erik_berg_linn_rydberg_utan_flarp

Vi anser att universitet borde ges full frihet i vilka behörighetskrav ska gälla, skriver Erik Berg (L) och Linn Rydberg (L).

| Foto: Privat, Shutterstock
Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

 

Debatt ”Enskilda elevers möjligheter att påverka sina utbildningarnas struktur behöver öka. Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov likt International Baccalaureate-systemet bör införas”, skriver debattörerna Erik Berg (L) och Linn Rydberg (L).

 

Idag utsätts alla elever för mer eller mindre samma gymnasieskolgång. Den är treårig med några få valbara kurser och med tidsbestämda ämnen. Den elev som är särskilt duktig i ett ämne måste idag delta i samma takt som en elev som har svårt för det. Det tycker vi är fel – den duktiga eleven borde få chans att satsa fullt ut på sin kompetens. Nu kräver vi att socialdemokraterna och utbildningsminister Anna Ekström agerar. 

Ett formellt hinder som begränsar elever att lära sig i den takt som passar dem är behörighetskrav. För att få söka en högskolekurs i fysik krävs att du har en gymnasieexamen och därmed inte bara att du är godkänd i relevanta kurser såsom matematik och fysik, utan även i helt andra ämnen som idrott och historia. För den eleven med en stor passion för ett specifikt ämne blir detta en mycket hård begränsning. Trots ett stort intresse och en förmåga som räcker för universitetet så tvingas eleven att vänta i flera år. 

Vi anser att universitet borde ges full frihet i vilka behörighetskrav ska gälla. Alltså – ifall ett universitet vill anta 16-åringar som efter att ha genomgått ett fysiktest fått godkänt ska det vara tillåtet enligt svensk lag. Ett universitet ska också kunna säga att gymnasieexamen och höga betyg inte räcker för att studera där. Universitet och högskolor, inte politiker, vet själva bäst vad som krävs för att lyckas som student på deras utbildningar. Ett enhetligt system för samtliga utbildningar är dömt att misslyckas.

Det är dags att låta unga människor forma mer av sina liv efter eget huvud

Enskilda elevers möjligheter att påverka sina utbildningarnas struktur behöver öka. Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov likt International Baccalaureate-systemet bör införas. Då skulle en gymnasieexamen dessutom på riktigt vara ett kvitto på att man erhållit färdigheter på gymnasienivå och inte bara att man suttit av tiden i skollokalerna. 

För att ytterligare luckra upp skolsystemets stelbenthet vill vi underlätta för examination av grundskoleämnen och gymnasiekurser i förväg. Därför föreslår vi att samtliga ämnen ska kunna examineras med centralt rättade nationella prov. På så sätt lättar vi dessutom lärarnas administrativa börda och ökar likvärdigheten i bedömningen. 

Det är orimligt att en sjundeklassare som vill läsa gymnasiekurser i matematik begränsas från att examineras i dessa för att eleven inte läst klart geografi eller historia på grundskolenivå. Däremot är det full rimligt att kräva att eleven behärskar endimensionell analys före ett försök på examination i flerdimensionell analys. 

Anna Ekström talar ofta om kunskap och bildning. Nu är det tid att göra det till något konkret istället för tomma floskler. Gymnasieskolan är en frivillig skolform som borde präglas av mer frihet. Det är dags att låta unga människor forma mer av sina liv efter eget huvud.

Erik Berg, Vice ordförande och utbildningspolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet

Linn Rydberg, Rapportförfattare till rapporten “I egen takt”
 

  •  Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden

Rapporten i sin helhet finns att läsa på luf.se

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm