fahlen_plus2

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, och Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: TV4

Debatt

”Ge ensamkommande rätten att gå klart i sin skola”

Debatt Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

I lördags sjöng Ibrahim Nasrullayev från Azerbajdzjan sig in i svenska folkets hjärtan. När TV4:s program ”Talang” spelades in i oktober förra året hade han fått negativt besked av Migrationsverket, men dagen efter sändningen i lördags berättade han att ett nytt beslut nu har gett honom och hans familj permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Vi såg en ung människa som ville ha en framtid här i vårt land. En migrationssaga som fick ett lyckligt slut, vilket alla som grät i tv och i tv-soffan i lördags så gärna önskade honom och hans familj.

Vad detta visar oss är det självklara, men som vi ofta glömmer – att bakom varje ärende hos Migrationsverket finns en människa av kött och blod. De sjunger inte alltid så bra som Ibrahim, men de har alla sina starka skäl till att söka asyl här.

Våra medlemmar är lärare i den klass där de lär sig nya saker varje dag.

Ibrahim kom hit med sin familj, men många andra 17-åringar som söker asyl i Sverige har kommit ensamma. En del har varit här i flera år, lyckats rota sig, lärt sig språket och börjat fungera väl i skolan och på fritiden. Våra medlemmar träffar dem dagligen.

Våra medlemmar är lärare i den klass där de lär sig nya saker varje dag. Våra medlemmar möter dessa barn och ungdomar på HVB-hemmen, i socialtjänsten, som gode män, som skolkuratorer, som studie- och yrkesvägledare, och i många andra roller och ger dem den nödvändiga trygghet en familj annars ofta ger.

En lärare ska förmedla hopp till elever som hotas av utvisning, men också hantera skuldkänslor hos elever som fått stanna när kamrater får utvisningsbeslut och vara ett stöd i saknaden efter en utvisad kompis. Hur förklara varför världen är så orättvis?

Många av de här barnen och ungdomarna har bott flera år i fungerande familjehem eller HVB-hem. Men dagen efter att de fyller 18 år måste socialsekreterare transportera dem till ett av Migrationsverkets anläggningsboenden, ofta långt bort i en annan kommun och de måste säga adjö till sina lärare, klasskompisar och alla vänner de skaffat sig.

Gott arbete av lärare, socialarbetare, föreningsaktiva och andra slits sönder. Till det kommer åldersuppskrivningar, alltför långa väntetider och utvisningsbeslut till osäkra hemländer. Många ensamkommande barn och unga far väldigt illa just nu, flera har tagit livet av sig.

Våra två fackförbund har valt att skriva under uppropet ”Vi står inte ut” som bland annat vill ge de ensamkommande barnen och ungdomarna som varit här länge amnesti. Det har vi gjort för att våra medlemmar upplever att de som lärare och socialarbetare inte längre kan göra ett professionellt arbete.

Det är skolkuratorer, lärare, studie- och yrkesvägledare, socialsekreterare, HVB-föreståndare och många andra som beskriver hur barn och unga som lyckats rota sig, lärt sig språket och börjat fungera väl i skolan rycks upp ifrån allt som är tryggt.

Varje sådant barn eller ungdom är mer än en siffra. Det är en enskild person som är klasskompis, låtsasbror, yttermittfältare, scoutledare, hon som står efter ditt barn i matkön eller som sjunger bäst i hela kören.

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”.

De har varit här så länge, det är ofta ohållbart i deras hemländer och de är så rotade i Sverige. De borde få rätt att få gå klart i sin skola, få ha kvar sin gode man, få bo kvar där de äntligen rotat sig och få permanent uppehållstillstånd när en rimlig avvisning inte kan ske.

De har kämpat länge nog!

Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas Riksförbund
Heike Erkers, ordförande, Akademikerförbundet SSR

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm