Det nya Skolsverige

Granskning: Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor

Striden om skolpengen

Skolvärldens granskning visar att 25 procent av Sveriges kommuner de två senaste åren har betalat miljontals kronor i ersättning till friskolor på grund av att den egna verksamheten har gått med underskott.

| Foto: Erik Nylund
Fakta skolpengen
  • När friskolereformen genomfördes i början av 1990-talet av regeringen Bildt, bestämdes det att en fristående skola skulle få 85 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev i ersättning. Hade skolorna speciella utgifter, till exempel för musik-instrument, skulle de under vissa förutsättningar få ta ut en elevavgift.
  • År 1997 höjde regeringen Persson, efter uppgörelse med Miljö-partiet, ersättningen till fristående skolor till dagens nivå på 100 procent. Samtidigt avvecklades möjligheterna att ta ut elevavgifter.
  • Efter höjningen tog expansionen av skolkoncernerna fart.

Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått med underskott.
En del kommuner har tvingats föra över pengar till skolföretag som inte längre har någon verksamhet.
Det visar Skolvärldens granskning.

Onsdagen den 17 juli 2019 förde personal vid Eskilstuna kommuns ekonomiavdelning över 3 513 735 kronor till JB Education AB:s (John Bauer-skolorna) konkursbos konto i Swedbank, som kompensation för att den egna skolverksamheten gick med underskott under perioden 2010–2013.

Grannkommunen Strängnäs betalade året efter ut 3 638 950 kronor – exklusive administrationsavgift på tre procent och momskompensation på sex procent – till olika privata skolhuvudmän med elever från Strängnäs i sin verksamhet. Bidragen betalades ut för att Strängnäs egen grundskoleverksamhet redovisat underskott efter att man tappat elever till just friskolor.

Flen, en annan sörmländsk kommun, skickade samma år 1 066 377 kronor till friskolehuvudmän för att den egna grundskolan gått med underskott. Året innan betalades ut det ut 1 332 531 kronor av samma skäl. Pengarna gick bland annat till Internationella engelska skolan i Eskilstuna och Kunskapskapsskolan i Nyköping respektive Katrineholm.

På liknande sätt betalade Hässleholm i fjol ut cirka 4,5 miljoner kronor i bidrag till friskoleföretag. Nästan hela summan gick till Thoréngruppen och Internationella engelska skolan.

 

EXEMPLEN OVAN ÄR inte på något vis unika. Skolvärlden har via mejl frågat Sveriges 290 kommuner om de under 2019 och/eller 2020 betalat ut ekonomisk kompensation till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten (grund- eller gymnasieskola) redovisat underskott.

245 kommuner har valt att besvara enkäten, det vill säga drygt 84 procent.

Av de svarande uppger 62 kommuner, det vill säga cirka 25 procent, att de har betalat ut ersättning, allt från några tusenlappar per år till flera miljoner kronor. De kommuner som inte har betalat ut någon extra ersättning har enligt sina företrädare inte haft någon skolverksamhet som har gått med underskott, inte haft några barn eller ungdomar skrivna i kommunen som gått i en friskola eller så har de av andra skäl valt att inte betala ut någon ersättning. Det sistnämnda kan vara i strid med regelverket och leda till att de hamnar i rätten så småningom, vilket flera redan har gjort och förlorat.

I våras nekades till exempel Värmdö prövnings-tillstånd av Kammarrätten i Stockholm efter att ha överklagat en dom i Förvaltningsrätten gällande extra skolpengbidrag som gick i Kunskapsskapsskolans favör.

Den så kallade likabehandlingsprincipen anger att skolpengen per elev ska vara densamma för privata och kommunala skolhuvudmän. Om till exempel en kommuns grundskoleverksamhet går med underskott i förhållande till sin budget, kanske efter att ett antal elever har lämnat den kommunala skolan till förmån för en nyöppnad privat skola, ökar genomsnittskostnaden per elev i den kommunala skolan och därmed även skolpengen. Enligt regelverket ska kommunen då retroaktivt ersätta de privata skolhuvudmännen med mellanskillnaden (även om det finns möjlighet att under vissa förutsättningar kvitta underskottet mot ett eventuellt överskott under de kommande åren).

”Två eller tre färre elever i en klass leder inte till lägre utgifter”

– Ett problem i det här sammanhanget är att den kommunala skolans kostnader nästan inte minskar alls när elever flyttar till friskolor, eftersom eleverna i allmänhet kommer från flera olika kommunala skolor, säger Åke Zetterberg som är ekonomichef vid barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvall.

– Två eller tre färre elever i en klass leder inte till lägre utgifter. Antalet lärare till exempel, behöver vara detsamma som tidigare och lokalhyran minskar inte för att det är några färre elever i klassrummet.

Åke Zetterberg berättar att den kommunala skolverksamheten i Sundsvall under flera år har gått med underskott i förhållande till sin budget. Sedan 2016 har  underskotten vuxit.

– Det finns ett starkt samband med  att fler elever och vårdnadshavare väljer friskolor framför kommunala skolor.

– Det har inte gått att minska den kommunala skolkostymen i samma utsträckning, även om det säkert finns mer som vi kan göra. Under de senaste två, tre åren har vi gått back med mer än 100 miljoner kronor per år.

 

SKÖVDE ÄR EN annan kommun som har betalat ut extra ersättning till friskoleföretag. Åren 2019 och 2020 förde kommunen över drygt 2,7 miljoner kronor till Raoul Wallenbergskolan i kompensation för att den kommunala skolverksamheten gått med underskott.

Raoul Wallenbergskolan – som inte har något att göra med diplomaten som räddade ungerska judar undan förintelsen – är en av flera snabbsnabbväxande skolkoncerner. Företaget bildades 2006 av Per Egon Johansson som tidigare var partisekreterare för Kristdemokraterna, statssekreterare i kommunikationsdepartementet under regeringen Bildt och vd för Bilprovningen.

Skolvärlden har i mejl, sms och telefonsamtal utan framgång försökt få en intervju med Per Egon Johansson om hur han bland annat ser på systemet med skolpeng.

Magnus Sannö, lärare på Rydskolan och LR:s föreningsombud i Skövde, är kritisk till det nuvarande systemet.
Foto: Tobias Andersson/Bildbyrån

MAGNUS SANNÖ, LR:S föreningsombud i Skövde och lärare på Rydskolan i samma stad, är kritisk till det nuvarande systemet.

– Jag har svårt att se varför friskolor ska få extra pengar per elev bara för att den kommunala skolan inte klarar sin budget. Friskolornas kostnader har ju inte ökat. Det finns i dag ett slags korrelation mellan friskolornas vinster och den kommunala skolans underskott som inte är rimlig.

Hur borde det fungera?

– Skolorna borde ha en grundbemanning utifrån antalet klasser, en bemanning som därefter kompletteras med extra resurser beroende på elevernas individuella behov.

– Även om dagens skolpengsystem gör att det kan vara svårt för kommunen att planera sin skolverksamhet på ett rimligt sätt, är det inte det som är vårt största problem. Det är underfinansieringen av skolan. Skolpengen i Skövde är alldeles för låg. Dessutom har vi ett stående så kallat effektiviseringskrav på en procent per år. Tar man hänsyn till inflationen minskar i realiteten anslagen till skolan. Det är svårt att göra några stora förändringar som förbättrar personalens arbetsmiljö och elevernas trygghet och studiero när budgeten inte räcker till.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén menar att det nuvarande systemet har kommit till vägs ände och säger att det behövs en ökad statlig styrning och finansiering av skolan.

– Systemet med individuell skolpeng sänder ut signalen att elever är kunder på en marknad som köper varan utbildning. Det är en syn som vi behöver komma bort ifrån. Marknadsskolan som system drabbar alla skolor och elever, mer eller mindre.

Enligt Åsa Fahlén är dagens i praktiken fria etableringsrätt för skolföretag – som klarar Skolinspektionens grundläggande krav – ineffektivt och leder till ett slöseri med resurser.

– I vissa områden är det en överetablering av skolor medan det i andra områden är en underetablering.
Det krävs ett större nationellt ansvar för skolan samtidigt som kommunerna behöver ha mycket mer att säga till om vad gäller etablering av nya skolor.

Är det rimligt att skolpengen är lika stor oavsett lärartäthet och andelen behöriga lärare?

– Det är så mycket som är fel med dagens system. Ett är att det finns ekonomiska incitament för huvudmännen att ha obehörig personal som inte kostar inte lika mycket som behörig. Ett annat är att vi har vinstdrivande aktiebolag i skolan vars syfte är att ge ägarna avkastning, men grundproblemet är att vi har en marknadsskola, det vill säga mixen av den fria etableringsrätten, skolaktiebolag och skolvalets nuvarande utformning, där du kan ”välja elever”. Detta påverkar alla skolor, både privata och offentliga.

Kommentera