elever_1
Skolsatsning

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Tio skolor per halvår handplockas av Skolverket för att få hjälp att vända sina låga kunskapsresultat. Skolverket ser att många av skolorna har en sak gemensamt:
En stor andel outbildade lärare.

Utvalda skolor – här är listan

Här kan du läsa om vilka huvudmän som samarbetar med Skolverket inom Samverkan för bästa skola.

Här kan du läsa mer om satsningen.

Hittills ingår 33 skolor i ”Samverkan för bästa skola”, Skolverkets satsning för att höja resultaten hos skolor med mycket låga betygsresultat. Uppdraget fyller ett år i juni, och Bergs kommun i Jämtland är en av de som valts ut för att höja resultaten. 

Victoria Zakrisson är legitimerad lärare på Svenstaviks skola och undervisar i matematik, NO och teknik på högstadiet.

– Skolinspektionen säger ditt och datt och har synpunkter på brister, det är ovant för oss som pedagoger. Vi är vana att prata om det man kan förbättra, det känns bra att få guidning i vad man ska förbättra än att de bara kommer med pekpinnar, säger hon.

Förbättringsområdena är nyanländas utbildning, det systematiska kvalitetsarbetet och elevers resultat och bedömning.

Skolorna som väljs ut får ett tätt samarbete med Skolverket under tre år. Samtidigt räknar myndigheten med att det kan ta längre tid att förändra en skolorganisation. Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket, menar att det kan ta upp till sju eller åtta år.

– Det som är väldigt fint med att få jobba som lärare är att man kan se resultat på en relativt kort tid, att det kan göra skillnad för den elevgrupp man just nu har. Det tar lång tid att vända en skolverksamhet men förändringar i klassrummet kan ske ganska snabbt om man har de rätta förutsättningarna, säger Ulrika Lundqvist.

Skolverket har tidigare arbetat med skolor med låga resultat. Då var insatserna riktade mot huvudmannanivå. Den här gången planeras och genomförs arbetet även på skolnivå. Skolverket hjälper till i arbetet med att analysera verksamheten och att upprätta åtgärdsplaner.

– Sedan kan vi organisera olika former av kompetensutveckling eller vad skolan har behov av. Vi kan också skräddarsy insatser via till exempel universiteten eller de befintliga insatser som Skolverket har, som läs- eller mattelyftet, säger Ulrika Lundqvist.

Skolverket får förslag på skolor från Skolinspektionen. Det handlar ofta om enheter som blivit förelagda med vite efter att ha misslyckats med att styra upp en undermålig verksamhet efter tidigare myndighetsinspektioner. Det är skolor med låga resultat, och gymnasieskolor med stora avhopp.

– Ett konkret problem många av de här skolorna har, är bristen på utbildade lärare. Lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsutveckling. Vi har brist på lärare i Sverige och har man en skola som har stora problem så kan det vara svårt att få lärare att stanna kvar eller att söka sig dit, säger Ulrika Lundqvist.

Bergs kommun valdes ut under 2015. Victoria Zakrisson tycker att insatserna ger resultat.

– Det är ändå så att det genomsyrar allt, att man har satt fokus på undervisning och kvalitet ­­– man tänker på det varje dag. Vi har blivit bättre på analyser av vår egen undervisning och verksamheten i stort. Det kollektiva lärandet har också förstärkts.

Skolverkets förra satsning på bristande skolor var ett treårigt projekt på uppdrag av förra regeringen. Det avslutades 2014. Utvärderingen av den satsningen visade förbättringar i verksamheten och elevernas resultat på de tio skolor som deltog. Några av skolorna har dock sänkt sina kunskapsresultat efteråt.

– Det är kunskapsresultaten som är viktiga, samtidigt är det olika elevgrupper som inte går att jämföra med varandra. Och den satsningen riktades endast mot skolenhetsnivå och inte på både skolenheterna och huvudmannen som vi gör i de uppdrag vi nu har, säger Ulrika Lundqvist.

Och hittills är responsen god.

– Det är väldigt ofta en positiv reaktion men också en viss skepsis. Efter att man har fått den kraftiga kritiken från Skolinspektionen har det funnits en efterfrågan på stöd ifrån staten, säger Ulrika Lundqvist.

Skolverket räknar med en budget på cirka 170 miljoner kronor per år.

Vitoria Zakrisson är tydlig med sina förhoppningar inför framtiden.

– Vi har fått ett medvetet arbetssätt och gör de förändringar som behövs – och det är vårt ansvar att göra det. Jag hoppas att eleverna kommer att vara motiverade och att viljan att lära sig ha ökat. Att motivationen ökar för att vår motivation har ökat.

Kommentera