”Det är ganska ovanligt att rektorerna tittar på klassernas samlade betygsresultat”, säger Johanna Chung, projektledare på Skolinspektionen.
Granskning: Klasskillnader hamnar i skymundan
Många skolor saknar underlag till klassernas totala kunskapsresultat.
Det visar en ny granskning från Skolinspektionen, som konstaterar att resultaten är ett viktigt mått på utbildningens kvalitet.
– Utan en förståelse för vad som påverkar elevresultaten är det svårt att sätt in rätt åtgärder, säger Johanna Chung, projektledare på myndigheten.
- I den aktuella granskningen riktar Skolinspektionen fokus mot rektors arbete med att analysera resultatskillnader inom skolan, och främja goda studieresultat för alla elever, oavsett vilken klass de får sin undervisning i.
- Granskning är kvalitativ och omfattat 23 kommunala grundskolor. För att få konkreta exempel har granskningen avgränsats till två av skolans ämnen, svenska och matematik, i årskurserna 7–9.
- Ämnena ska ses som exempel på hur det kan fungera. Skolinspektionen menar att analys och uppföljning av resultatskillnader bör ske i skolans samtliga ämnen.
Källa: Skolinspektionen.
De flesta studier av skolans likvärdighet undersöker resultat mellan olika skolor. Men en ny granskning av Skolinspektionen har ett annat fokus.
I studien undersöks huruvida resultatskillnader inom skolor uppmärksammas av dess rektorer, och i så fall i vilken utsträckning rektorerna undersöker de bakomliggande orsakerna till de skilda resultaten.
– I den här granskningen kan vi se att det är ganska ovanligt att rektorerna tittar på klassernas samlade betygsresultat. Istället är det väldigt vanligt att de har en genomarbetad och gedigen uppföljning på individnivå, säger Johanna Chung, projektledare på Skolinspektionen.
På majoritet av de 23 grundskolor som Skolinspektionen granskat beskriver rektorer hur de har förbättrat situationer i utvalda klasser och för enskilda elever, genom att exempelvis följa upp och sätta in åtgärder utifrån sociala aspekter, som trygghet och studiero.
Däremot är det sällan rektorer har inlett ett arbete för att synliggöra och undersöka kunskapsskillnader mellan olika klasser på skolan.
– Finns det systematiska skillnader mellan klassernas resultat som får fortgå finns det risk för olikvärdig utbildning inom skolan. Då får inte alla elever samma förutsättningar att lära sig, säger Johanna Chung.
Vi tror inte att det blir bättre av att man undviker resultat kopplat till undervisningen.
Hon säger att en bild som granskningen ger är att rektorer i vissa fall anser att uppföljningar på individnivå räcker för att få en bra bild av hur det fungerar i de olika klasserna.
– Vi tror dock att man i många fall kan hitta fler infallsvinklar om man också tittar på resultaten från klassnivån. Det handlar inte om att alla klasser ska ha samma betygssnitt, men om man som rektor upptäcker ett mönster där en klass har betydligt lägre betygspoäng än vad de andra klasserna har så behöver man göra någonting åt det, säger Johanna Chung.
En annan orsak till att klassernas resultatskillnad inte får mer uppmärksamhet tror hon har att göra med oron över att lärare ska känna sig utpekade.
Skolinspektionen har i tidigare granskningar konstaterat att det kan vara känsligt att prata om betygsresultat kopplat till undervisningen i klassrummen.
I den aktuella granskningen har de dessutom konstaterat att det finns rektorer som väljer bort klassnivån som analysenhet för att inte utsätta lärarna för jämförelser.
– Det förstås en känslig fråga men vi tror inte att det blir bättre av att man undviker resultat kopplat till undervisningen. Det är inte heller meningen att en jämförelse av klasserna ska leda till en jämförelsekultur där vissa lärare på skolan pekas ut som bra och andra som dåliga, säger Johanna Chung.
Varje enskild skola behöver göra en egen undersökning och analys.
Ytterligare ett mönster i studien är att rektorer sällan planerat för att klasser ska få en likvärdig tillgång till behöriga lärare. Istället prioriteras stabilitet för klassen i att ha en klasslärare under flera år, oavsett om denne är behörig eller obehörig.
Johanna Chung poängterar att det inte ska spela någon roll i vilket klassrum elever får sin ordinarie undervisning för vilken möjlighet till måluppfyllelse de får. Skulle det göra det riskerar skolorna att missa viktiga faktorer som krävs för att kunna säkerställa kvalitén på undervisningen.
– Nöjer man sig med att undersöka elevernas måluppfyllelse på individnivå så kanske förklaringarna också bara hamnar där. Man förklarar ofta varför eleverna inte är närvarande eller motiverade, men mer sällan pratar man om vad man behöver förändra för att göra eleverna mer motiverade, säger hon.
Vad kan skolorna göra för att åtgärda resultatskillnaderna?
– Det finns inte ett svar eller en enkel väg att gå. Vi har ett exempel på en skola där man följde upp klassernas resultat, vidtog olika åtgärder men ändå inte lyckades få upp betygsresultaten. Då fattade rektor tillslut beslutet att göra om alla klasser i den årskursen inför årskurs 9 och efter den uppföljningen blev betygsresultaten bättre. Men det är inte recept som funkar för alla, utan varje enskild skola behöver göra en egen undersökning och analys.
Hur viktigt är det att komma till rätta stora skillnader?
– Det är jätteviktigt. Alla svar och förklaring till vad som påverkar elevernas måluppfyllelse är väldigt viktiga att ringa in. Utan en förståelse för vad som påverkar elevresultaten är det svårt att sätt in rätt åtgärder. Det är lätt att springa på snabba bollar istället för att se långsiktiga mönster. Men det gäller att hitta en regelbundenhet och komma nära de undervisningsnära frågorna.