Granskning: Så kopplas politiken och skolkoncernerna ihop

Höga offentliga tjänstemän, lobbyister och före detta och nuvarande politiker. Skolvärlden har kartlagt kopplingar inom friskolebranschens nätverk.
I potten ligger mer än 50 miljarder kronor.
Det är så mycket som skolföretagen får av kommunerna per år – nästan lika mycket som hela rättsväsendet kostar.
Välkommen till det skolindustriella komplexet.

Många av friskoleföretagens och friskolebranschens företrädare och lobbyister har en bakgrund som politiker eller politiska tjänstemän.

Den nya skolministern Lotta Edholm (L) är ett bra exempel. Efter många år som politiskt ansvarig för Stockholms skolor blev hon 2021 styrelseledamot och aktieägare i den börsnoterade skolkoncernen Tellusgruppen, ett uppdrag hon nu enligt egna uppgifter har lämnat.

En viktig orsak till att skolföretag anlitar före detta politiker och politiska tjänstemän är att företagen är direkt beroende av politiska beslut för sin existens och möjlighet att tjäna pengar. Det har i sin tur skapat ett behov av god politisk förståelse, bra politiska kontakter och förmåga att kunna formulera sina egna intressen så att de uppfattas som allmänna.

– Jag tycker inte att det är konstigt att företag arbetar med lobbying, säger Andreas Fejes som är professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.

– Den moraliska frågan bör i ställas till de politiker som väljer att gå in i en sådan verksamhet. Förtroendet för politiken påverkas när politiker ger sig in i välfärdsbranschen.

Transferfönster för politiker

Det som händer efter ett regeringsskifte kan lite vanvördigt liknas vid politikens motsvarighet till fotbollens transferfönster. Förutom ett antal statsråd, byts det även ut en mängd statssekreterare, politiskt sakkunniga, pressekreterare och andra politiska tjänstemän.

Totalt brukar det röra sig om några hundra personer som lämnar respektive stiger in i Rosenbad i samband med att en ny regering tillträder. Många av dem som lämnar går till olika typer av påtryckarjobb, till exempel som kommunikations- eller public affairschefer (PA) på företag eller organisationer eller som konsulter på företag som säljer sådana tjänster.

– Företagen behöver veta vad som händer i politiken och kunna föra fram sina synpunkter till politiker och andra beslutsfattare på rätt sätt, men också veta med vem och när man ska prata. Det är specialiserad kunskap som före detta politiker och politiska tjänstemän har, säger Stefan Svallfors, som är professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och som bland annat har forskat om lobbyister.

Vilken betydelse har de för de politiska beslut som fattas?

– Det är en fråga som det är nästan omöjligt att svara konkret på. Men jag tror att de i vissa lägen kan ha stor betydelse. Lobbyister var till exempel väldigt aktiva när det gällde att få Sverigedemokraterna att byta fot i frågan om vinster i välfärden. Å andra sådan skedde det mot bakgrund av att det fanns ett intresse från Sverigedemokraterna att i framtiden kunna göra uppgörelser med den borgerliga sidan i politiken.

Stefan Svallfors lyfter ett antal farhågor kring politiker och politiskt anställda som går vidare till påtryckarbranschen.

– Ett sådant gäller om de redan innan de lämnar politiken börjar låta sina beslut och överväganden färgas av vad de tror är bra för den egna karriärutvecklingen.

– En följd av att politisk kunskap köps och säljs på en marknad är också att den allmänna ojämlikheten i samhället får ett ännu starkare genomslag i politiken. Att använda sig av lobbyister är ett dyrt sätt att bedriva politik på, oavsett om det är frågan om anställd personal eller inhyrda konsulter.

Tunga namn redan på 90-talet

Hösten 1991 anställde den då nytillträdde borgerliga regeringen, som bara några månader senare införde friskolesystemet, en mängd politiska rådgivare, bland annat Anders Hultin (M) som i dag är ägare av friskolekoncernen Watma Education AB.

Andra som började arbeta i Regeringskansliet vid ungefär samma tidpunkt var Per Egon Johansson (KD) som i dag äger Raoul Wallenbergskolan, Thomas Gür som är ordförande och aktieägare i friskolekoncernen Tellusgruppen, i vars styrelse den nya skolministern Lotta Edholm (L) satt i tills hon blev minister, och Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Sedan dess har friskolemarknaden vuxit dramatiskt och även delvis ändrat inriktning. År 2020 gick nästan fyra femtedelar av friskolepengarna till vinstdrivande aktiebolag. Vid millennieskiftet var andelen ungefär hälften, enligt en LO-rapport.

De stora koncernerna svarar i dag för en allt större del av marknaden. De fem största omsatte nästan 18,7 miljarder kronor 2020/21, vilket var mer än en tredjedel av hela friskolesektorn. Samma verksamhetsår gjorde de ett samlat rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor.

Överskottet skapades bland annat genom stordrift i kombination med långt utvecklad samordning, förhållandevis låg lärartäthet, fler obehöriga – och billigare – lärare än många av sina kommunala motsvarigheter och en förmåga att attrahera mindre kostnadskrävande elever.

Stor blandning av ägare

Det är affärsmodell som av allt att döma lockar till sig såväl stora som små investerare. Den stickprovsgenomgång av några av de största privata skolkoncernernas aktieböcker som Skolvärlden gjorde i våras visade på en stor blandning av ägare.

På skärmen dök det upp pensionsfonder, riskkapitalister, några av Sveriges mest kända artister och idrottsstjärnor, religiösa församlingar, tidigare politiker och statliga topptjänstemän och en av Sveriges mäktigaste mediedirektörer.

Enligt vad han själv berättade i en intervju i våras var den nye arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L) åtminstone då aktieägare i den snabbväxande skolkoncernen Atvexa.

”Bra att ha en dörröppnare”

Läraren Marcus Larsson, som driver tankesmedjan Balans, har under flera år intresserat sig för, kartlagt och kritiserat kopplingen mellan politiker, lobbyister och friskolebranschen.

– Företagen agerar rationellt. De gör det som är bra för deras vinst. För den som till exempel driver en skolkoncern med huvudsaklig verksamhet i Stockholm med omnejd är det inte dumt att ha en person i styrelsen som har haft det högsta politiska ansvaret för Stockholms skolor. Det är bra att känna sina konkurrenter, men även att ha en dörröppnare.

Vilken betydelse har kontakter för politiska beslut?

– Det kan man bara gissa, men det är tydligt att flera av de här personerna känner varandra privat, umgås och ingår i samma nätverk.

Rusade på börsen efter valet

– När Moderaternas dåvarande partisekreterare Gunnar Strömmer (i dag justitieminister) för några veckor sedan fyllde 50 år uppvaktades han av bland annat Tellusgruppens ordförande Thomas Gür och Gunnar Hökmark som bland annat sitter i den så kallade Valfrihetskommissionen. En annan besökare var PA-konsulten Göran Thorstenson som ingår i skolkoncernens Watmas styrelse och som dessutom äger en sommarstuga ihop med Ulf Kristersson och dennes hustru.

Man får väl gå på fest?

– Det är inget fel att gå på fest eller att människor äger sommarstugor ihop, men jag tycker att det är hög tid att diskutera vilken betydelse personliga kontakter och nätverk har för den politik som förs. Det är till exempel värt att nota att Academedias aktiekurs steg när valresultatet stod klart, säger Marcus Larsson.

Efter att det så kallade Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterats förklarade Academedias vd Marcus Strömberg:

– Vi välkomnar många av de förslag som står i Tidöavtalet och ser fram emot att de utreds och genomförs. Många av de förslag Academedia tagit fram genom åren finns med här.