Fackligt

Fritidspedagogen om ny organisering: ”Vi har gemensamma intressen”

ricardo-pousette-elever

Ricardo Pousette är både legitimerad lärare och fritidspedagog.

Hållpunkter för en möjlig ny organisering
  • 29 november: De tre inblandade förbundens styrelser möts och går igenom synpunkterna från respektive förbunds medlemmar, för att hitta en gemensam plan framåt.
  • 7 mars: Propositioner skickas ut inför förbundsmötet.
  • Maj: De båda lärarfacken har parallella kongresser/förbundsmöten där delegaterna slutgiltigt röstar för eller emot att etablera en gemensam organisering från och med 1 januari 2023.
  • Sveriges Skolledarförbund avser att ingå i den nya gemensamma organiseringen från och med den 1 januari 2023. Det formella beslutet kommer att slutligen fattas av kongressen våren 2024.

Ricardo Pousette jobbar på fritids och är LR-ombud för skolans lärare. Han är positiv till planerna på ett nytt, gemensamt fackförbund inom skolan och ifrågasätter behovet av tydliga gränsdragningar mellan olika yrkesgrupper.

– Vi som är anställda inom skolan behöver samarbeta. Det är arbetsgivaren vi inte delar intressen med, säger han.

Den potentiella nedläggningen av flera fackförbund och starten av en ny federation för skolans yrkesgrupper inom SACO drar allt närmare. En av frågorna som förbundens styrelser har att lösa är hur hur alla olika yrkesgrupper ska rymmas och representeras på ett bra sätt i ett förbund som organiserar alla former av utbildade lärare, pedagoger och vägledare från förskola upp till gymnasiet och vuxenutbildningen.

I en debattartikel på Skolvärlden.se framför 21 fackliga ombud kritik mot idén att lärare i fritidshem och grundskollärare ska ingå i samma förening. Författarna menar att de olika professionerna behöver företrädas av ombud från den egna yrkesgruppen, och att för breda sammanslagningar riskerar att skapa interna intressekonflikter.

Som LR:s lokalombud på Trångsundsskolan i Huddinge och både legitimerad lärare och fritidspedagog är Ricardo Pousette oförstående till den sortens inspel i debatten.

– Det här med att vi har olika intressen, det ser jag verkligen inte. Vårt intresse är att ge våra elever en bra skoldag och se till att vår arbetsbelastning inte ökar. Olika intressen finns mellan arbetstagarna och arbetsgivare, inte mellan olika akademiska yrken i skolan. Om vi samarbetar i stället för att peka på vad som skiljer oss åt skulle vi komma längre, säger han

Redan när Ricardo Pousette var färdig fritidspedagog 1996 ville han ansluta sig till LR, men det kunde han inte eftersom förbundet inte organiserade den yrkesgruppen.

– Jag tillhörde det andra förbundet i början, och för mig var det en jättebesvikelse. Jag hoppade efter bara ett fåtal år. 17 år senare, när jag hade min lärarutbildning, kunde jag gå med i LR där jag känner mig mer hemma. Jag har ibland känt mig på gränsen till förnärmad över retoriken ”vi är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare”. Fritidspedagoger har varit akademiskt utbildade sedan 1977 och det är på tiden att man slutar blunda för det, säger han.

Tidigare jobbade han på skolan som enbart ämneslärare, senare som ämneslärare och fritidspedagog, och nu lägger han all tid på fritidsverksamheten där han är arbetsledare och pedagogiskt ansvarig. Trots det är han för tredje året i rad omvald som lokalt fackligt ombud för lärarna. Och Ricardo Pousette har aldrig upplevt någon konflikt kopplad till sina olika roller.

– Det har aldrig varit ett problem att företräda lärarna samtidigt som jag jobbar på fritids. Att vara ombud handlar mycket om att ha kunskap och koll på rådande avtal, lagar och LR:s hållning, samt att stå på arbetstagarnas sida. Jag månar om medlemmarna och verkar för att de mår bra, att deras schema stämmer och så vidare. De kommer till mig för att få råd och jag har med deras frågor till samverkansmöten, där vi får ofta igenom det vi vill. Jag skulle önska att fler kan börja se helheten i stället för att tänka att vi bara ska organisera en viss typ av människor, säger han.

Han menar att alla som jobbar på skolan gynnas av mer samarbete mellan de olika professionerna, och att en facklig struktur som stöttar sådant samarbete också gynnar alla.

– Ibland saknas det lite vi-känsla i skolan. Men här har vi lyckats bland annat med få till samplanering mellan lärare och fritidspersonal vilket gynnar lärarna. Nu samverkar vi kring eleverna i det som enar oss, våra gemensamma mål, där varje profession kan bidra med sin specifika kompetens.

– Det vore märkligt att inleda en eventuell ny organisering med att exkludera akademiker man redan jobbar tillsammans med. I 26 år har vi haft fritids i skolan, och vi kan inte längre se det som någon inneboende. Vi är sambos, säger Ricardo Pousette.

Kommentera