”Gymnasieelever kan vara starkt politiskt engagerade”

Johan Sandahl disputerade i fredags, 13 mars, med avhandlingen ”Medborgarbildning i gymnasiet: Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning”. Han har intervjuat lärare och elever i gymnasieskolan samt granskat kursplaner och den ämnesdidaktiska diskursen. Syftet var att förstå och beskriva vilken roll ämnena samhällskunskap och historia har för elevernas liv som samhällsmedborgare.

I en av avhandlingens fem delstudier diskuterar Johan Sandahl det didaktiska dilemma som uppstår vad gäller att både utveckla elevernas analysförmåga och kritiska tänkande samtidigt som undervisningen inte ska ge upphov till en världsbild där individen har väldigt lite att säga till om.

– Gymnasieelever kan vara starkt politiskt engagerade. Men att släppa taget om sina egna åsikter och utsätta dem för granskning blev nödvändigt, enligt eleverna själva. De såg svårigheter i att påverka, till exempel globaliseringsfrågor, men insåg samtidigt att deras engagemang måste vila mer på ämneskunnande snarare än svartvita åsikter, säger Johan Sandahl i ett pressmeddelande.

I sitt avhandlingsarbete har han också utvecklat teoretiska begrepp i samhällskunskaps- och historiedidaktik som kan användas i praktisk undervisning för att stärka och utveckla medborgarbildning. I avhandlingen beskrivs sex tankeredskap för att analysera, kritiskt granska och organisera samhällsfrågor i undervisningen, såsom orsaker och konsekvenser, belägg och slutsatser samt perspektivtagande.

– Att kunna ett ämne är betydligt mer än att bara kunna rabbla fakta. Det finns ett starkt förhållande mellan att ha faktakunskaper och samtidigt kunna använda dem för att analysera, reflektera, tolka och kritiskt granska samhälleliga frågor. Tankebegreppen kan hjälpa lärare och elever att anlägga olika perspektiv för att synliggöra vad man gör i undervisningen, konstaterar Johan Sandahl i pressmeddelandet.

Johan Sandahl disputerade vid Stockholms universitet.