö. Färgmarkerade gröna delar behärskar eleven medan bruna/svarta behöver vattnas för att utvecklas. Matematikböckerna består av mycket repetition och den som redan kan ett avsnitt slipper ägna sig åt det den redan kan, medan den som ligger efter får öva mer på grunderna.

Annika Macklin beskriver metoden som effektiv, eleverna får fokusera mer på det de verkligen behöver träna på.

– I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge, och de som har lätt för matte tycker det blir tråkigt att lyssna på genomgångar om saker de kunde för redan två år sedan. I dag tränar vi på saker tillsammans varvat med lektioner då alla tränar individuellt med sina mål utifrån utvecklingsplanen.

Med jämna mellanrum har eleverna och klassen gjort tester för att se hur alla ligger till. Därefter har matematiklärarna kontinuerligt utvärderat resultaten. Till en början, berättar hon, kan en del elever ha lite svårt att greppa hennes undervisningssätt.

– De är bundna vid matteboken och förstår inte att de lär sig saker när vi pratar om matematik i stället för att bara räkna sida upp och sida ner, men jag har tålamod. Det har varit många individuella resor de här åren. Många som hade jobbigt med matten i fyran och kände att de inte kunde något för att de låg sist i boken har senare gått ut årskurs sex med toppbetyg.

Vad säger kollegorna om din undervisning?

– Det är bara jag som kör fullt ut, de andra har inte riktigt vågat släppa boken helt ännu. Men de tycker att det är jättekul och vi brukar resonera tillsammans om hur vi kan lösa olika problem i klassrummen.

Annika Macklin är också svensklärare och avslöjar att hon även i det ämnet har börjat testa ”gräsmattetänket”.

– Det har fungerat bra hittills men det är ganska nytt så jag har inte hunnit utvärdera det ännu. Vi lärare måste ifrågasätta det vi gör, är det här bästa sättet att göra det här på eller gör jag det bara för att jag alltid har gjort så? Gör vi uppgiften för att det står i boken, för att det står i läroplanen eller för att det kan bli roligt? Vi måste planera för elevernas lärande mer än för vår undervisning.

Annika om sitt arbetssätt:
  • ”Först börjar jag med att gå igenom vad eleverna ska lära sig och inte vad de ska göra. Jag tittar på vad jag vill att eleverna ska klara av och försöker att hitta vägar till deras lärande. Övningarna växlar bland annat med praktiskt material, lärande mellan eleverna, diskussioner, eleverna får tillverka egna uppgifter, arbete med aktuella begrepp, sortera – para ihop – resonera, och digital mängdträning.”
  • ”När vi analyserat resultaten i matematik på nationella proven såg vi att eleverna hade svårt att göra uppgifter som inte såg ut som i matteboken. Uppgifterna hade andra bilder, texten ett annat typsnitt, och blandades med bara en eller två uppgifter inom samma område. Nu försöker jag att jobba mer med fler uppgifter samtidigt och öka elevernas förståelse för hur allting hänger ihop.”
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm