jivegard_pengar

Lärarlönerna behöver en lönespridning baserad på erfarenhet, menar Robert Jivegård på LR.

| Foto: Andreas Hillergren / Shutterstock
Rapport

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.
– Det tyder ju på att kommunerna satsar mer på de som inte fått lyftet, det blir en sorts utjämning, säger Robert Jivegård på LR.

Enligt föreskrifterna ska kommunernas årliga lönerevision helt bortse från det statliga lärarlönelyftet. Löneökningar ska fördelas som om statens pengar inte fanns. Men så sker inte i praktiken, konstaterar Statskontoret som jämfört löneutvecklingen för cirka 20 000 kommunanställda grundskole- och gymnasielärare som inte bytt jobb under 2015–2018. Istället visar granskningen att de lärare som fått del av lärarlönelyftet missgynnats i den lokala lönerevisionen.

– Regeringens styrning med riktade statsbidrag kan försvåra för huvudmännen att bedriva skolverksamheten utifrån de egna förutsättningarna. Att det har varit en utmaning för huvudmän och rektorer att separera Lärarlönelyftet från ordinarie lönesättning är ett exempel på det, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Att lärare som inte fått ta del av det statliga lärarlönelyftet får något större löneförhöjningar av kommunen stämmer med vad Robert Jivegård observerat i sin roll som kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Lund. Men han ser fler tänkbara anledningar till det.

– Lärarlönelyftet är en svårhanterlig reform. Det finns en mängd lärare som uppfyller skolverkets krav som inte fick pengar och medlemmar uppfattar det som godtyckligt vem som fått och inte. Och sedan har vi nyanställda som kommit efter som tar sikte på det nya löneläget när de förhandlar. Så då får de högre löner utan lyft. Det vi ser i vår lönerevision är att lågt betalda lärare får större höjningar. Nackdelen är att lönestrukturen pressas ihop.

Varför är det ett problem?

– Det är problematiskt när de lärare som har jobbat i 20 år har en lön i nivå med de nya som kommer. Kommunerna har inte haft råd med en lönespridning baserad på erfarenhet.

Att peka på att regeringens riktade statsbidrag skulle försvåra för huvudmännen att bedriva skolverksamhet utifrån de egna förutsättningarna, som Annelie Roswall beskriver det, menar Robert Jivegård är att missa grunden till det hela.

– Man ska inte glömma något viktigt här: att huvudmännen har bedrivit verksamhet utifrån de lokala förutsättningarna är själva anledningen att bidragen finns. Kommunerna har inte hanterat lärarlönerna bra, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm