Skolkön kan bli rättvis – med en algoritm

Närhet och syskon styr i dag vilken grundskola barn tilldelas. Men pålästa föräldrar kan enkelt lura systemet om det inte är genomtänkt, enligt nationalekonomen Tommy Andersson, Lunds universitet.

– Till exempel i ett system där man får förtur på andrahandsvalet om man inte kommer in på sitt förstahandsval. Föräldrarna kan då sätta en skola de vet att barnet absolut aldrig kommer att komma in på som förstahandsval – och den de verkligen vill komma in på som andrahandsval. De kommer därför med största sannolikhet då in på den senare skolan, säger han.

Enligt honom leder den svenska skolkön i dag till segregation.

– Om du tittar på svenska städer i dag, så ser du att regler som syskonförtur och närhet bryts hela tiden. Anledningen är att människor sitter och försöker respektera det här systemet med papper och penna, men det går inte. Man har inte tänkt igenom konsekvenserna av de regler som används.

Respektera reglerna kan däremot en datorstyrd algoritm göra – som är en metod för att lösa matematiska eller logiska problem, enligt Tommy Andersson, som är expert på matchningsteori. Han har tillsammans med sina kollegor på Institutet för Näringslivsforskning på Handelshögskolan i Stockholm skapat ett automatiserat skolval.

– Vi skapade en algoritm med ett fortsatt helt fritt skolval och exakt samma data som Stockholms stad har i dag, utan inskränkningar. Resultatet visar att vi kan placera 10 procent av eleverna bättre utifrån föräldrarnas önskemål, än vad man gör i dag. Och det helt utan att det sker på bekostnad av någon annan elev. Det system jag pratar om kan man heller inte lura.

Hur då?

– Systemet är uppbyggt som så att det bästa en förälder kan göra är att uppge sanningen, det vill säga välja en skola de faktiskt helst vill att barnet ska gå i. Eftersom vi redan från början har bestämt vilka regler som ska följas blir systemet både rättssäkert och transparant. En dator gör inte skillnad på var en elev kommer ifrån och hur aktiva föräldrar de har.

Tommy Andersson exemplifierar med 8 000 elever som ska bilda en klass med 25 elever.

– I teorin finns en tvåa med sjuttiotvå nollor olika möjligheter att göra den här fördelningen på. Vad vi behöver göra är att välja det bästa sättet där de på förhand bestämda reglerna får förhålla sig till varandra.

Om man inför en inskränkning i algoritmen går det enligt honom dessutom att åstadkomma samhällsförändringar med systemet.

– Vi kanske vill bryta boendesegregationen? Vi kanske inte vill att barn vars föräldrar inte är välinformerade missgynnas? Anta att vi vill ha kvar närhetsprincipen och syskonförtur men samtidigt ge elever från vissa socioekonomiskt utsatta områden förtur – det kan vi hur enkelt som helst bygga in i nuvarande skolvalssystem, genom att lägga till en tredje kolumn. Alla krav kommer fortfarande att uppfyllas.