Fackligt

Gapet: 149 procent lägre löneutveckling för lärare

”Säger mycket om hur samhället ser på oss”

dubbelbild_sonesson

LR:s föreningsombud i Karlstad, Catherine Sonesson, säger att det ökade lönegapet är en följd av ett samhällsproblem som uppstod redan vid skolans kommunalisering 1989/90.

| Foto: Linn Malmén/SVT
Lärarnas löneutveckling i Karlstads kommun

Grundskollärare, genomsnittslön
1997: 18 477 kronor
2022: 34 157 kronor.

Gymnasielärare, genomsnittslön
1997: 19 429-20 898 kronor.
2022: 39 405 kronor.
Källa: SVT

Länk: Se SVT Värmlands inslag här

Lärarlönerna i Karlstad har ökat med 84 procent sedan 1997.
Motsvarande siffra för kommundirektören: 233 procent.
Klyftan applåderas inte av LR:s föreningsombud Catherine Sonesson.
– Det är lärarna som ska utbilda framtidens kommundirektörer, säger hon.

För 25 år sedan tjänade en grundskolelärare i Karlstad ungefär 18 500 kronor. I dag ligger genomsnittslönen på drygt 34 000 kronor, en ökning med 84 procent. Det visar en granskning som SVT Värmland gjort.

I ett inslag har lärarnas löneutveckling jämförts med kommunens högsta tjänsteman. 1997 fick Karlstads kommundirektör 40 000 kronor i månadslön. Den tillträdande kommundirektören, Ulrika K Jansson, kommer att få 133 000 kronor. Det är 233 procent mer än hennes kollega hade för 25 år sedan och innebär att kommundirektörens löneutveckling är 149 procent högre än lärarnas.

När Karlstads kommunalråd Niklas Wikström (L) får frågan om han tycker att det är bra att det ser ut så här svarar han nej. Wikström förklarar dock att kommundirektörens lön ligger i paritet med jämförbara kommuner, att det handlar om ett kvalificerat jobb och att det innebär ett stort ansvar med 8 500 anställda.

”Ett samhällsproblem”

Catherine Sonesson, Lärarnas Riksförbunds föreningsombud i Karlstad, menar att det ökade lönegapet är en följd av ett samhällsproblem som uppstod redan vid skolans kommunalisering 1989/90.

– Det var ett medvetet steg mot att degradera vår profession. Vi anses för dyra i kommunbudgeten och blir några slags kommunalarbetare tillsammans med alla andra. Utvecklingen säger ganska mycket om hur samhället ser på lärare och vårat jobb.

Vilken lärarlön är rimlig tycker du?

– Vi borde kunna jämföra oss med grupper i samma paritet. Vi är legitimerade, det handlar om en myndighetsutövning och innebär en lång utbildning på 4,5–5 år. Vi ligger milt sagt låååångt efter. Sedan har vi det viktiga livslöneperspektivet. Ska det löna sig att läsa till lärare efter gymnasiet? Det gör det inte i dag, vilket är katastrof. Det är helt galet att det rent ekonomiskt är bättre att låta bli att utbilda sig till lärare än att göra det.

”Nästan omöjligt”

Oroar det dig med tanke på lärarrekryteringen och kommande behov?

– Absolut. Vi har avtal om att vi ska jobba med strategisk kompetensförsörjning i kommunerna och de flesta har väl kommit igång men som i Karlstad, största staden i området där jag jobbar, har vi haft ett universitet som pumpat ut lärare och många har velat komma hit. Men de sista åren har det varit nästan omöjligt att hitta vikarier. Under pandemin har vi mer eller mindre plockat folk från gatan, bara de har haft ett fläckfritt straffregister…

Kommunalrådet säger att lärarlönerna haft hög prioritet de senaste tio åren?

– Om man i en kommunbudget lägger uppräkning för kostnader och löner på en till två procent per år, och vissa år noll under de åren han nämner,. Då kan man inte säga att man satsar på skolan när man vet att enbart lönekostnaderna ligger runt plus tre procent. Då urholkar det verksamheten, och ja vi fick en löneförhöjning tack så mycket, men vi fick betala den med att vi blev färre lärare.

”Eftersatt i 30 år”

Catherine Sonesson menar att lärarna betalar sina lönehöjningar med sin hälsa .

– Vi får undervisa allt mer. Han talar om miljoner hit och dit och att vi bygger nya skolor, ja men det är för att underhållet varit eftersatt i 30 år. Det är ju ingen satsning på lärare.

Hur påverkar löneläget nyrekryteringen av lärare?

– Ta till exempel hur svårt det är att få tag på lärare i matematik, fysik och kemi. Ämnena konkurrerar med civilingenjörer av olika slag. En civilingenjör börjar på minst 10 000 kronor mer i månaden i ingångslön. Jag behöver egentligen inte säga mer. Vad väljer man? Är man dessutom vaken och läser i tidningarna om hur allt som går fel i samhället ska lärarna fixa…

Det är mycket som läggs på era axlar?

– Ja och vi uppvärderas inte lönemässigt till det vi har rätt till.

I din region ligger lärarnas snittlön lägre än riksgenomsnittet. Vad beror det på?

– Det skiljer några tusen kronor beroende på lärarkategori. Man har inte riktigt behövt höja lönerna här för det har kommit folk ändå. Men så är det inte längre och nu ligger vi alltså efter redan från start. Det har också blivit ett rejält hoppande över till kranskommunerna.

Stor rotation

Hon nämner kollegor som flyttat på sig och fått både 6 000 och 8 000 kronor mer i lön.

– Det blir inte bra för någon med en stor rotation. På ett sätt uppmuntrar jag medlemmarna att göra det, men det är inte bra för verksamheten, kollegiet eller elever att lärare far omkring och byter tjänst och kommun allt för ofta.

Hur bör politikerna tänka?

– Under lärarlönelyftet för några år sedan fick så många det bara gick en höjning med 2 500 kronor i månaden, men det räckte bara till drygt 30 procent av lärarna. I vår naivitet hade vi en förhoppning om att kommunerna skulle ta resten, men så blev det ju verkligen inte.

Catherine Sonesson riktar skarp kritik mot lönestrukturen som hon anser på sina håll ”inte ser riktigt klok ut”.

– Den sätter alltihop ur spel. På vissa håll fick lärare som hade mindre än ett år i yrket lönelyft, på andra ställen gick det till lärare med mycket lång erfarenhet.

Kommentera