Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Nu presenterar Skolverket nya siffror över behörighetsläget i svensk skola. Och även om antalet behöriga lärare, med legitimation i minst ett undervisningsämne, ökar från totalt knappt 71 500 heltidstjänster läsåret 2015/16 till drygt 73 400 heltidstjänster i år så har inte behörighetsläget förbättrats. Tvärt om. 

– Andelen behöriga lärare har framförallt minskat i grundskolan. Tittar man på grundskolan, som är den största skolformen, så ser vi att i nästan alla ämnen så är andelen behöriga lärare lägre nu än vad det var vid förra mättillfället. Det är en allvarlig indikation, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket. 

Statistiken visar också att över hälften av de lärare som nyanställts i skolan det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen. Samt att var tredje lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen har anställts det senaste läsåret. 

Brukar det se ut så? 

– Nej, det skiljer sig från hur det varit. Det är en otroligt stor andel som vi inte har sett tidigare. 

Trots de anmärkningsvärda siffrorna är Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén inte förvånad. Men hon välkomnar rapportens fokus på behörighet i en tid när politiker ibland vill blanda bort korten genom att prata om ”antalet vuxna” i skolan.

– Det finns en begreppsförvirring och det är bra att sådana här undersökningar görs. Det är lätt att prata om att det anställs si och så många vuxna i skolan, men de som är där ska ju ha rätt kompetens. Om det saknas lärare kan inte andra vuxna kompensera för det, säger hon.

Det går fler elever än tidigare i både grundskolan och gymnasiet och det finns helt enkelt inte tillräckligt många behöriga lärare att få tag på, kommenterar Niclas Westin. 

Precis som tidigare skiljer sig också behörighetssituationen mycket åt – från huvudman till huvudman och från skola till skola.

– I vissa skolor och i vissa kommuner har man väldigt hög grad av behörighet. Medan andelen behöriga lärare i andra kommuner kan vara betydligt lägre. Och i vissa skolor kan behörigheten vara nere på långt under 40 procent. Så det är stora utmaningar i systemet, säger Niclas Westin. 

Generellt sett har kommunala skolor högre andel behöriga lärare än fristående. 

– Jag kan inte svara på varför men vi kan konstatera att det sett ut så, så länge vi tittat på detta. Det är ett mycket tydligt mönster som går igen vart man än tittar men som vi inte kan förklara orsaken till. 

Åsa Fahlén tycker att skillnaden mellan olika huvudmän och skolor är problematisk.

– Friskolorna borde ha kommit längre. Jag tror inte att man alltid haft den ambitionsnivån som krävs. Det gäller även bland kommunerna: det blir upp till huvudmannens ambitionsnivå, och det är inte bra. Det finns kommuner som lärare flyttar ifrån, och andra som lärare som flyttar till. Vi vill se en statlig huvudman, säger hon.

Förutom det, vad krävs för att vända trenden?

– Man måste fortsätta satsa på lärares löner och arbetsmiljö. På kort sikt finns till exempel de som är utbildade men inte jobbar som lärare, och vi tappar många nyutbildade. Det går också att flytta arbetsuppgifter som inte nödvändigtvis behöver göras av lärare till olika typer av lärarassistenter, säger Åsa Fahlén.

En kommun som går emot strömmen och har en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i år, 94, 2 procent, jämfört med förra året är Mullsjö i Västergötland. William Bergman, kommunombud för Lärarnas Riksförbund, säger att kommunen varit noga med att i första hand anställa behörig personal.

Varför lyckas ni med det många andra inte lyckas med?

– Tittar man på vilka fördelar Mullsjö har så ligger vi ju ganska nära Jönköping. Det är lätt att pendla till Mullsjö från Jönköpingsområdet. Sen är det bra skolor i Mullsjö. Vi har haft många problem men inte personal- och trivselrelaterat. Det är bra personalgrupper, vi är en liten kommun men det är god stämning och gott klimat och det vet man. Vi har gott rykte.

Är det några ämnen ni har svårt att rekrytera i?

–Ja det är det ju. Ma/NO, självklart. Och även moderna språk och i de praktiskestetiska ämnena.