Annons
Först när gruppen fungerar går det att hjälpa de som behöver mer, menar mellanstadieläraren Jessica Hyrefelt. Foto: Andreas Hillergren

Här får eleverna stöd i tre steg

Publicerad 17 september 2019

Fakta

Så jobbar de

Kooperativt lärande

  • Strukturer för hur lärararen kan organisera elevernas interaktion med varandra. Eleverna samarbetar efter bestämda principer för att uppnå hög delaktighet och ett dialogiskt klassrum.

Språkutvecklande arbetssätt

  • Att diskutera och analysera det specifika språket i ett ämne utifrån elevgruppens förutsättningar. 

Genrepedagogik

  • Syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.

Spaced learning

  • Undervisningsmetod speciellt utformad för att inkoda långtidsminnen under en enda lektion, genom repetition separerat av kreativa pauser.

Relaterat

Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över. 
På Dammhagskolan i Landskrona jobbar lärarna med stöd enligt en modell som gör det hela tydligare.

Steg ett i modellen som lärarna på Dammhagsskolan arbetar efter innebär att elevgruppen ska få det den behöver. För att nå dit jobbar lärarna med kooperativt lärande och ett språkutvecklande arbetssätt. 

– Vi ska få med oss alla elever, de ska få känna att de lyckas i skolan. Då kan vi inte bara köra på med vårt gamla, utan vi måste testa nya vägar. Då menar förstås jag inte alls att äldre arbetssätt är dåliga, utan att det gäller för en själv att inte fastna i gamla vanor. Vi måste hela tiden våga pröva nytt och omvärdera vår undervisning, säger mellanstadieläraren Jessica Hyrefelt.

Hon varierar sin lektionsplanering med siktet på att fånga in alla elever, var och en med sina egna individuella förutsättningar.

– Om jag pratar en stund måste eleverna sedan vara delaktiga. Sedan ska begrepp in, visuellt stöd, prata, titta, lyssna. Så jag måste verkligen tänka till och brukar dela in lektionen i olika block, och hålla i så man inte tappar dem. Det blir ganska rolig undervisning, säger hon.

Därefter blir det tydligt vilka elever som behöver extra anpassningar, och i ett tredje steg kan det bli aktuellt med särskilt stöd. På så vis ska det bli tydligt om alla får det stöd de behöver eller inte.

Stina Hyltmark och Jessica Hyrefelt har arbetat fram modellen på Dammhagsskolan.

Metoden är inarbetad i alla skolans klasser, och skolans specialpedagoger ska ägna merparten av sin tid till att handleda klasslärarna, snarare än att jobba direkt med eleverna.

– Vi klasslärare gör screeningar av eleverna som vi analyserar tillsammans med specialpedagog och elevhälsoteam, och försöker hitta lösningar för gruppen. Oftast räcker det med anpassningar på gruppnivå, men skulle extra anpassningar inte fungera så blir det särskilt stöd. På så sätt blir det inte så svårt att hålla reda på vad som är vad. Och eftersom vi jobbar medvetet med hela gruppen är det är inte ofta vi behöver särskilt stöd, annat än i väldigt tydliga fall, säger Jessica Hyrefelt.

Grundreceptet är att om en elev behöver extra anpassningar, så får hela klassen ta del av samma sak. 

– Många anpassningar gynnar alla. Om en elev behöver mycket bildstöd så sätter vi upp det på väggarna så att alla kan ta del av det. Eller om någon behöver få en bok uppläst, så kan alla få den uppläst. Det här är saker som alla elever kan ha nytta av, säger Jessica Hyrefelt.

Kommer man in i en stökig situation och försöker tänka särskilt stöd direkt så går det inget vidare.

Stina Hyltmark är numera biträdande rektor på Seminarieskolan i Landskrona, men jobbade som specialpedagog på Dammhagskolan fram till och med hösten 2018. Då var hon med och etablerade den ordning som råder där i dag, med trestegsmodellen.

– Med kooperativt lärande kopplat till språkutvecklande arbetssätt har man en god grund. Till det krävs tydliga regler, en tydlig struktur, och en tydlig lärare. När de bitarna är på plats så vet eleverna vad som gäller och då har man kommit långt, säger hon.

Den första strukturen på gruppnivå behövs för att man ska kunna gå vidare och titta på mer individuella behov, menar hon.

– Kommer man in i en stökig situation och försöker tänka särskilt stöd direkt så går det inget vidare. Vi måste börja med det stora klassrummet, sedan extra anpassningar och sedan särskilt stöd, säger Stina Hyltmark.

Jessica Hyrefelt och hennes kollegor på Dammhagskolan har byggt upp en bank av metoder genom att testa och förfina.

Innan screenings, EHT (elevhälsoteam), speciallärare och individuella anpassningar kommer in i bilden menar Jessica Hyrefelt på Dammhagskolan att hennes och hennes lärarkollegors inställning till lärarrollen är avgörande. Hon menar att en lärare behöver förnya sig och pröva andra grepp då och då för att utvecklas och för att lyckas med uppdraget gentemot eleverna.

– För min del är det jätteviktigt att jag får känna att jag utvecklas. Nu är det mycket att läsa på sociala medier om någon som testat något, då kan man googla fram det och lära sig mer. Och likadant det här att lära av andra, jag växer genom kunskapsutbyte med kollegorna.

Jessica Hyrefelt och de andra lärarna har genom åren konsekvent plockat upp och testat nya metoder. En del har förkastats medan andra har fungerat bra, och nu finns ett lager av beprövade arbetssätt att ta till när det behövs.

– Det gäller att vara lyhörd inför ny forskning och så vidare. Jag har jobbat i 19 år så jag har många saker jag kan återanvända. Allt vi testat har inte blivit super, men vi har en bank med saker som vi använt flera gånger. Genrepedagogik har vi jobbat med i tio år, och den fungerar. Vissa delar av den har ändrats med åren, men godbitarna har vi behållit, säger Jessica Hyrefelt.

En annan metod hon fastnat för är det som kallas för ”spaced learning”, som går ut på att dela in lektionen i block. 

– Första blocket är max 20 minuters undervisning, sedan tar man en kreativ paus på 10 minuter. Upprepa de två stegen igen, och avsluta med 20 minuters undervisning igen. 

En gång om året försöker jag hitta någonting nytt att utveckla mig inom.

Hon och de andra lärarna på Dammhagskolan har den typen av möjlighet att påverka sin fortbildning. Den lilla summa pengar som kommer in för att skolan tar in lärarkandidater tillfaller den lärare som handleder, att använda bland annat till fortbildning.

– Det finns ju inte så mycket pengar men man får ändå en viss summa för det, och för de pengarna kan man gå kurs. En gång om året försöker jag hitta någonting nytt att utveckla mig inom. 

Det som hon lär sig på sin kurs förväntas hon sedan dela med resten av lärarkollegiet på skolan.

– Jag och min kollega som har gått kurs i kooperativt lärande kör workshop med de andra lärarna. I gengäld har en annan kollega gått en kurs om matematik, och lär mig det. 

Stina Hyltmark.Stina Hyltmark tror så mycket på trestegsmodellen att hon i sin nya roll som biträdande rektor jobbar med att införa den på Seminarieskolan. Men det är en process som kommer att ta tid.

– Vi är inte i mål här ännu, vi håller på att bygga upp det. På Dammhagskolan fungerar det här med gruppnivån bra i alla klassrum. Där är vi inte än, säger hon.

I hela landet är det brist på såväl special- som klass- och ämneslärare. Hur påverkar det arbetet?

– Har man hållningen att stöd i klassen är något som sker på gruppnivå så kommer man långt. Jag tror att man kan komma lindrigare undan om man jobbar med den tillgängliga lärmiljön och jobbar för att lärarna ska bli bättre på att anpassa för många samtidigt, och det måste man jobba med hela tiden. Sen om det är brist på speciallärare är det inte alltid säkert att en specialpedagogisk insats behöver göras av en speciallärare. Man kan diskutera i EHT och sedan kan en annan lärare gå in och jobba med en elev i behov. På många ställen finns luft i organisationen, och det gäller att använda den med omsorg. 

Det börjar låta som ett argument för en kortsiktig huvudman att inte ta in resurser? Att klassläraren ska göra allting själv.

– Inte alls. Vi använder vår modell för färdighetsscreening inom läsning och matematik. Med den kan vi jämföra med andra klassrum och med tidigare år. Då ser vi om det behövs resurser någonstans som går in och jobbar aktivt. Men det är riktat efter vad vi ser i analysprocessen, säger Stina Hyltmark. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Annons
Annons

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera
Annons
Annons

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Annons
Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons