Annons
3 290 217 000 kronor. Så mycket gjorde Sveriges fyra största friskolekoncerner i vinst de senaste fyra åren.

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Publicerad 13 september 2018

Fakta

Statistik

Relaterat

De kommersiella skolorna är en ekonomisk succé. Under de senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Samtidigt har lärarna på flera av skolorna betydligt lägre lön än många av sina kollegor. Under ett arbetsliv tjänar exempelvis en grundskollärare på Internationella engelska skolan i genomsnitt drygt 1 500 000 kronor mindre än en kommunalt anställd lärare.

Ett exempel på en kommersiellt framgångsrik skolkoncern är Internationella engelska skolan (IES) som under perioden 2014–2017 gick med cirka 649 miljoner kronor i vinst och som numera finns på börsen. Koncernens policy är att 30 procent av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna. Undantag kan göras om det uppkommer möjligheter att göra attraktiva förvärv som ”kan skapa mervärde för aktieägarna”.

Enligt den senaste bokslutskommunikén gick Internationella engelska skolan verksamhetsåret 2017/2018 med ett rörelseöverskott på 152,4 miljoner kronor, vilket var lägre än året innan. Rörelseresultatet minskade bland annat på grund av start av nya skolor och för att företaget inte har fått något statligt läxhjälpsbidrag under 2018. På grund av goda förvärvsmöjligheter i Spanien och behov av nya grundskolor i Sverige föreslår styrelsen att stämman i november beslutar att det inte ska ske någon utdelning för verksamhetsåret 2017/2018.

På Skolvärldens uppdrag har Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbunds kansli i Stockholm, jämfört lönerna (2017) för kommunalt anställda lärare som är LR-medlemmar med vad motsvarande friskolelärare tjänar.

– För att kunna göra en korrekt analys har vi tagit hänsyn till ett stort antal variabler som kan tänkas påverka lönenivåerna, till exempel lärarnas ålder, erfarenhet, vilket ämne de undervisar i och på vilken nivå, skolans geografiska placering, eventuella karriärlärartjänster, genomsnittsinkomst och befolkningstäthet i den kommun som skolan ligger i och förekomsten av friskolor.

Granskningen visar bland annat:

  • Lärare i friskolor har i genomsnitt 1 000 kronor lägre månadslön än vad deras kommunalt anställda kollegor har.
  •  Behöriga lärare på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt 3 000 kronor mindre i månaden än vad motsvarande kommunala lärare gör. För lärare på Thoréngruppens skolor är skillnaden 1 800 kronor i månaden.
  •  Under ett 30-årigt yrkesliv (mellan 35 och 65 år) beräknas en genomsnittlig lärare på Internationella engelska skolan (IES) tjäna drygt 1,5 miljoner kronor mindre än en kommunalt anställd kollega (se exempel på nästa sida).
  •  När IES-läraren går i pension får hen räkna med att få ett par tusen kronor mindre i månaden i pension än om hen varit kommunalt anställd.

Verksamhetsåret 2016/2017 delade IES ut 45,7 miljoner kronor till sina ägare.

– De behöriga lärarna på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt cirka 3 000 kronor mindre i månaden än sina kommunala kollegor. Att höja deras löner till kommunal nivå skulle kosta mindre än hälften av den senaste aktieutdelningen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Jonathan Howell, press- och marknadschef på IES kommenterar:

– Vi känner inte igen oss i dessa siffror. Internationella engelska skolan är engagerad i att hitta och rekrytera de bästa lärarna i Sverige och övriga världen. Över 86 procent av våra lärare är kvalificerade.

– Våra löner är konkurrenskraftiga och vi ser till att de förblir så, då lönen är en del när lärare väljer arbetsgivare. Men även andra faktorer är viktiga. Externa undersökningar, och de vi själva utför, visar att vi generellt är en attraktiv arbetsgivare.

Skolan blev en marknad bland många andra.

I dagarna är det 27 år sedan Carl Bildt blev regeringschef i Sverige och den förste högerledaren på statsministerposten på drygt 60 år. I samma veva valdes den nuvarande moderatledaren Ulf Kristersson in i riksdagen som representant för Stockholms stad.

Den nya regeringen rivstartade. Efter bara några månader i Rosenbad, på regeringssammanträdet den 26 mars 1992, föredrog skolminister Beatrice Ask (M) propositionen 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor. Propositionen innebar startskottet på den största förändringen av den svenska skolan sedan grundskolereformen 30 år tidigare. Vi fick skolpeng, fritt skolval och ökade möjligheter att etablera fristående grundskolor och senare även gymnasier.

Många av de friskolor som grundades de första åren efter att friskolepropositionen (egentligen flera) antagits av riksdagen, hade ideell, specialpedagogisk eller religiös inriktning. Men redan efter några år växte det fram renodlade skolföretag och så småningom stora skolkoncerner. Skolan blev en marknad bland många andra.

2016 gick tre fjärdedelar av friskolepengarna till vinstdrivande aktiebolag, enligt en rapport av LO som publicerades i våras. Klart störst är börsnoterade Academedia, vars omsättning har tiodubblats sedan 2007. I dag svarar koncernen för ungefär en femtedel av den svenska friskolesektorn och omsätter nästan lika mycket pengar som alla friskolestiftelser och föreningar tillsammans.

Se webb-tv-intervjun med Academedias vd Marcus Strömberg.

Bakom den enorma tillväxten ligger framför allt uppköp av en rad skolföretag. Det är en expansion som dessutom lär fortsätta, både i Sverige och utomlands. Av bolagets senast publicerade årsredovisning (2016/2017) framgår det att företaget har för avsikt att växa organiskt genom att utnyttja ledig kapacitet i befintliga enheter, starta nya och genom att ”ta över utbildningsenheter från andra aktörer samt genom att förvärva andra verksamheter när marknaden konsolideras ytterligare.”

