Undervisning

Han vill lyfta tre strategier för bra undervisning med sin bok

Johan Stenebo

Johan Stenebo, gymnasielärare i Stockholm, skrev boken utifrån forskning om undervisning. ”Varje skicklig lärare, och det finns många, har fått uppfinna hjulet på egen hand”, säger han.

Läraren Johan Stenebo har djupdykt i forskningslitteraturen för att komma fram till svaret på frågan om vad bra undervisning består av.
I en ny bok diskuterar han resultaten.
– Vi behöver återerövra vår yrkesstolthet. Det vi gör är svårt på riktigt, säger han.

Johan Stenebo blev en del av lärarkåren sent i karriären. När han började vikariera hade han 25 år bakom sig i näringslivet i högre chefsroller. Han läste in en lärarutbildning och blev legitimerad lärare för snart tio år sedan. Han har sedan dess ”avverkat” flera skolor och är i dag förstelärare och arbetslagsledare på en större gymnasieskola i Stockholms innerstad.

– Jag hade folk i min närhet som blev lärare. Under några år hade jag livnärt jag mig som författare, skrev en bok om åren på Ikea, och kände att jag måste göra något annat. Jag har alltid gillat att utveckla andra. Det är en kick för mig.

Steget in i skolans värld blev en smått omtumlande upplevelse, beskriver han. Johan Stenebo var närmare 50 år och handledarna i hans dotters ålder.

– För mig var det väldigt spännande. Men jag fick ingenting gratis trots erfarenhet av ledarskap och föredrag.

Tidigt slogs han av de stora skillnaderna.

– Det finns så många duktiga lärare, bra klassrum och undervisning. Men också motsatsen. Motpolerna kan handla om två angränsande klassrum där den ena undervisningen sker ”by the book” medan den andra är stökig. På en av mina första arbetsplatser förekom våld och hot och det var ganska omskakande.

Han erkänner att det dröjde flera år innan han fick kläm på hur han skulle undervisa med framgång. Väl där började han fundera kring vad som ligger till grund för bra och effektiv undervisning. Efter fyra år av research och skrivande gavs hans handbok för lärare, ”Vad de inte lär dig på lärarutbildningen – en bok om undervisningens DNA”, ut förra året.

Den bygger på ”Teaching Through Interactions”, interaktiv undervisning, där den amerikanske forskaren Robert Pianta och hans kollegor observerat tusentals klassrum, analyserat undervisningen och stämt av mot elevprestationer. Enligt Johan Stenebo används forskningen han diskuterar i sin bok i ett femtiotal länder och finansieras i många länder av Världsbanken.

– Robert Pianta är en av världens ledande utvecklingspsykologer med inriktning på utbildning. Han och Bridget Hamre ville bevisa sin grundtes om att lärande bara kan uppstå i mötet mellan lärare och elever. För det krävs en närvarande lärare som har en bra relation till eleverna. De fann att framgångsrika lärare medvetet arbetar utifrån tre strategier. Den första är en relationsstrategi. Läraren jobbar för att bygga upp och utveckla förtroendefulla relationer, det vill säga att hen ser alla elever.

Johan Stenebo är förstelärare och arbetslagsledare på en större gymnasieskola i Stockholms innerstad.

Klassrumsorganisation utgör strategi nummer två. Den handlar om struktur och ordning i klassrummet.

– För varje lektion måste du ha ett mål och en dagordning. Vad ska vi uppnå i dag? Varför har vi den här lektionen? Du behöver en varierad och genomtänkt planering som optimerar lärandet. Vi brukar prata om studiero i Sverige, men jag tror att uppmärksamhet är ett bättre uttryck. Även tysta elever kan vara ouppmärksamma och ouppmärksamma elever kan per definition inte lära sig något så länge de är ouppmärksamma.

Pianta och hans kollegor framhåller också en utmaningsstrategi. Det gäller att ställa krav och att ha höga förväntningar på eleverna utifrån deras prestationsförmåga. Under varje lektion coachas och utmanas eleverna intellektuellt.

– Läraren behöver ligga på gränsen för elevernas förmåga och hjälpa dem att jobba mot den gränsen. Centralt är att eleverna når en djupare förståelse, vi ska träna dem att tänka intellektuellt. Det handlar inte bara om faktainlärning utan eleverna måste förstå stoffet. Visst är det viktigt att kunna multiplikationstabellen och en hel del annat utantill men det mesta i livet måste du ha en djupare förståelse för.

Vid sidan av undervisningen och uppdraget som arbetslagsledare fortbildar han lärargrupper. Han menar att den som anammar Piontas och Hamres idéer, och gör dem till sina egna, omgående kommer att uppleva stor skillnad i sin undervisning.

– Hur du gör det varierar beroende på vilken person du är. Det viktiga är att jobba utifrån strategierna.

Apropå din boktitel. Vad får man inte lära sig på lärarutbildningen?

– Boken är ett komplement till lärarutbildningen, snabbspåret in i klassrummet. Hur gör man? Vad säger forskningen? Vad är viktigt att göra och vad kan man bortse ifrån? Ta till exempel uppmärksamhet. Den har du till låns några sekunder, sedan måste du omvandla den till nyfikenhet och intresse för att sedan ta den vidare till total fokusering.

Johan Stenebo anser att studenter på lärarutbildningen inte får lära sig särskilt mycket om vad som går att omsätta till klassrumsundervisning.

– Varje skicklig lärare, och det finns många, har fått uppfinna hjulet på egen hand. Det är en tuff process. Chocken som många nya lärare upplever… helt plötsligt hamnar de ensamma i en krävande tillvaro. Det leder till stress och inte sällan till psykisk ohälsa. Det har inte med ålder att göra utan att de inte är rustade för klassrummets krav. Som lärare ska du vara omtyckt och respekterad men inte populär. Det finns en myt i svensk skola att bra lärare är populära. Så är det inte. Lika lite som populära chefer är bra, de får ingenting gjort.

”Vi har så mycket att vara stolta över”

Du poängterar vikten av att läraren tar ledarskapet i klassrummet?

– En lärare måste ha någon form av pondus och energi för att lyckas. Eleverna måste känna att läraren är där för deras skull och brinner för deras utveckling. Du ska stå längst fram i klassrummet och vara trygg i den rollen, något all forskning tyder på.

Vad anser du är bra i dagens skola?

– Två saker är riktigt bra. Det ena är eleverna. Unga jag träffar i dag är öppna, varma och sympatiska med schyssta värderingar och samarbetsvilliga på ett helt annat sätt än vad jag minns från min skolgång.

– Trots ett lågt intag på lärarutbildningen och bristen på yrkesstolthet så finns jättemånga unga, duktiga lärare. Det är väldigt roligt och det finns verkligen hopp om framtiden.

…och mindre bra?

– Bristen på yrkesstolthet är ett symptom på att det inte alltid fungerar i dagens skola. Vi har så mycket att vara stolta över, och behöver återerövra det.

Hur då?

– Genom att vi inser att det vi gör är svårt på riktigt. Att vara tandläkare är svårt, likaså pilot. Men att vara lärare är riktigt svårt. Om vi lyckas eller misslyckas avgör framtiden för våra elever. Vi har en viktig, samhällsbärande, funktion.

Johan Stenebo är också kritisk till vad han menar är en ovetenskaplig syn på undervisning.

– Undervisning förklaras bäst som en tät väv av akademiskt och praktiskt kunnande. Den forskningen jag beskriver är omfattande, kontrollerad och fundamentalt duglig. Vi måste titta på vad som är bra undervisning och hur gör vi det, med en personlig prägel. Alla behöver inte göra likadant men alla behöver arbeta utifrån de tre strategierna för att lyckas.

Kommentera