Friskolornas vd: Alltför många felaktigheter i skoldebatten

Skolfrågor och särskilt friskolor är en av de hetaste politiska frågorna i Sverige. Det är därför det är så olyckligt att felaktigheter har fått fäste och att de återupprepas.

För varje felaktighet som förvränger lägesbilden ökar risken för beslut som försämrar svensk utbildning. Skolministerns främsta reform om att återta den demokratiska kontrollen över den svenska skolan är ett exempel på det. Det hon egentligen säger är att hon vill minska föräldrarnas makt att välja skola.

En vanlig felaktighet om fristående skolor är att vem som helst får starta en skola och att det kan ske var som helst. Möjligtvis är det begreppet ”den fria etableringsrätten” som har bidragit till missförståndet. I själva verket fick varannan ansökan till Skolinspektionen mellan åren 2019 och 2022 avslag. Det visar att etableringen varken är given eller att kraven som ställs på nya aktörer är låga.

Planmonopolet

En skola får inte heller placeras var som helst. Lokalen måste vara godkänd för skolverksamhet och måste ha tillgång till de speciallokaler som krävs för olika ämnen, såsom slöjd, kemi etc. Kommunen kan dessutom stoppa etableringen genom planmonopolet. Och det går inte heller att flytta skolan hur som helst utan då krävs en ny ansökan.

Beskrivningen av svenska friskolor är ständigt att de gör som de själva vill. Ska man tro nationalekonomen Anne-Marie Pålsson eller för den delen vår skolminister, Lina Axelsson Kihlblom, är det rena vilda västern. Men det är långt ifrån ett laglöst land.

En fristående skola får inte använda sina medel hur som helst utan måste kunna visa hur olika kostnadsposter budgeteras. Skulle kostnader som exempelvis elevhälsa eller läromedel inte fördelar sig som riksgenomsnittet behöver skolan förklara det för Skolinspektionen.

Skolinspektionens uppföljning gäller inte bara ekonomin utan också verksamheten som sådan. Och det är en rätt till insyn de delar med kommunen. Skollagen kräver dessutom att alla skolor bedriver ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete samt deltar i nationella kvalitetsuppföljningar och granskningar.

Tuff granskning

En fristående skola kan lägga ner sin verksamhet. Även kommuner kan lägga ner skolor, vilket också sker. Men de måste ha kvar en skola för att erbjuda kommunens barn en skolplats. Och bara för att en fristående skola en gång har fått ett tillstånd innebär inte det att all kontroll upphör. Skulle skolan i stället övergå till en annan ägare måste den genomgå samma tuffa granskning som när skolans grundare startade skolan.

Vår skolminister hävdar att samhället under 1990-talet steg för steg har avsagt sig den demokratiska kontrollen över skolans utveckling. Det är beklagligt att debattörer som borde veta bättre ständigt underblåser den typen av beskrivningar och de gör det med felaktiga påståenden. Det är dags att ställa högre krav på både ministrar, nationalekonomer och andra debattörer. Men framför allt är det dags att återta den kunskapsbaserade kontrollen över skoldebatten.

Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.