Målet är en tillväxt på 5–7 procent per år, exklusive större förvärv, och ett rörelseresultat på 7–8 procent av omsättningen. Verksamhetsåret 2017/2018 gjorde Academedia ett rörelseöverskott på 622 miljoner kronor.

Pengar från skattebetalarna ska komma skolan och eleverna till hands

En förklaring till att många av de stora friskolekoncernerna går så bra ekonomiskt är stordrift i kombination med en långt utvecklad samordning, andra är att de ofta har förhållandevis låg lärartäthet, lägre lärarlöner och en stor andel elever med välutbildade föräldrar.

2014–2017 gick Internationella engelska skolan (IES), Academedia, Kunskapsskolan och Thoréngruppen tillsammans med cirka 3,3 miljarder kronor i vinst (Ebit, det vill säga före räntor och skatt).

– Det visar att det finns pengar i skolsektorn. Men det är pengar som i alldeles för liten utsträckning går dit där de behövs som mest, säger Åsa Fahlén.

– Jag tycker att skattebetalarnas pengar ska komma skolan och eleverna till hands, inte delas ut till aktieägare eller användas till att köpa nya skolor utomlands. Det är dessutom en uppfattning som delas av en majoritet av svenska folket. Även bland borgerliga väljare är de flesta emot att privata ägare fritt kan plocka ut pengar ur skolan. Det behöver finnas någon form av begränsning.

Enligt aktiebolagslagen ska privata aktiebolag tjäna pengar.

– Målet för skolan är att alla elever ska få en god och likvärdig utbildning. Därför är inte aktiebolag en bra driftsform för skolor. Jag tycker att det ska finnas friskolor, men de ska organiseras så att inte vinsten kommer i första rummet, säger Åsa Fahlén.

Gör den det i dag?

– Det finns fristående skolor som fungerar bra. Men det finns också friskolor där det som pågår är rena rovdriften.

Två av de fyra största friskolekoncernerna, Internationella engelska skolan och Thoréngruppen, har under senare år delat ut en del av vinsten till aktieägarna.

Det är skolföretag som i fjol, förutom kommunal skolpeng, fick cirka 175 miljoner kronor i extra statliga bidrag, bland annat till läxhjälp.

Thoréngruppens vd och ägare Raja Thorén vill inte ställa upp på en telefonintervju med Skolvärlden. Som svar på våra frågor skriver han i ett mejl att den allra största delen av gruppens vinster ”återinvesteras i verksamheten så att vi långsiktigt kan garantera våra elevers trygghet. Alla som börjar hos oss ska kunna känna sig säkra på att de dels får kvalitet i sitt lärande, dels att de får fullfölja utbildningen hos oss. Därför behövs en ekonomisk buffert. Vi behöver skapa vinst för att hantera faktorer som uppstår i verksamheten, till exempel Skolinspektionsbeslut, minskat elevunderlag, minskad skolpeng, ökade fastighetshyror eller elever med särskilda behov. Dessa medel skapar också möjligheter för oss att göra nya satsningar på det vi tror på”.

Raja Thorén skriver också att det är viktigt att se till att varje krona som företaget spenderar ”gör nytta för våra elever. Att hitta smarta lösningar utan att göra avkall på kvalitet är ett viktigt motto. De incitamenten saknar oftast offentligt drivna verksamheter med resultatet att allt för mycket av våra skattepengar inte används på rätt sätt”.

Enligt Raja Thorén har han tagit ut sammanlagt 34 miljoner kronor ur bolaget i form av aktieutdelning ”vilket är 0,7 % av omsättningen”. 

Cecilia Carnefeldt är styrelseordförande och en av huvudägarna i Kunskapsskolan i Sverige som startades av hennes pappa Peje Emilsson och som under de senaste fyra åren gått med sammanlagt cirka 200 miljoner kronor i vinst (före räntor och skatt). 

– Hittills har vi investerat allt överskott i verksamheten. Vi är långsiktiga i vårt ägande och vill expandera och förbättra det vi gör. Men jag utesluter inte att bolaget i framtiden delar ut en del av vinsten till sina ägare.

Hur viktigt är det att Kunskapsskolan går med vinst?

– Alternativet till vinst är förlust och det är inget bra sätt att driva en verksamhet. Alla verksamheter som är seriösa och tänker långsiktigt måste genera ett överskott och det gör man genom att leverera hög kvalitet.

Hur mäter man kvalitet i skolan? 

– Det är svårt, men det går och är mycket viktigt. Vi arbetar systematiskt med vår kvalitet och undersöker kontinuerligt hur våra elever klarar sig på de nationella proven, behörigheten hos lärarna, sjukfrånvaron, föräldrars och elevers inställning till skolan och mycket annat. Den kunskapen använder vi för att sätta mål och utveckla vår verksamhet. Till det ska läggas Skolinspektionen som granskar kvaliteten i verksamheten.

– Jag tycker frågan om hur vi säkerställer att alla skolor i Sverige håller en hög och bra kvalitet borde diskuteras mer. I stället har vi en ganska förvirrad debatt om vinster och vinstuttag.

Nu när valrörelsen är över hoppas LR:s ordförande Åsa Fahlén på en bred politisk uppgörelse om skolan. 

– Vi måste bort från dagens olyckliga marknadisering där eleverna ses som kunder. Ju längre detta pågår, desto svårare blir det att backa bandet.

Vill du skrota det fria skolvalet?

– Nej, jag vill utveckla det. Dagens fria skolval, fri etableringsrätt och möjligheter att fritt plocka ut pengar ur skolan är en synnerligen dålig kombination. Vi behöver se över alla dessa tre system för att skapa likvärdighet och långsiktighet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons