Annons
Lärarna Camilla Skoglind och Dögg Gunnarsdóttir föredrar att jobba i team runt gemensamma elever. Foto: Jennifer Glans

Här blir stora klasser små

Publicerad 20 september 2017

Fakta

Runbacka skolor

  • Kommunal skola i Viby, Sollentuna, Stockholms län.
  • Tvåparallellig F–9 med tillhörande förskola.
  • Ca 570 elever.
  • Jobbar 1:1.

Relaterat

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

Klass 3B på Runbacka skolor i Sollentuna inleder dagen med att träna på klockan. De 28 eleverna är indelade i tre mindre grupper som alla sysselsätter sig med olika övningar. I ett mindre grupprum som sitter ihop med klassrummet sätter läraren Camilla Skoglind igång grupp A att jobba med stenciler, där de bland annat ska fylla i hur mycket klockan visar på olika bilder.

Alla har också tillgång till varsin liten plastklocka med vridbara armar, i den händelse att bilderna känns för abstrakta.

– Föräldrar vill såklart ha små grupper. Jag tror att man upplever det som en social trygghet, man känner sig mer sedd av sin lärare. Och så kan det ju vara, absolut. Men det som är viktigt är att man är många pedagoger, säger hon.

I klassrummet sitter klassens andra lärare, Dögg Gunnarsdóttir, tillsammans med grupp B, som ska göra ett eget tidsschema över sin dag i ett presentationsprogram på surfplattan. Även här finns de små plastklockorna tillgängliga.

– Vi har båda haft klasser på 14–15 barn på andra skolor. Men då är man oftast ensam hela tiden. Jag hade en jättesvår grupp med många barn som hade diagnoser, och jag var ensam. När jag frågade efter hjälp på den skolan så sa de ”men du har ju bara 14 elever”. Så ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger hon.

Mantrat ”klasstorleken har ingen betydelse” skaldas då och då i riksdagens talarstol, på tidningarnas ledarsidor och av diverse proffstyckare. Det är en förvrängning av de forskningsresultat som säger att klasstorlekar visserligen inte har störst betydelse av alla faktorer som påverkar elevernas resultat – men ändock har viss betydelse. 

De som jobbar i skolan vet såklart redan det här. De vet också att antalet elever påverkar lärarens möjligheter att vara en god pedagog och tillgodose elevernas behov av sådant som forskningen håller högre, som exempelvis feedback.

Forskningen säger också att ju yngre eleverna är, desto större betydelse har lärartätheten. Det har man tagit fasta på vid den kommunala F–9-skolan Runbacka skolor i Sollentuna norr om Stockholm. Inte genom mindre klasser, utan genom fler pedagoger och kolle-gialt samarbete. Och lärartätheten är som högst på lågstadiet. Två lärare och en fritidspedagog per klass de första två åren, för att gå över till tre lärare och en fritidspedagog på två klasser som samarbetar i årskurs tre.

I korridoren utanför klassrummet sitter grupp C och ägnar sig åt den övning som verkar vara populärast: ett spel på surfplattan som kombinerar att lära sig om klockan med att sköta om djur. Varje gång du svarar rätt på en fråga om klockan får du poäng, som sedan kan användas för att skaffa fler och mer spännande djur.

– Det är väldigt populärt. Det är bra att de får göra sådant också, som är lite rutinmässigt och där vi inte behöver introducera en uppgift, säger Camilla Skoglind.

Jag behöver göra mycket mindre planering nu.

Arbetssättet på Runbacka skolor är tydligt styrt från skolledningen och bygger på nära samarbete mellan lärare och över klassgränser. Elevgrupperna växlar mellan dryga 50-talet elever när två klasser möts i sin helhet, och små klickar på tio elever, som nu när en klass delas in i mindre grupper.

– Vi har så bra kollegialt samarbete, och då kan man göra som nu: vi koncentrerar oss på tio barn åt gången, går igenom någonting lite djupare, och sen kan du arbeta vidare med det i en större grupp, säger Camilla Skoglind.

Samarbetet går betydligt djupare än att bara hjälpa varandra i klassrummet. De tre lärarna för klass 3A och B planerar tillsammans och delar på mentorsansvaret för eleverna. 

– Samplaneringen underlättar så mycket. Jag behöver göra mycket mindre planering nu i trean när vi är tre lärare på två klasser, än i tvåan när vi var två lärare i en och samma klass, säger Dögg Gunnarsdóttir.

