”Gör undervisningen meningsfull för eleverna”

Över 700 lärare i matematik och NO tillbringade lördagen på Stockholms universitet för att fördjupa sig i undervisningsrelevanta ämnen. Ett sjuttiotal seminarium hade biennettebesökarna att välja på med teman som räknelagarnas mönster, laborativ matematik och hur man kan använda mobilen på kemilaborationen. 

Dagen inleddes med panelsamtalet ”Fantasisk undervisning – det går!”.

– Vi som är här idag tycker ju väldigt mycket om matematik. Och jag tror att vi ofta undervisar som om alla elever tyckte att matematik och NO är det mesta intressanta som finns, men så är det ju inte. Om vi kopplar in eleverna verkligheten i det vi gör så tror jag att vi lättare kan få eleverna att se poängen med våra ämnen, sa Ola Palm under samtalet, till vardags lärare vid Sturebyskolan i Stockholm. 

Med på scenen var också Lina Axelsson Kihlblom, utbildningschef i Nyköpings kommun, Helena Frieberg, vice ordförande i Sveriges Elevkårer och Anna Efremova, matematiklärare på Täby Friskola.

Anna Efremova som undervisar spetsklasser i matematik menade att det är lika stor utmaning att möta de särbegåvade eleverna som att möta dem som behöver stöd. Själv låter hon eleverna ställa upp i tävlingar som del av undervisningen. 

– Tävlingarna blir ett gemensamt mål för gruppen, det skapar motivation. Sen jobbar jag mycket med problemlösning, utmanande uppgifter där eleverna själva får upptäcka samband och olika lösningar. Eleverna löser uppgifterna i grupp och sen går vi igenom tillsammans. Vi jobbar inte i böckerna och man ska inte bara jobba tyst, det får var lite aktion på lektionerna, sa hon.
 
På Sturebyskolan, där Ola Palm arbetar, jobbar man utifrån ämnesövergripande projekt och Ola Palm som undervisar i både matte, NO och teknik ser en stor fördel i att kunna integrera med sig själv. 

– För mig betyder fantastisk undervisning meningsfulla aktiviteter för eleverna. Jag tror på att hitta inspiration från barnens vardag. Om man har projekt som utgår från elevernas verklighet har eleverna möjlighet att ha en egen erfarenhet av det vi gör och då blir de också engagerade i det. Engagemanget föder ett nytt kunskapsbehov och då vill man också utveckla den kunskapen. Det tror jag är grunden, säger Ola Palm till Skolvärlden. 

Under panelsamtalet lyfte han också vikten av att man som lärare ofta stannar upp och tänker igenom varför man gör det man gör. 

– Om jag gör något där jag inte är klar över syftet så tror jag att effekten blir sämre. Vi får ofta höra att nu ska ni använda den metoden, eller det materialet. Men allt bygger ju på att vi tänker igenom vad vi gör så att vi genomför det på ett bra sätt, det är jätteviktigt. 

I projektet Stugbyn ska elevernas skapa en modell av en stuga. I ett annat projekt ska eleverna ta fram en handkräm. 

– I kunskapskraven står det att eleven ska vara förtrogen med teori, begrepp och modeller. Man ska inte bara lära sig dem utantill utan man ska kunna använda dem. Jag tycker att ett väldigt bra sätt att göra det på är att använda sig av verkliga uppdrag. I Stugbyn ska eleverna till exempel få lysdioder i stugan att lysa oberoende av varandra. För att klara det behöver vi gå in på elektriska kretsar och hur man parallellkopplar och då kommer begrepp som ström, spänning och resistens in. Då kommer eleverna själva se behovet av att ha dessa kunskaper och det är det som är poängen.