Annons
"Forum" som ska byggas i nya Tiundaskolan i Uppsala, där Anna Törnquist är inblandad. Bild av CF Möller.
Arbetslagsarenor som ska byggas på Floraskolan i Skellefteå. Bild av Anna Törnquist
Bild 1/2

Fyra grundpelare som gör lärmiljön bättre

Publicerad 29 maj 2017

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Relaterat

Enskilda klassrum utformade för envägskommunikation, sammanlänkade och samtidigt separerade av långa korridorer. Det har varit utgångspunkten för utformningen en svensk skola i mer än 100 år. En skola som byggdes för att passa industrisamhället.

– De här byggnaderna konserverar ett sätt att undervisa som inte stämmer med moderna styrdokument, säger Anna Törnquist.

Fortfarande är det så att de flesta inom skolan – inte minst lärare – förväntar sig en byggnad med separata klassrum. Enligt Anna Törnquist går det inte ihop med hur de säger att de vill jobba.  

Anna Törnquist– Om jag kommer in i ett kollegium är alla överens om att de ska jobba ämnesövergripande, kollegialt och så vidare. Men när jag ritar upp en skiss utifrån vad de säger, så blir de livrädda. De vill ha ett klassrum där de har kontroll. Det är så svårt att bryta det.

Hon kallar det för ”klassrumskramande” och menar att det utarmar skolmiljön. En modern skola ska istället erbjuda en lärmiljö som understödjer och tränar elevernas självständighet och initiativkraft.

– Om vi inte medvetet bygger för det, utan fortsätter bygga för en kollektiv form, så curlar vi de duktiga eleverna. De matas med fakta så att de kan få bra resultat på de nationella proven, men massa andra elever tappas ut systemet för att det inte passar dem, säger hon.

Det hon har jobbat med senaste åren är skolor där lärare och elever delar upp sin tid mellan en så kallad ”hemarena”, och en kreativ ”projektarena”. Tanken är att man ska lägga så pass mycket tid i den kreativa delen att det inte bara är de estetiska och praktiska ämnena som görs där.

– Det är en framgångsfaktor för elever med olika typer av behov att få jobba med kroppen och alla sinnen. Det är också så att om vi ska förbereda eleverna för en modern framtid måste vi jobba mer ämnesöverskridande. I verkligheten efter skolan ägnar du dig inte år matematik 40 minuter separat från något annat.

Anna Törnquist har jobbat nästan uteslutande med skolor sedan hon blev färdig arkitekt på slutet av 70-talet, och idag har hon gått över till att jobba tillsammans med kommuner för att ta fram kravspecifikationer inför nya skolbyggen.

Hon har fyra grundläggande krav på uppförandet av en modern skola:

1. Bygg för team

– Tänk på en grupp lärare som har hand om flera elever gemensamt, inte ”en lärare, en klass”.

2. Bygg en trygg miljö

– Vi måste bygga en trygg grundmiljö. Elever som är rädda för att bli mobbade på rasten kommer inte lyssna på läraren under lektionen.

3. Bygg för stimulans

– Ha med häftiga miljöer, och olika typer av miljöer. Platser där vi kan var kreativa i en större utsträckning, inte bara när vi har musik eller slöjd i 40 minuter.

4. Bygg för arbetsro

– Oron för att bryta upp från klassrummet beror delvis på en bild av att alla istället springer runt och ingen har kontroll. Vi kan inte bara riva väggarna och tro att det ska lösa sig. Vi måste fortfarande bygga rum, men inte så många likadana, säger Anna Törnquist.

Anna Törnquist har ingen generell åsikt kring statlig kontra kommunal skola, men menar att kan man spåra en del av problemen med illa anpassade skolbyggen till kommunaliseringen. Inte så att allting var bra innan dess, men där stannade utvecklingen i princip av.

– På Skolöverstyrelsen fanns arkitekter som jobbade med skolhus. Men efter kommunaliseringen så försvann deras erfarenheter. Det lämnades till kommunerna att bygga skolor, och de stod ganska handfallna. Så de byggde som man alltid har gjort, och vi möblerar klassrum på samma sätt fortfarande, säger hon.

När det gäller rädslan som lärare kan känna initialt inför tanken på att dela både elever och arbetsytor med andra, brukar det gå över när de ser fördelarna, menar Anna Törnquist.

– Sambedömning och samplanering till exempel, minskar mängden arbete. Om ett projekt bara har en tillräcklig planeringsperiod så vi får med oss ett gäng lärare som hjälper oss hitta lösningar som fungerar bra för lärarna, då har vi kommit en bra bit på väg, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons