Annons
Rickard Frisk, lärare på Helenelundsskolan, med eleverna Stella Franzén och Arvid Hilding. Foto: Magnus Glans
Kollegorna Rickard Frisk och Greger Ravik ser inte själva betygen som viktiga för att se elevernas resultat. Foto: Magnus Glans
Bild 1/2

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Publicerad 15 november 2016

Fakta

De sätter 568 betyg

De sätter 568 betyg

Rickard Frisk

  • Undervisar i: Matematik, NO-ämnena och teknik.
  • Arbetat som lärare: 8 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 310 stycken.

Greger Ravik

  • Undervisar i: SO-ämnena.
  • Arbetat som lärare: 15 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 248 stycken.

Relaterat

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Vad gott ska komma av det här?” Det var SO-läraren Greger Raviks första tanke när betyg i årskurs 6 började diskuteras. 

– Jag minns att det vid samma tid fördes intressanta diskussioner om man ska ha betygssättning överhuvudtaget och så dök det här upp. ”Men vänta lite, detta kan inte vara rätt väg”, tänkte jag. 

Greger Ravik undervisar på mellanstadiet på Helenelundsskolan i Sollentuna. Det gör också Rickard Frisk som undervisar i matematik och NO. På väggen i 6B:s klassrum sitter NO-ämnenas kunskapskrav uppsatta på väggen och eleverna tycker, enligt egen utsago, att det både är nervöst och lite spännande att få betyg. Det är inte så långt kvar nu tills de ska få svart på vitt om de har ”grundläggande”, ”goda” eller ”mycket goda” kunskaper om biologiska sammanhang och fysikaliska fenomen.

Några år har gått sedan betygsreformen genomfördes. I våras lämnade den första årskullen grundskolan som fått betyg ända sedan årskurs 6.  

– Jag är fortfarande inte jättepositiv till själva betygen. Men det jag är mycket positiv till är den förändring som skett i och med införandet av Lgr 11. Jag var mer ensam tidigare, att prata bedömning existerade inte och det blev ofta materialsnack på SO-lärarträffarna. Lgr 11 har tvingat fram en diskussion, som fortfarande pågår, och som det kommit väldigt mycket gott ur, säger Greger Ravik. 

De nya kursplanerna har tvingat lärarna att borra ner sig i vilka kunskaper och förmågor som verkligen ska premieras. Fokus har hamnat på vad eleverna kan och, tillägger han, som kår är de mer professionella nu. 

Kollegan Rickard Frisk håller med. 

– Processen runt Lgr 11 har varit väldigt nyttig men om jag sätter betyg eller skriver ett omdöme till eleven känns som det kvittar. Våra omdömen då var omfattande så jag tyckte nog att betyg kändes lite överflödigt. 

Nu får eleverna betygsliknande om-dömen från 4:an och steget därifrån till betyg är inte så stort, menar Rickard Frisk. 

– Men för eleverna är betyg stort. Och många föräldrar tycker att det är tydligare med betyg.

De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen

Det märks att sexorna fått det här med betyg förklarat för sig. ”Man kan se betygen nu som en övning, det är betygen i nian som räknas”, säger någon. ”E är okej men jag strävar högre. Det viktigaste är att vi får med oss kunskaperna”, tillägger en annan. Lärarna upplever att eleverna är mer stressade nu än tidigare. 

– De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen men de flesta börjar väl tänka på det i sexan, om än inte alla, säger Rickard Frisk.

– Jag har även haft någon elev som vaknat till efter första betyget och insett att det är dags att börja jobba, men de är i minoritet, tillägger han.  

I början var det ganska rörigt, berättar Rickard och Greger, då ingen riktigt visste hur den nya läroplanen skulle tolkas. Tillsammans, men utan direkt ledning uppifrån, brottades man med syften, centralt innehåll och kunskapskrav. Det tog sin tid att riktigt förstå innebörden. 

– Just att få alla att se på alla delar på samma sätt. Det fanns ju ingen att fråga. Skolverket var inte blixtsnabba med sina publikationer. Vi sökte svaren tillsammans och det klarnade vartefter men det var en utmaning, säger Greger Ravik. 

– På skolan i Botkyrka där jag jobbade tidigare drog man i gång fortbildning kring Lgr 11 redan 2010, med filmer från Skolverket. Vi träffade också andra ämneslärare och pratade bedömning. Men det var ett lokalt initiativ, jag vet inte hur många som fick del av det. Jag gick också på någon föreläsning som Skolverket höll i men det var fortfarande inte på lärarnivå. Vi ville ju veta: Vad är det vi ska göra på lektionerna? säger Rickard Frisk. ​

Båda återkommer till att det var diskussionerna med ämneskollegor som gav mest.

Hade man kunnat sköta implementeringen bättre? 

– Jag tror man måste vara så hård som att säga att Skolverket själva borde ha stått för utbildningen, säger Rickard Frisk. 

– Så fort du har olika huvudmän så kommer det göras olika. Skolverket borde säga samma sak, på alla ställen – samtidigt! Helst samma timme. Annars kommer ryktesspridningen igång. Och möjligheterna finns ju, det är bara att köra digitala kurser. 

Greger Ravik nickar instämmande.

– Men sen behövs workshoppandet också, det är sådan kraft i det. Det är först när vi sitter och gör saker ihop som allt faller på plats. 

Han efterfrågar också tydligare kommentarsmaterial. 

– Ta värdeorden som ”goda” och ”mycket goda” – vad betyder det konkret? Kommentarsmaterialet säger egentligen samma sak som kunskapskraven men med andra ord. Elevexempel hade ju inte skadat.

Stödet skiljer sig också åt mellan olika ämnen, säger Rickard Frisk.

– Tekniken har tydliga elevexempel med bilder kopplade till varje betygssteg, det är konkret och bra, medan NO:n och matten är ganska luddiga. Det är konstigt att det är så olika. 

Vi ser ju tidigt var vi har eleverna

Samma dag som Skolvärlden besöker Helenelundsskolan lämnade regeringen sitt förslag till Lagrådet om en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra. Ett argument som ofta används för tidigare betyg är att det skulle vara ett viktigt verktyg för att kunna identifiera vilka elever som behöver stöd för att klara skolan, ett argument som de båda lärarna tycker är bakvänt.  

– Ur ett lärarperspektiv är det där resonemanget egentligen helt befängt. Vi ser ju tidigt var vi har eleverna. Redan efter några lektioner vet vi var vi kommer behöva sätta in mer insatser och dessutom dokumenterar vi och följer upp elevernas prestationer kontinuerligt utifrån kunskapskraven. Betyg eller inte – vi vet hur det går för våra elever, säger Greger Ravik. 

Kan man inte tänka att betygen kan tydliggöra gentemot rektor att vissa elever behöver mer stöd? 

– Men det är ju sådant vi har kartläggningar till. Och de flesta anpassningarna gör vi själva i klassrummet, i slutändan är det vi som gör grovjobbet, säger Rickard Frisk. 

Kanske är det framförallt på kommun- och utbildningsförvaltningsnivå som betyg är ett användbart verktyg, resonerar de. Om det går många underkända elever på en skola kan pengar allokeras dit. 

– Samtidigt säger inte betyg och meritvärden något om hur vi jobbar kvalitativt i undervisningen. Det kan vara glädjebetyg eller variationer mellan årskurser. Det är sådant som vi känner till och det skapar frustration när någon längre upp ska dra igång ett förbättringsarbete för att råda bot på problem som vi inte anser existerar, säger Greger Ravik. 

För lärarna på Helenelundsskolan är det snart dags att fylla i terminens betygskatalog. I våras satte Rickard Frisk närmare 400 betyg och Greger Ravik ännu fler eftersom han fick gå in och stötta en icke legitimerad kollega.

Känner ni er trygga med att ni sätter rätt betyg? 

– Förutsatt att jag har fått undervisa eleverna den tid jag behöver så, ja, jag känner mig väldigt trygg i det. Jag vet precis varför jag sätter de betyg jag gör, säger Greger Ravik.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarfortbildning

Satsning i utsatta områden ska lyfta lärare kollegialt

Fortbildning

Nytt riktat stöd till lärare i utsatta områden.

Annons
Annons
Terminsstart

Skolverkets coronaråd: ”Lyssna på lärarna”

Skolstart

Skolverkets generaldirektör uppmanar lokala beslutsfattare att lyssna på lärarna.

Annons

”Deltidsdistans ger inte en säker arbetsmiljö för lärarna”

Corona

Stockholms beslut att bedriva 20 procent av gymnasiets undervisning på distans avhjälper inte lärarkårens oro inför hösten.

Så förbereder kommunerna för ny grundskoletermin med corona

Corona

Skolvärlden har frågat fem kommuner hur de tänker minimera smittorisken och arbetsbelastningen i grundskolan när höstterminen börjar.

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons

Karin Boberg: Är det ens möjligt att hitta till arbetsrummet själv?

Ny på jobbet

Karin Boberg om att byta arbetsplats: ”Jag har precis bytt och åker som direkt tillbaka till ruta noll och ett mentalt ingenmansland.”

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons