Annons
Först när gruppen fungerar går det att hjälpa de som behöver mer, menar mellanstadieläraren Jessica Hyrefelt. Foto: Andreas Hillergren

Här får eleverna stöd i tre steg

Publicerad 17 september 2019

Fakta

Så jobbar de

Kooperativt lärande

  • Strukturer för hur lärararen kan organisera elevernas interaktion med varandra. Eleverna samarbetar efter bestämda principer för att uppnå hög delaktighet och ett dialogiskt klassrum.

Språkutvecklande arbetssätt

  • Att diskutera och analysera det specifika språket i ett ämne utifrån elevgruppens förutsättningar. 

Genrepedagogik

  • Syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.

Spaced learning

  • Undervisningsmetod speciellt utformad för att inkoda långtidsminnen under en enda lektion, genom repetition separerat av kreativa pauser.

Relaterat

Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över. 
På Dammhagskolan i Landskrona jobbar lärarna med stöd enligt en modell som gör det hela tydligare.

Steg ett i modellen som lärarna på Dammhagsskolan arbetar efter innebär att elevgruppen ska få det den behöver. För att nå dit jobbar lärarna med kooperativt lärande och ett språkutvecklande arbetssätt. 

– Vi ska få med oss alla elever, de ska få känna att de lyckas i skolan. Då kan vi inte bara köra på med vårt gamla, utan vi måste testa nya vägar. Då menar förstås jag inte alls att äldre arbetssätt är dåliga, utan att det gäller för en själv att inte fastna i gamla vanor. Vi måste hela tiden våga pröva nytt och omvärdera vår undervisning, säger mellanstadieläraren Jessica Hyrefelt.

Hon varierar sin lektionsplanering med siktet på att fånga in alla elever, var och en med sina egna individuella förutsättningar.

– Om jag pratar en stund måste eleverna sedan vara delaktiga. Sedan ska begrepp in, visuellt stöd, prata, titta, lyssna. Så jag måste verkligen tänka till och brukar dela in lektionen i olika block, och hålla i så man inte tappar dem. Det blir ganska rolig undervisning, säger hon.

Därefter blir det tydligt vilka elever som behöver extra anpassningar, och i ett tredje steg kan det bli aktuellt med särskilt stöd. På så vis ska det bli tydligt om alla får det stöd de behöver eller inte.

Stina Hyltmark och Jessica Hyrefelt har arbetat fram modellen på Dammhagsskolan.

Metoden är inarbetad i alla skolans klasser, och skolans specialpedagoger ska ägna merparten av sin tid till att handleda klasslärarna, snarare än att jobba direkt med eleverna.

– Vi klasslärare gör screeningar av eleverna som vi analyserar tillsammans med specialpedagog och elevhälsoteam, och försöker hitta lösningar för gruppen. Oftast räcker det med anpassningar på gruppnivå, men skulle extra anpassningar inte fungera så blir det särskilt stöd. På så sätt blir det inte så svårt att hålla reda på vad som är vad. Och eftersom vi jobbar medvetet med hela gruppen är det är inte ofta vi behöver särskilt stöd, annat än i väldigt tydliga fall, säger Jessica Hyrefelt.

Grundreceptet är att om en elev behöver extra anpassningar, så får hela klassen ta del av samma sak. 

– Många anpassningar gynnar alla. Om en elev behöver mycket bildstöd så sätter vi upp det på väggarna så att alla kan ta del av det. Eller om någon behöver få en bok uppläst, så kan alla få den uppläst. Det här är saker som alla elever kan ha nytta av, säger Jessica Hyrefelt.

Kommer man in i en stökig situation och försöker tänka särskilt stöd direkt så går det inget vidare.

Stina Hyltmark är numera biträdande rektor på Seminarieskolan i Landskrona, men jobbade som specialpedagog på Dammhagskolan fram till och med hösten 2018. Då var hon med och etablerade den ordning som råder där i dag, med trestegsmodellen.

– Med kooperativt lärande kopplat till språkutvecklande arbetssätt har man en god grund. Till det krävs tydliga regler, en tydlig struktur, och en tydlig lärare. När de bitarna är på plats så vet eleverna vad som gäller och då har man kommit långt, säger hon.

Den första strukturen på gruppnivå behövs för att man ska kunna gå vidare och titta på mer individuella behov, menar hon.

– Kommer man in i en stökig situation och försöker tänka särskilt stöd direkt så går det inget vidare. Vi måste börja med det stora klassrummet, sedan extra anpassningar och sedan särskilt stöd, säger Stina Hyltmark.

Jessica Hyrefelt och hennes kollegor på Dammhagskolan har byggt upp en bank av metoder genom att testa och förfina.

Innan screenings, EHT (elevhälsoteam), speciallärare och individuella anpassningar kommer in i bilden menar Jessica Hyrefelt på Dammhagskolan att hennes och hennes lärarkollegors inställning till lärarrollen är avgörande. Hon menar att en lärare behöver förnya sig och pröva andra grepp då och då för att utvecklas och för att lyckas med uppdraget gentemot eleverna.

– För min del är det jätteviktigt att jag får känna att jag utvecklas. Nu är det mycket att läsa på sociala medier om någon som testat något, då kan man googla fram det och lära sig mer. Och likadant det här att lära av andra, jag växer genom kunskapsutbyte med kollegorna.

Jessica Hyrefelt och de andra lärarna har genom åren konsekvent plockat upp och testat nya metoder. En del har förkastats medan andra har fungerat bra, och nu finns ett lager av beprövade arbetssätt att ta till när det behövs.

– Det gäller att vara lyhörd inför ny forskning och så vidare. Jag har jobbat i 19 år så jag har många saker jag kan återanvända. Allt vi testat har inte blivit super, men vi har en bank med saker som vi använt flera gånger. Genrepedagogik har vi jobbat med i tio år, och den fungerar. Vissa delar av den har ändrats med åren, men godbitarna har vi behållit, säger Jessica Hyrefelt.

En annan metod hon fastnat för är det som kallas för ”spaced learning”, som går ut på att dela in lektionen i block. 

– Första blocket är max 20 minuters undervisning, sedan tar man en kreativ paus på 10 minuter. Upprepa de två stegen igen, och avsluta med 20 minuters undervisning igen. 

En gång om året försöker jag hitta någonting nytt att utveckla mig inom.

Hon och de andra lärarna på Dammhagskolan har den typen av möjlighet att påverka sin fortbildning. Den lilla summa pengar som kommer in för att skolan tar in lärarkandidater tillfaller den lärare som handleder, att använda bland annat till fortbildning.

– Det finns ju inte så mycket pengar men man får ändå en viss summa för det, och för de pengarna kan man gå kurs. En gång om året försöker jag hitta någonting nytt att utveckla mig inom. 

Det som hon lär sig på sin kurs förväntas hon sedan dela med resten av lärarkollegiet på skolan.

– Jag och min kollega som har gått kurs i kooperativt lärande kör workshop med de andra lärarna. I gengäld har en annan kollega gått en kurs om matematik, och lär mig det. 

Stina Hyltmark.Stina Hyltmark tror så mycket på trestegsmodellen att hon i sin nya roll som biträdande rektor jobbar med att införa den på Seminarieskolan. Men det är en process som kommer att ta tid.

– Vi är inte i mål här ännu, vi håller på att bygga upp det. På Dammhagskolan fungerar det här med gruppnivån bra i alla klassrum. Där är vi inte än, säger hon.

I hela landet är det brist på såväl special- som klass- och ämneslärare. Hur påverkar det arbetet?

– Har man hållningen att stöd i klassen är något som sker på gruppnivå så kommer man långt. Jag tror att man kan komma lindrigare undan om man jobbar med den tillgängliga lärmiljön och jobbar för att lärarna ska bli bättre på att anpassa för många samtidigt, och det måste man jobba med hela tiden. Sen om det är brist på speciallärare är det inte alltid säkert att en specialpedagogisk insats behöver göras av en speciallärare. Man kan diskutera i EHT och sedan kan en annan lärare gå in och jobba med en elev i behov. På många ställen finns luft i organisationen, och det gäller att använda den med omsorg. 

Det börjar låta som ett argument för en kortsiktig huvudman att inte ta in resurser? Att klassläraren ska göra allting själv.

– Inte alls. Vi använder vår modell för färdighetsscreening inom läsning och matematik. Med den kan vi jämföra med andra klassrum och med tidigare år. Då ser vi om det behövs resurser någonstans som går in och jobbar aktivt. Men det är riktat efter vad vi ser i analysprocessen, säger Stina Hyltmark. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons