Annons
Fyra av tio gymnasielärare uppger i en undersökning att de vill byta jobb på grund av dålig arbetsmiljö. Foto: Erik Nylund

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Publicerad 21 mars 2018

Fakta

Undersökningen

Forskare vid Luleå tekniska universitet frågade 4 700 gymnasielärare, representativt fördelade över landet, under hösten 2015 om deras arbetsvillkor. 2 388 (50,4%) valde att besvara enkäten.  

Vill du för närvarande vill byta jobb?

  • Ja: 40 procent
  • Nej: 60 procent

Har du under den senaste månaden sökt arbete?

  • Ja: 19 procent
  • Nej: 81 procent

Andel som vill arbeta kvar hos nuvarande huvudman?

  • Offentlig skola: 78 procent
  • Friskola (aktiebolag): 60 procent

Arbetar du kväll eller veckoslut på grund av hög arbetsbelastning, dvs. när du inte hinner med ditt arbete på ordinarie arbetstid? Ja, ofta & ja, ibland

  • Offentlig skola: 86 procent
  • Friskola (aktiebolag): 78 procent

Strax under hälften av respondenterna totalt sett skattar att de ofta arbetar kväll eller veckoslut för att tiden inte räcker till, bland offentliganställda anger 46% att det ofta gör det och 48% av aktiebolagsanställda

Jag får stöd från rektor/rektorer i mitt dagliga arbete: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 55 procent
  • Friskola (aktiebolag): 70 procent

Jag undviker att ta upp frågor som kan upplevas som negativa med rektor/rektorer (tex. kritik, problem, behov): Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 23 procent
  • Friskola (aktiebolag): 25 procent

Annat än kunskap och kompetens styr hur jag utför mitt arbete: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 46 procent
  • Friskola (aktiebolag): 42 procent

Jag är med om påtryckningar från rektor/rektorer att sätta högre betyg: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 11 procent
  • Friskola (aktiebolag): 14 procent

Kompetensutvecklingen som min arbetsgivare erbjuder täcker mina behov: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 26 procent
  • Friskola (aktiebolag): 38 procent

Jag använder mig av min fritid för att tillgodose mitt behov av kompetensutveckling: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 69 procent
  • Friskola (aktiebolag): 66 procent

Det dagliga arbetet är organiserat så att vi lärare har möjlighet att lära av varandra.

  • Stämmer inte alls eller inte särskilt bra: 62 procent
  • Stämmer ganska bra eller helt och hållet: 38 procent

Här kan du läsa hela rapporten.

Relaterat

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

I dagarna presenterar Karolina Parding, professor i sociologi vid Luleå tekniska universitet, en ny rapport om lärares arbetsvillkor. Rapporten bygger på en enkätundersökning bland cirka 2 400 svenska gymnasielärare, representativt fördelade över Sverige, och ger en dyster bild av lärarnas vardag.

  •   Lärarnas arbetsbelastning är mycket hög. En klar majoritet uppger att de arbetar kvällar och helger för att hinna med jobbet.
  •  Trots höga krav är det många som upplever att de har svagt stöd från sin rektor i det dagliga arbetet. Det gäller framför allt lärare som arbetar i offentligt drivna skolor.
  •  Ungefär var fjärde lärare uppger att de undviker att ta upp frågor som kan upplevas som negativa med rektor.
  •  En förhållandevis liten andel anser att den kompetensutveckling som arbetsgivaren står för är tillräcklig. De flesta sköter kompetensutvecklingen på egen hand och på sin fritid.

Karolina Parding.Undersökningen visar också att det i allmänhet verkar vara ganska små skillnader mellan hur offentligt och privat anställda lärare uppfattar sina arbetsvillkor.

– Ett undantag gäller stödet från rektor. Det är en större andel av gymnasielärarna som arbetar på friskolor som anser att de får stöd från rektor i sitt dagliga arbete än vad det är på offentligt drivna skolor, säger Karolina Parding.

 Varför är det så?

– Det kan bero på att det är kortare beslutsvägar på friskolor än på exempelvis kommunala skolor. Friskolor är dessutom ofta både mindre och nyare än offentliga skolor och kan ha en annan organisationskultur.

Det är en uppfattning som delas av Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund och lärare i engelska och svenska på Tullängsgymnasiet i Örebro.

– Att ta upp ett problem och få till en förändring i en kommunal skola kan ibland vara i princip omöjligt. Rektorerna är ofta bundna av beslut som redan är fattade på förvaltningsnivå eller liknande. Friskolerektorer har ofta ett större mandat.

Speglar nog ganska väl hur många lärare upplever sin arbetssituation. 

Trots att såväl Skolverket som oberoende forskare och experter under lång tid lyft fram och betonat behovet av kollegialt lärande, uppger en majoritet av lärarna i undersökningen att det dagliga arbetet inte är organiserat så att de har möjlighet att lära av varandra.

– Självklart kan inte varje enskild lärare eller grupp av lärare helt själv bestämma hur arbetet ska läggas upp. Men med tanke på att det handlar om en professionell yrkesgrupp vore det rimligt att lärarna i större utsträckning än i dag ges möjlighet att vara med och besluta om hur arbetet ska utformas. Det skulle bland annat kunna öka möjligheterna till kollegialt lärande. Det är viktigt att professionen har möjlighet att driva sin egen kompetensutveckling, säger Karolina Parding.

Enligt undersökningen är det fyra av tio gymnasielärare som vill byta jobb.

– Att människor funderar på att byta arbete, yrke eller bransch är inget konstigt. Men att en så stor andel som fyra av tio gör det är oroväckande och speglar nog ganska väl hur många lärare upplever sin arbetssituation. 

Ofta arbetas det inte tillräckligt systematiskt med arbetsmiljöfrågorna.

Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, berättar att trenden när det gäller lärarnas arbetsrelaterade hälsa är klart negativ. Bland annat ökar både antalet och andelen som insjuknar i stressrelaterade sjukdomar.

– Det har med arbetsbelastningen att göra. För några år sedan gjorde vi en tillsyn där vi besökte drygt 2 000 skolor runt om i Sverige. Vi kunde då konstatera att på många håll har lärarna, men även skolledarna, en klart ohälsosam arbetsbelastning. 

– Dessutom arbetas det ofta inte tillräckligt systematiskt med arbetsmiljöfrågorna.

Enligt Svante Tideman är mängden arbetsuppgifter ett av lärarnas absolut största arbetsmiljöproblem. 

– Sedan jag började som lärare i slutet på 1980-talet, som är den tid jag själv kan överblicka, har vi fått en enorm mängd nya arbetsuppgifter, men ytterst få, om några, har tagits bort. 

– Det är i dag alldeles för lite fokus på själva lärarjobbet, det vill säga att förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner, och för mycket fokus på annat. 

Vad ska man göra?

– Skär bort arbetsuppgifter från lärarna, renodla uppdraget, ta in fler yrkesgrupper i skolan och se till att fler vill bli lärare. För att hinna med tvingas många lärare i dag arbeta betydligt mer än vad de egentligen ska göra. Många känner också att de aldrig blir riktigt klara, att de inte kan lägga saker och ting bakom sig. Det blir ingen tid till återhämtning, inte ens under loven.

– Ett problem med att hoppas att nya yrkesgrupper i skolan ska lösa problemen, är att det även är brist på personal inom flera av de yrken som skulle kunna vara aktuella. Tyvärr finns det ingen quick fix.

Hur får man fler att vilja blir lärare?

– Det enda som på sikt löser lärarbristen är att se till att villkoren förbättras. Ungdomar behöver redan under gymnasietiden, på sin egen skola, uppleva lärarjobbet som ett yrke med hög status och goda villkor. Först då tror jag att fler kommer att vilja utbilda sig till lärare. 

Skolvärlden ställde frågan till tre skolprofiler: Vilket är lärarnas största arbetsmiljöproblem?

Mikael Cederberg, förbundschef Jämtlands gymnasieförbund:

– Enligt våra undersökningar är det ökad stress. Vad den i sin tur beror på är en komplex fråga. Jag tror att åtminstone en del av förklaringen kan kopplas till omvärldsförändringar, till exempel globalisering, digitalisering, migrationen och en förskjutning i ansvarstagandet mellan vårdnads-havare och skola. Lärar-upp-draget är betydligt mer komplext i dag än vad det var för bara tio eller femton år sedan. 

– Man kan också fundera över hur pass rustade de lärare som har kommit in i skolan under de senaste tio eller femton åren är, jämfört med de som varit med lite längre. En annan viktig faktor är hur lärarutbildningarna har fungerat. 

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör Academedia:

– En viktig fråga är lärarnas möjlighet att faktiskt vara lärare. Ingen mår bra av att känna att man inte hinner med det viktigaste i uppdraget, vilket är undervisningen. Den stress som följer av att känna sig otillräcklig är det väldigt viktigt att vi ser, och motarbetar. Ett närliggande problem är det ibland lite för stora engagemanget från föräldrar. Skolan ska vara expert på att vara skola och bedriva undervisning, föräldrarna är experter på sina barn. Rektor och lärare måste dock vara ledare i skolan. Engagemanget, som i grunden är något väldigt bra, kan i dag ta väldigt mycket tid, tid som lärare och skolledare behöver ägna åt uppdraget.

Ulrika Forssell, skolchef i Borlänge kommun:

– Det är två problem som sticker ut. Det ena är hot och våld i skolan, det andra är bristen på utbildade kollegor. Att vara ensam legitimerad och behörig lärare tär. Det kan vara frustrerande att samtidigt behöva handleda obehörig personal, ta pedagogiskt ansvar för elever och bygga en helhet. Många känner att de inte räcker till, vilket skapar stress och frustration.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons