Annons
Kent Fredholm undervisar i italienska på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad och är samtidigt doktorand och adjunkt på Karlstads universitet. Foto: Øyvind Lund

Han kämpar för att stoppa motvinden för moderna språk

Publicerad 23 mars 2020

Fakta

Kent Fredholm

  • Ålder: 42 år.
  • Bor: Karlstad.
  • Gör: Doktorand i pedagogiskt arbete och romanska språk. Inom ramen för sitt avhandlingsarbete studerar han gymnasieelevers användning av digitala hjälpmedel i språkstudierna. Undervisar i italienska på gymnasiet.  

Fakta

Därför prisas de av Kungliga Vitterhetsakademien

Kent Fredholm, lärare i italienska på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad

  •  ”Han ställer höga krav på sina elever och ser alltid till den enskilde elevens bästa. Han arbetar metodiskt med elevernas språkinlärning och är föredömligt tydlig vad gäller pedagogiskt upplägg och struktur. Han är aktiv inom forskarutbildningen och när det gäller att försvara de moderna språken i dagens skola.”

Mia Smith, lärare i engelska och tyska på Vallhamraskolan 7–9, Partille

  •  ”Hon bedriver en varierad och innovativ undervisning. Hon är mycket uppskattad för såväl sina ämneskunskaper som sitt engagemang och arbetar outtröttligt för att stärka de moderna språkens ställning inom skolan. Som förstelärare driver hon ett viktigt utvecklingsarbete gällande bedömning utifrån Skolverkets allmänna råd.”

Petra Lindberg Hultén, lärare i tyska på Öckerö seglande gymnasieskola

  •  ”Med framgång har hon utvecklat undervisningen i tyska. Hon väcker och bevarar ungdomars intresse för tyska språket genom att låta eleverna skapa poddar, läsa tysk litteratur och se tysk film. Genom sitt engagemang i Språklärarnas riksförbund visar hon att goda språkkunskaper skapar möjligheter till förståelse för olika kulturer.”

Prissumman är 50 000 kronor var, dessutom tilldelas respektive skolbibliotek 20 000 kronor.

Kent Fredholm, gymnasielärare i italienska, får Kungliga Vitterhetsakademiens pris för ”berömvärd lärargärning”. Pristagaren är bekymrad över de moderna språkens ställning.
– Vi kämpar i motvind, säger han. 

I klassrummet på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad drillar Kent Fredholm sina 14 elever i italienska. Den här gruppen är i dag hans enda koppling till gymnasieskolan. Större delen av sin tid tillbringar han numera som doktorand och adjunkt på Karlstads universitet. 

– Först och främst tycker jag att det är jätte-kul att undervisa i språk. Eftersom jag utbildar blivande språklärare på halvtid känns det också bra att vara ute och vara aktiv själv. Då vet jag mer vad jag pratar om och har kanske, om jag får säga så, lite mer ”cred” hos studenterna, säger Kent Fredholm. 

Enligt motiveringen får Kent Fredholm Kungliga Vitterhetsakademiens pris för att ”han arbetar metodiskt med elevernas språkinlärning och är föredömligt tydlig vad gäller pedagogiskt upplägg och struktur”. 

Att kunna memorera och repetera ord är grundläggande i språkinlärning, menar Kent Fredholm. 

Den biten får han lägga ner mer tid på i dag, jämfört med för bara några år sedan. 

– En del elever har fått svårare att memorera saker och det blir väldigt tydligt i språk där man måste memorera ord. Språkinlärning kräver tät repetition, det vet vi, säger Kent Fredholm. 

”Om man från statens sida vill något med språk borde de läsa i tre år. Vad tjänar det till egentligen att bara läsa i ett eller två år”, säger Kent Fredholm.

I gruppen som läser italienska på Sundsta-Älvkullegymnasiet försöker han hjälpa eleverna att hitta olika strategier att memorera ord och grammatik. På ordkort skriver de upp verbformer som de sedan kan bära med sig och ta fram och träna på när det passar. 

– Några elever har sagt att det fastnar mer i minnet just för att de sitter och nöter. Jag jobbar också med poängjakter, där glosorna ger poäng. När gruppen kommit upp i en viss poäng får de en belöning, säger Kent Fredholm. 

Klassen han undervisar det här läsåret är mycket mindre än vad tidigare grupper har varit. För några år sedan var det inte ovanligt att skolan hade två nybörjargrupper i italienska med 30 elever vardera. Det är inte bara italienskan som har det motigt. 

– De moderna språken kämpar i motvind. Det är inte så att alla är totalt ointresserade, verkligen inte, men på många skolor är förut-sättningarna för språken utöver engelska bristfälliga, på flera nivåer, säger Kent Fredholm. 

Om man från statens sida vill något med språk borde de läsa i tre år. 

Reglerna för meritpoäng i gymnasiet och att det inte är obligatoriskt att läsa ett språk utöver engelska har bidragit till raset. 

– Det är klart att det säger något om ett ämnes status i skolsystemet, att man kan välja bort det. I grundskolan är språk det enda ämnet som är fritt att välja bort, säger Kent Fredholm. 

På gymnasiet läser många elever, exempelvis på natur, ett modernt språk i bara ett eller två år. 

– Om man från statens sida vill något med språk borde de läsa i tre år. Vad tjänar det till egentligen att bara läsa i ett eller två år, frågar sig Kent Fredholm och tillägger:

– Har de språket med sig hela vägen till studenten ökar dessutom chansen att de vill och kan läsa språk även på universitetet.

För lärarna i moderna språk innebär det minskade intresset en rad utmaningar. Lärare kan tvingas att undervisa klasser där eleverna går olika kurser, grupperna blir för stora och schemat inte stödjer språkinlärning. 

Om språket läraren undervisar i ens finns kvar. En del kommuner har skalat ner antalet språk som erbjuds i skolorna. 

– När man ser trenden ger det en otrygg arbetssituation. Vi ser att det är svårt att få studenter att läsa till språklärare, dagens situation lockar inte en ung människa, säger Kent Fredholm. 

”Har eleverna språket med sig hela vägen till studenten ökar dessutom chansen att de vill och kan läsa språk även på universitetet”, säger Kent Fredholm.

Kent Fredholms forskning fokuserar på maskinöversättning och hur Google Translate påverkar språkinlärningen. Studierna visar att elever som skriver med hjälp av Google Translate stavar bättre och har ett större ordförråd än gruppen de jämförs med.

Men skillnaderna är tillfälliga. 

– Så snart eleverna slutar använda Google Translate är skillnaden borta. Trots att de som använder Google Translate utsätts för fler ord och har sett samma ord oftare, så fastnar det inte bättre. 

I den egna undervisningen används digitala hjälpmedel med måtta. Karttjänster som Google Maps kan vara mycket inspirerande i en språkgrupp. Med dessa går det att öva vägbeskrivningar eller rentav promenera i en italiensk stadsmiljö så att det nästan känns på riktigt. På musiktjänster som Spotify finns musik på all världens språk tillgänglig.

Kent Fredholm tycker att skolan ofta gör misstaget att fokusera på olika apparater, det kan vara datorer, appar eller paddor, och hur de ska användas. 

– Det är fel ordning. Den första frågan man ska ställa sig är vad eleverna ska lära sig. Därefter kan man fundera på hur vi ska nå dit, om det är med en blyertspenna eller på något annat sätt. 

Språk är inte bara ord och grammatik.

Den största delen av sin undervisningstid ägnar Kent Fredholm sedan några år tillbaka åt lärarstudenter. I den rollen har han haft anledning att fundera på vilka egenskaper som är viktigast för en språk-lärare. 

Gedigna ämneskunskaper är viktigt.

– Du behöver känna dig trygg, du ska veta att du har på fötterna när du går in i klassrummet. Det ger också eleverna en trygghet att veta att de får ett kompetent svar om de ställer en fråga, säger Kent Fredholm. 

Lika viktigt är, menar den prisbelönade läraren, en bred allmänbildning. 

– Språk är inte bara ord och grammatik, du ska känna en hel kultur så gott det går. 

Sedan ska inte ett glatt humör underskattas. 

– Humor och tålamod är viktigt. Du behöver kunna ha roligt med eleverna. Det betyder inte att undervisningen ska vara nöjesbetonad, men du behöver kunna trivas och skoja med dem, säger Kent Fredholm. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons