Annons
Historieläraren Karl Liljas valde att ägna sista tiden av vårterminen till att samla in elevernas upplevelser av pandemin. ”Det här kommer betraktas som primärkällor”, konstaterar han. Foto: Magnus Glans

Han låter eleverna skriva nya kapitel i corona-historien

Publicerad 27 augusti 2020

Fakta

Eleverna skriver historien om pandemin 

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument och litteraturtips och är till för att göra Stockholms kulturarv tillgängligt för stadens skolor. Webbsidan innehåller en rad lektions-förslag från förskolan till gymnasiet som utgår från skolans styrdokument. Syftet är att materialet ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterade eller estetiska ämnen. Stockholmskällan är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, Stadsarkivet och kulturförvaltningen i Stockholms stad.

Källa: Stockholmskällan.se

Frågorna de fick svara på:

  • Berätta om en vanlig dag, eller delar av en vanlig dag under pandemin?
  • Hur planerar du för firandet av din student?
  • Hur tänker du om framtiden?
  • Om du tänker på covid-19 – finns det någon särskild sak eller en bild, som du förknippar med det?

Fakta

Delar av elevernas berättelser

”Just nu så studerar jag från mitt rum där hemma, jag går knappt upp på morgonen utan första lektionen startar jag via mobilen i sängen. Alla mina rutiner är i stort sett borta. Jag äter inte frukost längre. Lunch, ja kanske om jag ens lämnar sängen. Man blir inte lika trött och hungrig av att ligga i sängen halva dagen. Lektionerna ger oss inte så mycket längre men en massa uppgifter som jag hamnar efter med.”

* * *

”Kvaliteten på mina arbeten har nog ökat då jag överlag mår bättre och orkar studera hårdare /.../ Skiljer på skola och fritid genom att följa mitt eget schema. Mina sociala kontakter har inte påverkats personligen. Är en ensamvarg som njuter av att vara ifred, inget har förändrats för mig.”

* * *

”Jag vet att människor dör, jag vet att det är en pandemi, jag vet att corona inte är något man skämtar bort! Men jag ser inte anledningen till att barerna på Söder, restauranger i centrum, Ica-butikerna och kommunaltrafiken får flockas av människor /.../ De har tagit tre års slit ifrån mig & jag är trött på att höra att ”vi förstår att ni tycker det är tråkigt” för nej, ni förstår inte ett skit av det! Ni tog studenten, ni fick fira, era yngre barn kommer få ta studenten, era äldre barn fick ta studenten, 01orna får ingenting. Tack för absolut ingenting alls.”

Relaterat

Distansundervisning, inställda studentskivor och social distansering. Vårterminen 2020 blev en prövning för många i gymnasieskolan. 
Men gymnasieläraren Karl Liljas såg också en chans för eleverna att skriva in sig i historien. 

Det nya decenniet började inte som någon hade tänkt sig. Corona-viruset spreds runt om i världen och pandemin var ett faktum. Omfattande restriktioner infördes i samhället och den 18 mars stängde alla gymnasieskolor i Sverige. En av alla de gymnasielärare som där-efter fått ägna sig åt distansundervisning är Karl Liljas som arbetar på Internationella Engelska gymnasiet i Stockholm. 

– Alla lärare blir lärare för att de vill jobba med unga, man vill se unga och får energi av att vara omkring unga. På så sätt har distansundervisning varit ohyggligt tråkigt. Den energi som finns i en skolmiljö och som till 99 procent skapas av eleverna har varit helt borta, säger han.

Men som historielärare ser han ändå värdet av att ta tillvara på det faktum att hans elever är del av en historisk händelse. När han fick nys om att Stockholmskällan skapat en lektionsuppgift som syftade till att samla in sistaårselevers vittnesmål från coronapandemin till Stadsmuseet, kände han direkt att det var något för hans klasser.

– Jag tänkte att det här var ett logiskt sätt att avsluta en kurs på. Vissa av dem har haft historia i tre år på gymnasiet och är väldigt skickliga historiker, så det blev ett sätt att med hjälp av sin kunskap om historiska sammanhang sätta sig själv i ett sådant. Eleverna blir inte bara bisittare utan får vara med och skriva historia själva. 

Karl Liljas har sedan tidigare mycket goda erfarenheter av att ta in externa material och partners i klassrummet. 

– När vi gör studiebesök är det lite som när man sjunger i en kör och det kommer en gästdirigent. Plötsligt sitter alla med raka ryggar och tindrande ögon och ställer jätteintressanta frågor. Här blev det samma effekt eftersom eleverna kände sig utvalda och att uppgiften var ”på riktigt”.

Det här kommer betraktas som primärkällor.

Insamlandet skulle komma att bli en övning både i källkritik och historiemedvetande, där de först tog avstamp i en diskussion om historiska tillbakablickar innan de övergick till att själva skriva en slags dagböcker från sin vardag under den exceptionella situationen.

– Vi satte pandemin i en kontext och drog paralleller till depressionen på 1930-talet, men kunde snabbt konstatera att arbetslösheten initialt inte steg lika snabbt då som nu. Det betyder att processen som till stor del skapade nazism och fascistiska rörelser har gått snabbare nu. 

Han poängterar att diskussionen bestod av spekulationer – men som historiker kan man göra mer kvalificerade gissningar än den som inte kan sin historia.

– Vi har frågat oss om demokratin är tillräckligt stark för att stå emot den typen av rörelse som uppstod som en reaktion mot depressionen. I bästa fall kommer det här kanske bara vara en pandemi bland många, som exempel sars-pandemin. 

Därtill diskuterades värdet av de källor som elevernas vittenesmål skulle bidra till för historiker i framtiden. 

– Det här kommer betraktas som primärkällor och det är inte makthavarna som talar här, så det är ett annat perspektiv än de tal från politiker och riksdagsdebatter som kommer finnas tillgängliga i framtiden. Samtidigt diskuterade vi kring hur det påverkade vittnesmålen att eleverna visste att de skulle bli lästa, till skillnad från exempelvis Anne Frank när hon skrev sin dagbok. 

Nu blev det tydligt att deras liv hade förändrats.

Eleverna Verina Attalla och Julia Isaksson är två av alla som har skrivit berättelser till Stadsmuseets insamling.

När Karl Liljas läste vittnesmålen förvånades han över elevernas relativt mörka framtidssyn. 

– Det föreföll som att pandemin har påverkat dem fundamentalt och att de ser den som något som kan vända upp och ner på deras framtida försörjning på både kort och lång sikt. Många sa att det kändes sorgligt att skriva det här, för det blev en bekräftelse på att inget av det som de hade tänkt göra kring eller direkt efter studenten blev av. Det var inte längre något som bara fanns i deras huvud eller som de hörde på nyheterna. Nu blev det tydligt att deras liv hade förändrats.

Han hoppas ändå att de ska kunna ta med sig något positivt från våren, även om den på många sätt har varit tuff. 

– Vår rektor pratade i sitt avslutningstal på studenten om det speciella med #class2020. Även om det är en klen tröst nu, så är det här en avgående klass som kommer kunna berätta för framtida generationer om hur de tog ansvar och stod upp för medmänsklighet eftersom de respekterade samhället och inte tänkte på sig själva. Även om de inte är glada över det så har de, som en konsekvens av uppgiften, en större förståelse av att de är i en helt unik situation. 

Även Karl Liljas kommer ta med sig erfarenheter från coronapandemin i klassrummet framöver. 

– Framförallt enskilda möten med elever funkar jättebra och det tror jag att jag kommer använda framöver, om man exempelvis har schemakrockar och dylikt. Jag tror också att vi som lärarskrå har blivit mer trygga med att exempelvis använda video i undervisningen, så det tror jag kommer mer som ett resultat av pandemin.  

Och som förstelärare med fokus på digitala verktyg är han positivt överraskad över hur väl fungerande övergången till digital undervisning har fungerat. 

– Jag har haft kollegor som tidigare känt att de inte kan använda sådana här verktyg om de inte haft en annan lärare som står bakom – men när det väl gällde antog de utmaningen och klarade den bra. På så sätt har arbetet med digitalisering som pågått i trettio år visat sig vara av nytta, det har varit positivt. Men på det stora hela hoppas jag att vi aldrig behöver ha distansundervisning igen.

Under sin tid som lärare har Karl Liljas också arbetat i Storbritannien.

Det är stor skillnad från när jag var nyutexaminerad.

Att anpassa sin undervisning till nya situationer är dock inget nytt för Karl Liljas. Sina första tio år som lärare tillbringade han nämligen i England. 

– Att ha en skolklass i England är lite mer som att coacha ett basketlag. Skolklimatet där bygger på snabba, korta, effektiva lektioner med väldigt tydliga lektionsmål och uppföljning. Det är mer ”teaching for the test” och stort fokus på kunskapskontroller och statistik. I Sverige är det lite mer som Platons akademi. Det fria samtalet råder i större utsträckning och kunskapskraven är lösare. 

Synen på lärare är också annorlunda i Storbritannien, där de åtnjuter större respekt. 

– I Storbritannien är läraryrket lika ansett som att vara läkare eller jurist, så upplever jag inte det i Sverige. De senaste åren har dock läraryrkets status helt klart ökat i Sverige. Det är stor skillnad från när jag var nyutexaminerad.

Vad tror du har hänt sedan dess?

– Karriärtjänster och höjda löner är en stor del. Sedan tror jag att den nya läroplanen har gjort sitt med tydligare kunskapskrav och därtill upplever jag att samhällsdebatten har förändrats lite grann sedan tidigt 2000-tal i hur man ser på lärare. Det har varit fokus på professionaliseringen av läraryrket.

För att behålla den goda utvecklingen tror han att historielärare måste satsa på att undervisa förmågor och inte fakta. 

– Ju mer vi undervisar som något slags muntligt uppslagsverk, desto mindre relevanta kommer vi vara för mer och mer av det finns på nätet. Om det finns en video, podd och dokumentär om franska revolutionens orsaker, hur kan jag då som lärare hålla mig relevant? Jo, jag måste fokusera på förmågor i klassrummet: tolkning, analys, källkritik och att kunna dra paralleller, resonemang och slutsatser.

Precis i dessa förmågor hakar Stockholmskällans insamling av reflektioner från corona-pandemin in. 

– Rent krasst är det ett kunskapskrav att arbeta med sambandet dåtid, nutid och och framtid. Dessa förmågor är varför historiker överhuvudtaget figurerar i den moderna debatten eftersom enbart de kan förstå samtiden genom historiska paralleller. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Förnyad LAS är inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad. Endast så kan sämre arbetsgivare straffas ut", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Annons
Annons
Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.
– Problematiskt att det räknas som offentlig uppgift, säger LR-ombudet Gabriella Bengtsberg.

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera
Annons
Annons
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Annons

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Lärarmordet i Frankrike

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons