Annons
Rickard Frisk, lärare på Helenelundsskolan, med eleverna Stella Franzén och Arvid Hilding. Foto: Magnus Glans
Kollegorna Rickard Frisk och Greger Ravik ser inte själva betygen som viktiga för att se elevernas resultat. Foto: Magnus Glans
Bild 1/2

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Publicerad 15 november 2016

Fakta

De sätter 568 betyg

De sätter 568 betyg

Rickard Frisk

  • Undervisar i: Matematik, NO-ämnena och teknik.
  • Arbetat som lärare: 8 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 310 stycken.

Greger Ravik

  • Undervisar i: SO-ämnena.
  • Arbetat som lärare: 15 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 248 stycken.

Relaterat

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Vad gott ska komma av det här?” Det var SO-läraren Greger Raviks första tanke när betyg i årskurs 6 började diskuteras. 

– Jag minns att det vid samma tid fördes intressanta diskussioner om man ska ha betygssättning överhuvudtaget och så dök det här upp. ”Men vänta lite, detta kan inte vara rätt väg”, tänkte jag. 

Greger Ravik undervisar på mellanstadiet på Helenelundsskolan i Sollentuna. Det gör också Rickard Frisk som undervisar i matematik och NO. På väggen i 6B:s klassrum sitter NO-ämnenas kunskapskrav uppsatta på väggen och eleverna tycker, enligt egen utsago, att det både är nervöst och lite spännande att få betyg. Det är inte så långt kvar nu tills de ska få svart på vitt om de har ”grundläggande”, ”goda” eller ”mycket goda” kunskaper om biologiska sammanhang och fysikaliska fenomen.

Några år har gått sedan betygsreformen genomfördes. I våras lämnade den första årskullen grundskolan som fått betyg ända sedan årskurs 6.  

– Jag är fortfarande inte jättepositiv till själva betygen. Men det jag är mycket positiv till är den förändring som skett i och med införandet av Lgr 11. Jag var mer ensam tidigare, att prata bedömning existerade inte och det blev ofta materialsnack på SO-lärarträffarna. Lgr 11 har tvingat fram en diskussion, som fortfarande pågår, och som det kommit väldigt mycket gott ur, säger Greger Ravik. 

De nya kursplanerna har tvingat lärarna att borra ner sig i vilka kunskaper och förmågor som verkligen ska premieras. Fokus har hamnat på vad eleverna kan och, tillägger han, som kår är de mer professionella nu. 

Kollegan Rickard Frisk håller med. 

– Processen runt Lgr 11 har varit väldigt nyttig men om jag sätter betyg eller skriver ett omdöme till eleven känns som det kvittar. Våra omdömen då var omfattande så jag tyckte nog att betyg kändes lite överflödigt. 

Nu får eleverna betygsliknande om-dömen från 4:an och steget därifrån till betyg är inte så stort, menar Rickard Frisk. 

– Men för eleverna är betyg stort. Och många föräldrar tycker att det är tydligare med betyg.

De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen

Det märks att sexorna fått det här med betyg förklarat för sig. ”Man kan se betygen nu som en övning, det är betygen i nian som räknas”, säger någon. ”E är okej men jag strävar högre. Det viktigaste är att vi får med oss kunskaperna”, tillägger en annan. Lärarna upplever att eleverna är mer stressade nu än tidigare. 

– De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen men de flesta börjar väl tänka på det i sexan, om än inte alla, säger Rickard Frisk.

– Jag har även haft någon elev som vaknat till efter första betyget och insett att det är dags att börja jobba, men de är i minoritet, tillägger han.  

I början var det ganska rörigt, berättar Rickard och Greger, då ingen riktigt visste hur den nya läroplanen skulle tolkas. Tillsammans, men utan direkt ledning uppifrån, brottades man med syften, centralt innehåll och kunskapskrav. Det tog sin tid att riktigt förstå innebörden. 

– Just att få alla att se på alla delar på samma sätt. Det fanns ju ingen att fråga. Skolverket var inte blixtsnabba med sina publikationer. Vi sökte svaren tillsammans och det klarnade vartefter men det var en utmaning, säger Greger Ravik. 

