Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Skolvärlden har tidigare skrivit om kommunernas ovilja att begära ut statsbidrag för den yrkesinriktade vuxenutbildningen, en pott på 524 miljoner kronor för 2019. Nu gör regeringen bedömningen att de avsatta pengarna inte kommer att användas, och drar ner summan med 397 miljoner kronor i vårändringsbugdeten.

Mats Sternbring är ordförande i Lärarnas Riksförbunds (LR) forum för yrkeslärare, och han tycker att den händelsekedjan ganska väl illustrerar ett problem med det delade ansvaret för skolan.

– Som det är nu kan ju staten erbjuda statsbidrag och sedan skylla på kommunerna när det inte ger något resultat. Vad man borde göra istället för att dra ner är att se till att kommunerna tar sitt ansvar. Men så länge vi har det här dubbla huvudmannaskapet ser jag inte hur man skulle kunna sätta press på kommunerna. Kommunerna får enligt lagen inte ta nationell hänsyn. Då återstår för staten att ta över ansvaret. Då finns ingen att skylla på längre, säger han.

Regeringen föreslår även en minskning av anslaget till gymnasial lärlingsutbildning med 100 miljoner kronor. Mats Sternbring menar att det är kortsiktigt.

– Den svenska lärlingsutbildningen har inte rätt förutsättningar, det finns flera saker man borde ändra på där. Men alla neddragningar i satsningar på utbildning i ett läge som det Sverige befinner sig är galenskap. Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk, säger han.

Samtidigt som regeringen drar ner sammanlagt 497 miljoner på yrkesutbildningar vill man lägga nästan samma summa – 475 miljoner – på lärarassistenter som ska avlasta lärarna.

– Det ser ut som ett nollsummespel. Men satsningen på lärarassistenter är inte fel i sig, det är bara det att grundproblemet är att vi inte har lärare så det räcker. Och en halv miljard till lärarassistenter kommer inte lösa det. Det kan vara ett stöd i en akutsituation, men det är ingen långsiktig lösning. Läraryrket måste bli attraktivt både vad gäller arbetsmiljö och lön, inte minst på yrkeslärarsidan. Vem vill gå från ett hyfsat välbetalt hantverksjobb, studera ett år för att bli lärare och sedan belönas med sämre lön och arbetsmiljö? Det är inga bra incitament, säger Mats Sternbring.