Han kämpar för att stoppa motvinden för moderna språk

I klassrummet på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad drillar Kent Fredholm sina 14 elever i italienska. Den här gruppen är i dag hans enda koppling till gymnasieskolan. Större delen av sin tid tillbringar han numera som doktorand och adjunkt på Karlstads universitet.

– Först och främst tycker jag att det är jätte-kul att undervisa i språk. Eftersom jag utbildar blivande språklärare på halvtid känns det också bra att vara ute och vara aktiv själv. Då vet jag mer vad jag pratar om och har kanske, om jag får säga så, lite mer ”cred” hos studenterna, säger Kent Fredholm.

Enligt motiveringen får Kent Fredholm Kungliga Vitterhetsakademiens pris för att ”han arbetar metodiskt med elevernas språkinlärning och är föredömligt tydlig vad gäller pedagogiskt upplägg och struktur”.

Att kunna memorera och repetera ord är grundläggande i språkinlärning, menar Kent Fredholm.

Den biten får han lägga ner mer tid på i dag, jämfört med för bara några år sedan.

– En del elever har fått svårare att memorera saker och det blir väldigt tydligt i språk där man måste memorera ord. Språkinlärning kräver tät repetition, det vet vi, säger Kent Fredholm.

I gruppen som läser italienska på Sundsta-Älvkullegymnasiet försöker han hjälpa eleverna att hitta olika strategier att memorera ord och grammatik. På ordkort skriver de upp verbformer som de sedan kan bära med sig och ta fram och träna på när det passar.

– Några elever har sagt att det fastnar mer i minnet just för att de sitter och nöter. Jag jobbar också med poängjakter, där glosorna ger poäng. När gruppen kommit upp i en viss poäng får de en belöning, säger Kent Fredholm.

Klassen han undervisar det här läsåret är mycket mindre än vad tidigare grupper har varit. För några år sedan var det inte ovanligt att skolan hade två nybörjargrupper i italienska med 30 elever vardera. Det är inte bara italienskan som har det motigt.

– De moderna språken kämpar i motvind. Det är inte så att alla är totalt ointresserade, verkligen inte, men på många skolor är förut-sättningarna för språken utöver engelska bristfälliga, på flera nivåer, säger Kent Fredholm.

Reglerna för meritpoäng i gymnasiet och att det inte är obligatoriskt att läsa ett språk utöver engelska har bidragit till raset.

– Det är klart att det säger något om ett ämnes status i skolsystemet, att man kan välja bort det. I grundskolan är språk det enda ämnet som är fritt att välja bort, säger Kent Fredholm.

På gymnasiet läser många elever, exempelvis på natur, ett modernt språk i bara ett eller två år.

– Om man från statens sida vill något med språk borde de läsa i tre år. Vad tjänar det till egentligen att bara läsa i ett eller två år, frågar sig Kent Fredholm och tillägger:

– Har de språket med sig hela vägen till studenten ökar dessutom chansen att de vill och kan läsa språk även på universitetet.

För lärarna i moderna språk innebär det minskade intresset en rad utmaningar. Lärare kan tvingas att undervisa klasser där eleverna går olika kurser, grupperna blir för stora och schemat inte stödjer språkinlärning.

Om språket läraren undervisar i ens finns kvar. En del kommuner har skalat ner antalet språk som erbjuds i skolorna.

– När man ser trenden ger det en otrygg arbetssituation. Vi ser att det är svårt att få studenter att läsa till språklärare, dagens situation lockar inte en ung människa, säger Kent Fredholm.

Kent Fredholms forskning fokuserar på maskinöversättning och hur Google Translate påverkar språkinlärningen. Studierna visar att elever som skriver med hjälp av Google Translate stavar bättre och har ett större ordförråd än gruppen de jämförs med.

Men skillnaderna är tillfälliga.

– Så snart eleverna slutar använda Google Translate är skillnaden borta. Trots att de som använder Google Translate utsätts för fler ord och har sett samma ord oftare, så fastnar det inte bättre.

I den egna undervisningen används digitala hjälpmedel med måtta. Karttjänster som Google Maps kan vara mycket inspirerande i en språkgrupp. Med dessa går det att öva vägbeskrivningar eller rentav promenera i en italiensk stadsmiljö så att det nästan känns på riktigt. På musiktjänster som Spotify finns musik på all världens språk tillgänglig.

Kent Fredholm tycker att skolan ofta gör misstaget att fokusera på olika apparater, det kan vara datorer, appar eller paddor, och hur de ska användas.

– Det är fel ordning. Den första frågan man ska ställa sig är vad eleverna ska lära sig. Därefter kan man fundera på hur vi ska nå dit, om det är med en blyertspenna eller på något annat sätt.

”Språk är inte bara ord och grammatik”

Den största delen av sin undervisningstid ägnar Kent Fredholm sedan några år tillbaka åt lärarstudenter. I den rollen har han haft anledning att fundera på vilka egenskaper som är viktigast för en språk-lärare.

Gedigna ämneskunskaper är viktigt.

– Du behöver känna dig trygg, du ska veta att du har på fötterna när du går in i klassrummet. Det ger också eleverna en trygghet att veta att de får ett kompetent svar om de ställer en fråga, säger Kent Fredholm.

Lika viktigt är, menar den prisbelönade läraren, en bred allmänbildning.

– Språk är inte bara ord och grammatik, du ska känna en hel kultur så gott det går.

Sedan ska inte ett glatt humör underskattas.

– Humor och tålamod är viktigt. Du behöver kunna ha roligt med eleverna. Det betyder inte att undervisningen ska vara nöjesbetonad, men du behöver kunna trivas och skoja med dem, säger Kent Fredholm.