– På skolan i Botkyrka där jag jobbade tidigare drog man i gång fortbildning kring Lgr 11 redan 2010, med filmer från Skolverket. Vi träffade också andra ämneslärare och pratade bedömning. Men det var ett lokalt initiativ, jag vet inte hur många som fick del av det. Jag gick också på någon föreläsning som Skolverket höll i men det var fortfarande inte på lärarnivå. Vi ville ju veta: Vad är det vi ska göra på lektionerna? säger Rickard Frisk. ​

Båda återkommer till att det var diskussionerna med ämneskollegor som gav mest.

Hade man kunnat sköta implementeringen bättre? 

– Jag tror man måste vara så hård som att säga att Skolverket själva borde ha stått för utbildningen, säger Rickard Frisk. 

– Så fort du har olika huvudmän så kommer det göras olika. Skolverket borde säga samma sak, på alla ställen – samtidigt! Helst samma timme. Annars kommer ryktesspridningen igång. Och möjligheterna finns ju, det är bara att köra digitala kurser. 

Greger Ravik nickar instämmande.

– Men sen behövs workshoppandet också, det är sådan kraft i det. Det är först när vi sitter och gör saker ihop som allt faller på plats. 

Han efterfrågar också tydligare kommentarsmaterial. 

– Ta värdeorden som ”goda” och ”mycket goda” – vad betyder det konkret? Kommentarsmaterialet säger egentligen samma sak som kunskapskraven men med andra ord. Elevexempel hade ju inte skadat.

Stödet skiljer sig också åt mellan olika ämnen, säger Rickard Frisk.

– Tekniken har tydliga elevexempel med bilder kopplade till varje betygssteg, det är konkret och bra, medan NO:n och matten är ganska luddiga. Det är konstigt att det är så olika. 

Vi ser ju tidigt var vi har eleverna

Samma dag som Skolvärlden besöker Helenelundsskolan lämnade regeringen sitt förslag till Lagrådet om en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra. Ett argument som ofta används för tidigare betyg är att det skulle vara ett viktigt verktyg för att kunna identifiera vilka elever som behöver stöd för att klara skolan, ett argument som de båda lärarna tycker är bakvänt.  

– Ur ett lärarperspektiv är det där resonemanget egentligen helt befängt. Vi ser ju tidigt var vi har eleverna. Redan efter några lektioner vet vi var vi kommer behöva sätta in mer insatser och dessutom dokumenterar vi och följer upp elevernas prestationer kontinuerligt utifrån kunskapskraven. Betyg eller inte – vi vet hur det går för våra elever, säger Greger Ravik. 

Kan man inte tänka att betygen kan tydliggöra gentemot rektor att vissa elever behöver mer stöd? 

– Men det är ju sådant vi har kartläggningar till. Och de flesta anpassningarna gör vi själva i klassrummet, i slutändan är det vi som gör grovjobbet, säger Rickard Frisk. 

Kanske är det framförallt på kommun- och utbildningsförvaltningsnivå som betyg är ett användbart verktyg, resonerar de. Om det går många underkända elever på en skola kan pengar allokeras dit. 

– Samtidigt säger inte betyg och meritvärden något om hur vi jobbar kvalitativt i undervisningen. Det kan vara glädjebetyg eller variationer mellan årskurser. Det är sådant som vi känner till och det skapar frustration när någon längre upp ska dra igång ett förbättringsarbete för att råda bot på problem som vi inte anser existerar, säger Greger Ravik. 

För lärarna på Helenelundsskolan är det snart dags att fylla i terminens betygskatalog. I våras satte Rickard Frisk närmare 400 betyg och Greger Ravik ännu fler eftersom han fick gå in och stötta en icke legitimerad kollega.

Känner ni er trygga med att ni sätter rätt betyg? 

– Förutsatt att jag har fått undervisa eleverna den tid jag behöver så, ja, jag känner mig väldigt trygg i det. Jag vet precis varför jag sätter de betyg jag gör, säger Greger Ravik.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Annons
Annons

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons