Ge kommunerna underlag för långsiktiga skolinsatser

”Dagens fyrverkeri av riktade statsbidrag motverkar långsiktig planering på kommunerna” skriver forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. Nu manar de till en nationell samordning av resurser för att stötta kommunerna att tänka mer långsiktigt när de planerar insatser för att höja resultaten skolan.

Kommuners ekonomistyrning har ett kortsiktigt perspektiv.  När kommunen ska se till god ekonomisk hushållning och det egna resultatet är det inte lätt att prioritera insatser för 6–7-åringar. Trots detta har exempelvis skolpolitiken under senare år kommit att till stor del baseras på ett fyrverkeri av riktade statsbidrag som snarare motverkar än uppmuntrar långsiktig ekonomisk planering.

I detta läge är det särskilt olyckligt, och anmärkningsvärt, att regeringen och myndigheter som Socialstyrelsen och Skolverket gör förhållandevis lite för att stödja kommunernas långsiktiga planering. För att klara hårda budgetprövningar behövs kvalitetsprövat underlag och metodik för att uppskatta de kommunalekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt av olika typer av insatser. Väl utvecklade förebilder finns internationellt men saknas nästan helt i Sverige.  Bristen på sådant underlag och metodik har länge påtalats av forskare och, i specifika sammanhang, av statliga myndigheter som BRÅ och SBU.

I en färsk rapport som publiceras av Social & Health Impact Center vid det statliga forskningsinstitutet RISE visar vi nu hur en samhällsekonomisk analys kan göras för fem olika typer av insatser som riktar sig till barn och/eller skolelever och som syftar till att långsiktigt påverka deras skolresultat. I samtliga fall utgår vi från insatser som prövats nyligen i Sverige. Kvaliteteten på effektstudierna varierar. Även förutsättningarna för att prediktera långsiktiga effekter skiljer mellan fallen, men genomgående är vår ambition att försöka följa en kausal effektkedja från en insats till effekter på de utfallsvariabler som används för den samhällsekonomiska analysen.

De fem fallstudierna gäller: 1. En insats på särgymnasiet för att förbättra elevernas övergång till arbete efter skolan, 2. En insats för att hjälpa elever i förskoleklass och årskurs 1 som har svårigheter att knäcka läskoden, 3. Ett läxhjälpsprogram för elever i högstadier, 4. En insats för att stödja familjehemsplacerade barns skolarbete och 5. Flera olika föräldrastödsprogram för utåtagerande barn i åldern 3-12 år.

I några av dessa studier värderar vi effekterna med en indirekt metod som tar vägen via insatsens förväntade effekter på skolresultat och sedan den förväntade effekten av dessa på individers förvärvsinkomster. Denna metod beskrivs närmare i en artikel i det kommande numret av tidskriften Ekonomisk Debatt. Där framgår exempelvis att nuvärdet av gymnasieexamen skattas till 2,3 miljoner kronor och nuvärdet av gymnasiebehörighet till 1,3 miljoner kronor. Skillnaderna mellan könen är små.

I samtliga fall visar kalkylerna positiva samhällsekonomiska utfall, med nyttokostnadskvoter på två och uppåt. I några fall kan insatsens kostnad helt eller till stor del räknas hem genom minskade kommunala utgiftsbehov, exempelvis för särskilda resurser i skolan eller utgifter för daglig verksamhet enligt LSS.

Men allt är inte guld som glimmar. Många insatser görs där effekten inte uppväger kostnaden. På flera områden saknas evidens om vad som har effekt, speciellt vad som fungerar i en svensk kontext. Av detta skäl är det angeläget att mycket mer energi än idag läggs på lärande- och utvecklingsarbete, effektstudier, kunskapsöversikter och samhällsekonomisk analys. Vi föreslår att det tas ett nationellt krafttag för att bättre samordna de resurser som finns inom akademi, expertmyndigheter och institut för att tillhandahålla effektivt stöd till det lokala arbetet med förebyggande, tidiga och tvärsektoriella insatser. Utformningen behöver anpassas till lokala behov i nära dialog med ansvariga verksamheter, men kvaliteten i kunskapsunderlag, uppföljning och generaliserade lärdomar bör säkras med nationellt stöd.

Elin Vimefall, universitetslektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Örebro universitet
Lars Hultkrantz, professor emeritus vid Handelshögskolan vid Örebro universitet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.