”Fritt val ger könsuppdelad slöjd”

Formellt sett är inte slöjdsalen längre uppdelad i kön. I dag ska eleverna kunna välja fritt mellan textil samt trä och metall. Men de fortsätter i stort att välja i linje med sitt kön.

– Så man kan nog inte prata om ett fritt val. Isärhållandet av flickor och pojkar har fortsatt verka genom det fria valet, säger Erik Sigurdson i samband med ett föredrag på Bokmässan i Göteborg.

Han är doktorand på institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet och undersökt slöjden med fokus på trä och metall, utifrån ett genusperspektiv.

Det har resulterat i avhandlingen ”Det sitter i väggarna: en studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsligande”.

Resultatet visar att slöjdsalen byggdes för att forma eleverna.

– Den byggdes för att forma kön och i det här fallet för att skapa maskulinitet. Salen skapades utifrån en föreställning om att en viss företeelse ska utföras av ett visst kön. Maskuliniteten sitter inte i pojkarna, utan i miljön, i slöjdsalen.

– Hårt drivet antyder jag att slöjd är en konsekvens av behovet av att hålla isär flickor och pojkar. Det har inte att göra med att flickor och pojkar behöver olika saker, som kanske är det traditionella sättet att se på det.

Val och frihet är en högst filosofisk fråga, menar Erik Sigurdson.

– Att låta en elev välja är att tvinga en elev att välja bort. Och om vi fortsätter att låta eleverna välja fritt så blir det enligt rådande könsmönster och det är ett problem. Det gör att flickor och pojkar får olika undervisning.

Bör man ta bort det fria valet inom slöjd?

– Jag argumenterar för att man ska ha goda skäl till att inte ge alla elever allt. Allt åt alla borde ju vara devisen. Om man tittar på slöjdens kursplan kan man dessutom se att lärarna ska bedöma elevens hantering av slöjdens material, och det är inte bara trä, metall och hårda material, utan även textil.