– Och vi har delat upp eleverna så jag har färre än 20 som jag koncentrerar mig på med bedömning och den biten. Då får man syn på de mentorseleverna lite extra, säger Camilla Skoglind.

Varje tisdag sitter hela skolan och samplanerar, över klassgränserna. Båda lärarna i 3B framhåller vikten av tydligt ledarskap för att systemet ska fungera.

– När man är på en skola där det är lite mer ”ni får göra som ni tycker, ni känner barnen bäst” och så, då blir det inte så mycket gjort. Då går man nog gärna in i sin bubbla och gör det som man själv tror är rätt utan att utvecklas.

Det är dags för grupperna i klass 3B att rotera och byta såväl rum som arbetsuppgifter med varandra. Sorlet stiger, någon elev släntrar iväg åt fel håll, en annan vill inte riktigt avbryta sitt schemabyggande. Men snart nog sitter alla på sina nya platser och tar tag i den nya uppgiften.

– När vi jobbar så här i stationer så jobbar de effektivt i ungefär en kvart. Ska de koncentrera sig på en och samma sak en timme så blir de så trötta. Så en kvart och sedan byte passar bra, säger Dögg Gunnarsdóttir.

– De behöver ju mycket pauser. Det här vi gör i dag är nog en ganska tuff uppgift för vissa. Det kräver ganska mycket koncentration vid varje moment. Kanske inte så mycket den stationen som är mer som ett roligt spel, men de övriga, säger Camilla Skoglind.

Jag har jättesvårt att se någon fördel med att vara helt ensam.

Ett sätt som Runbacka skolor drar ner på kostnaderna för att kunna höja lärartätheten är att inte ta in vikarier när en lärare blir sjuk. Det är dock inte något som Camilla Skoglind tycker är negativt.

– Barnen blir otrygga när det kommer någon som inte känner dem. Så det underlättar jättemycket när man vet att det finns någon i klassen som känner barnen. När man är helt ensam i en klass kan det hända att man inte vågar vara sjuk för att man tänker ”jaha, kommer det någon som känner barnen, eller kommer någon från en vikariepool?”, säger hon.

Finns det inga fördelar med att rå om en klass själv?

– Jag har jättesvårt att se någon fördel med att vara helt ensam. Men visst, skulle man inte klicka med sin kollega, då blir det jättesvårt. Det bygger ju jättemycket på samarbete och kommunikation. I en sådan situation kan man nog känna att ”nämen jag kan lika gärna vara ensam”, säger Camilla Skoglind.

– Jag gillar det här jättemycket, att man har ett så tätt samarbete som möjligt med sina kollegor. Då blir det också att man kan inte alltid göra som man alltid har gjort, utan man måste förnya sig och ta till sig andras sätt att se på saker och ting. Det är det som är häftigt med läraryrket också tycker jag, säger Dögg Gunnarsdóttir.

Hur känner ni när folk i medier uttrycker att det här med gruppstorlekar inte spelar någon roll? Att om lärarna bara är skickliga nog så löser det allt?

– Det är klart att lärarens skicklighet är jätteviktig. Men skolan löser sig inte automatiskt om man sätter in skickliga lärare. Det bygger på så mycket mer. Det gäller att ledningen satt sin prägel på hur de vill att det ska fungera, och att det är någorlunda personaltätt. Man behöver ha förutsättningarna runt omkring, annars kan man inte vara en duktig lärare, säger Camilla Skoglind.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Terminsstart

Skolverkets coronaråd: ”Lyssna på lärarna”

Skolstart

Skolverkets generaldirektör uppmanar lokala beslutsfattare att lyssna på lärarna.

Annons
Annons

”Deltidsdistans ger inte en säker arbetsmiljö för lärarna”

Corona

Stockholms beslut att bedriva 20 procent av gymnasiets undervisning på distans avhjälper inte lärarkårens oro inför hösten.

Annons

Så förbereder kommunerna för ny grundskoletermin med corona

Corona

Skolvärlden har frågat fem kommuner hur de tänker minimera smittorisken och arbetsbelastningen i grundskolan när höstterminen börjar.

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Karin Boberg: Är det ens möjligt att hitta till arbetsrummet själv?

Ny på jobbet

Karin Boberg om att byta arbetsplats: ”Jag har precis bytt och åker som direkt tillbaka till ruta noll och ett mentalt ingenmansland.”

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons