ledsen_elev_barn_sarskild_stod
Särskilt stöd

Halvering av åtgärdsprogrammen

Det senaste året har antalet åtgärdsprogram för elever i behov av stöd halverats. Anledningen är sannolikt lagändringen som gör att skolorna kan sätta in extra anpassningar direkt när det behövs – utan att skriva ett åtgärdsprogram.

Stödinsatser

Nedan beskrivs hur stödinsatser ska sättas in, efter ändringen i skollagen som gjordes 1 juli 2014.

Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen kunskapskraven i läroplanen, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar.

Om eleven efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte visar tendenser på att bryta trenden, så ska anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov.

Om dessa insatser visar sig inte vara tillräckliga måste en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd göras av lärare eller annan skolpersonal, till rektorn.

När rektorn fått information om att eleven behöver särskilt stöd är den hens ansvar att starta en utredning skyndsamt. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd ska hen få det.

Samtidigt utarbetas ett åtgärdsprogram som ska vara ett stöd i planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten kring eleven.

Tidpunkter för när insatser ska sättas in anges inte, eftersom det måste avgöras av inblandade från fall till fall.

Källa: Skolverket

Läs Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 
här.

Läs Skolverkets statistik om särskilt stöd här.

64 600 elever i grundskolan hade ett åtgärdsprogram hösten 2014. Det är nära en halvering på ett år, enligt statistik från Skolverket.

I procent är andelen elever med åtgärdsprogram 6,8 hösten 2014, jämfört med 12 procent året innan.  

Bland de som har åtgärdsprogram är flest pojkar, 8 procent, och något färre, 5 procent, av flickorna har det.

Tidigare skulle elevers behov av särskilt stöd utredas så snart det fanns risk att en elev inte skulle nå kunskapskraven.

Men efter en ändring i skollagen kan lärare i den situationen sätta in extra anpassningar utan att göra en utredning. Ändringen genomfördes av Alliansen och skulle enligt tidigare utbildningsminister Jan Björklund (FP) bidra till att minska lärarnas administration och ge mer tid till undervisning.

 – När det finns behov av stora stödinsatser är det motiverat, men när det gäller mer begränsade problem är det för byråkratiskt idag och det går ut över lärarnas arbetssituation. Lärare ska undervisa, inte sitta med dokumentation och administration, sa Jan Björklund till Skolvärlden.

Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket, påpekar i ett pressmeddelande att något formellt beslut om extra anpassningar inte längre behövs.

– Men det är viktigt att skolan ändå följer upp eleven noga och eventuellt intensifierar och ytterligare anpassar insatserna, säger hon.

Elever som har högst andel elever med åtgärdsprogram finns i årskurs 9. Där har 11 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna ett åtgärdsprogram.

Enligt Skolverkets statistik ökar åtgärdsprogrammen succesivt från årskurs 1–5 för att därefter minska fram till årskurs 7, för att sedan öka igen fram till årskurs nio.

Minskningen av åtgärdsprogram mellan årskurs 6 och 7 kan enligt Skolverket bero på att dokumentationen inte alltid följer med i bytet till ny skola – något som gör att skolan måste upptäcka behovet på nytt.

– Det är oerhört viktigt att skolorna har en bra kunskapsöverföring om behovet av extra anpassningar och särskilt stöd när elever byter skola. I värsta fall kan det annars leda till ofullständiga betyg och att eleven inte blir behörig för vidare studier i gymnasieskolan, säger Ulrika Lundqvist i ett pressmeddelande.

Nedan listas hur många elever i grundskolan som tog del av någon av nedanstående stödinsatser som dokumenterades i ett åtgärdsprogram. En elev kan ta del av flera olika stöd.

  • Särskild undervisningsgrupp: 1,5 procent.
  • Enskild undervisning: 1,5 procent.
  • Anpassad studiegång: Drygt 1 procent.
  • Studiehandledning på modersmålet: 1,8 procent.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm