Granskning

Klyftorna i skolan växer – större press på lärarna

* Lägre behörighet i utsatta områden
* Större behov – mindre stöd
* Skolor med dåligt rykte väljs bort

Segregation

Skolvärldens granskning visar att segregationen inom skolan är utbredd och fortsätter växa.

Den svenska grundskolan blir allt mer segregerad och allt mindre likvärdig.
Sedan 2011 har resultatskillnaderna mellan skolorna ökat med 20 procent och antalet utsatta skolor med mer än 30 procent.
– Det fria skolvalet har lett till en enorm skolsegregation. Vi utmärker oss internationellt, säger Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.

Enligt skollagen har alla barn rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska dessutom ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

På många håll i Skolsverige fungerar det precis tvärtom. Ju större behov en elev har, desto lägre är sannolikheten att hen undervisas av en legitimerad och behörig lärare.

Den svenska skolan är dessutom mer uppdelad än på decennier. Elever med utländsk respektive svensk bakgrund till exempel, går i dag oftare i olika skolor. Samma sak gäller för elever från hem med olika studietradition.

Lärarnas Riksförbunds undersökning av hur segregationen i svensk grundskola förändrades under åren 2011–2021 visar bland annat:

  • Spridningen i elevsammansättningen mellan skolor ökade med 13 procent mätt genom föräldrarnas utbildningsnivå.
  • Resultatskillnaderna mellan skolor ökade med 20 procent.
  • De växande skillnaderna drivs inte enbart av ökningen av antalet elever i fristående skolor. Skillnaderna ökar även mellan kommuner och mellan kommunala skolor i samma kommun.
  • Andelen utsatta skolor, mätt som andel skolor där 30 procent eller fler av eleverna inte blir behöriga till gymnasieskolan, ökade med 31 procent under perioden, från 24 procent av alla skolor 2011 till 32 procent 2021.

Skolor med dåligt rykte väljs bort

Enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, har det blivit allt tydligare hur välutbildade föräldrar väljer bort skolor med låga resultat, hög andel elever med svenska som andraspråk och med dåligt rykte.

Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.

– När ambitiösa och högpresterande elever, och elever med föräldrar med högt socioekonomiskt index, i stor omfattning lämnar en skola förändras ofta kulturen på skolan och i klassrummen, men även undervisningen som sådan. Det kan i sin tur leda till att ytterligare elever byter skola.

– De elever som tillkommer är ofta nyanlända som inte kan svenska. Är de högpresterande försvinner även de efter ett tag. Det blir en nedåtgående spiral.

Anders Jakobsson berättar om skolor i Malmö där andelen elever som går ut årskurs nio med gymnasiebehörighet på ett par decennier har minskat från drygt 80 procent till strax över 50 procent, samtidigt som det finns skolor där alla elever lämnar grundskolan med godkända betyg.

– Skolsegregationen har ökat enormt mycket, vilket bland annat har lett till att lärarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö har blivit mycket tuffare på många skolor. Dessutom har undervisningen ofta ändrat inriktning.

Får svårt att klara gymnasiet

Hur då?

– Ska exempelvis en fysiklärare på högstadiet förklara fysikaliska begrepp på svenska i en klass med många elever med bristande svenskkunskaper, är risken stor att läraren, i omtanke om eleverna, förenklar för mycket. Undervisning i ämnen som historia, fysik, matematik, kemi och liknande riskerar att blir mer eller mindre svenskundervisning, vilket gör att eleverna får svårt att senare klara exempelvis gymnasiestudier.

– Undersökningar som vi har gjort visar att mycket undervisningstid i skolor i utsatta områden dessutom går åt till sådant som inte har med den direkta undervisningen att göra, till exempel att hålla ordning. Det leder till sämre arbetsmiljö för lärarna, men också till att eleverna missar viktiga undervisningsmoment, säger Anders Jakobsson.

Andelen legitimerade och behöriga lärare är i allmänhet lägre i skolor i socialt utsatta områden än i socialt starka.

– I dag kan stökiga elever dominera klassrum och skolor, vilket leder till en helt ohållbar arbetssituation för både lärare och skötsamma elever. Jag kan därför förstå att lärare söker sig till andra skolor. Det handlar om att ha en rimlig arbetsmiljö.

– En mer blandad elevsammansättning skulle minska stökiga elevers möjligheter att dominera klassrummen. Det nuvarande svenska skolsystemet är ett gigantiskt experiment som har lett till en enorm skolsegregation, även i ett internationellt perspektiv, och förstärkt bostadssegregationens negativa effekter, säger Anders Jakobsson.

Vad bör man göra?

– På kort sikt tror jag att en satsning på tvålärarsystem skulle bidra till positiva resultat. Dock känns en sådan satsning inte realistiskt av ekonomiska skäl, inte minst med tanke på att det redan sparas på skolan.

– På längre sikt behöver vi betydligt mer socialt blandade skolor. Det skulle bidra till bättre skolkultur och förbättra skolresultaten, säger Anders Jakobsson.

”Gäller att få till en positiv spiral”

Även Ulrica Dahlén, undervisningsråd på Skolverket, säger att det är ett stort problem att det är svårt att rekrytera erfarna och behöriga lärare till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Ulrica Dahlén, undervisningsråd på Skolverket.

– Huvudmännen och rektorerna ska se till att resurser fördelas kompensatoriskt, det vill säga att kompetens fördelas efter behov. Det görs i viss mån i  dag, men man lyckas inte i tillräcklig utsträckning. Att fördela lika mycket resurser till alla skolor och grupper är inte rättvist, eftersom skolorna har olika förutsättningar.

– Det finns inga enkla lösningar som gör att fler erfarna och behöriga lärare söker sig till, och väljer stanna kvar i, skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Det handlar om en kombination av åtgärder, till exempel bättre arbetsmiljö och arbetsförhållanden, behöriga kollegor, bra stöd av skolledningen och väl utbyggd elevhälsa. Det gäller att få till en positiv spiral, vilket man också har fått på en del skolor, säger Ulrica Dahlén.

Eleverna saknar stöd

Nyligen publicerade Skolinspektionen rapporten ”Huvudmännens arbete med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser”. I den konstateras bland annat att:

  • Tre av fyra granskade huvudmän behöver utveckla sitt kompensatoriska arbete.
  • Det är vanligare med otrygghet och sämre möjlighet till studiero i skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. Lärare i dessa områden uppger dessutom mer sällan än andra lärare att eleverna får det stöd som de behöver.
  • Elever i socialt utsatta områden uppfattar oftare än andra elever skolarbetet som för lätt.

Samma lösning för alla skolor

Enligt rapporten har många huvudmän en knapphändig bild av enskilda skolenheters förutsättningar och behov. Samma resursfördelningsmodell har i en del fall använts i många år utan vare sig uppdatering eller utvärdering.

– Man har inte skaffat sig en nulägesbild över skolorna. Det finns mer att önska när det gäller en del huvudmäns analyser. Många gånger nöjer de sig med att samla in enklare nyckeltal, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

– Ibland väljer de att göra samma lösning för alla skolor i stället för att ha modet att omfördela och rikta insatser och resurser till vissa skolor med mycket stora behov.

Varför då?

– Möjligen att man uppfattar det som rättvisa mot andra skolor som kan tappa resurser om det läggs mycket mer resurser på skolor som har mycket stora behov.

Lärarna får hantera konsekvenserna

Madeleine Michaëlsson, lektor i pedagogiskt arbete, prefekt vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna och med en bakgrund som lärare i grundskolan, betonar att det är lärarna som får hantera de praktiska konsekvenserna av den minskande likvärdigheten och den ökande segregationen.

Madeleine Michaëlsson, lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

– När jag besöker skolor i tillbakasatta områden, som jag väljer att kalla dem, tycker jag ibland att det är märkligt att de fungerar över huvud taget. Det är många lärare som bedriver en fantastisk undervisning under mycket svåra förutsättningar.

Varför är det svårt att rekrytera behöriga lärare till skolor i vissa områden?

– Det kan vara att den stora andelen obehöriga gör att behöriga lärare får ta ett allt större ansvar. Till slut orkar man inte längre och byter.

– Jag tror också att många erfarna, välutbildade och kompetenta lärare vill vara i ett professionellt sammanhang med likadana kollegor, ha goda förutsättningar att göra ett bra jobb och kunna utvecklas.

Resurser, tillit och förtroende

Madeleine Michaëlsson säger att lärarnas autonomi behöver öka och att det är dags för andra grupper i Skolsverige att ta ett steg tillbaka och för lärarna att ta ett steg framåt.

– Men för att kunna ta det steget behöver lärarna ges resurser, tillit och förtroende. I dag är det för många som lägger sig i vad som ska göras i skolan, och hur det ska göras, utan att själva befinna sig i skolan, kunna den eller ha professionell erfarenhet av verksamheten. Det är viktigt att den professionella kunskapen ges större tyngd än vad som är fallet i dag.

– Det finns nog ingen annan yrkeskår i Sverige med hög kompetens som lika ofta blir överkörd i professionsfrågor som lärarna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm