Annons
En Microbit programmeras. T.h. Lars-Åke Nordén vid Uppsala universitet.

Universitetet hjälper lärarna med programmering

Publicerad 2 januari 2018

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Fakta

Digital kompetens

Regeringens beslutade i mars 2017 att styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen ska uppdateras för att möta det ökande behovet av digitala kompetenser i samhället. Ämnen som påverkas är bland andra biologi, fysik, geografi, historia, idrott och hälsa, kemi, matematik och teknik. 

Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018.

Relaterat

2018 är året då programmering blir ett obligatoriskt inslag i grundskolan. Det är också andra året i rad som lärare i matematik och teknik i Uppsala får hjälp från universitetet att lägga upp lektioner i ämnet. Läraren står för den didaktiska delen, och studenter står för den ämnesmässiga kompetensen.

– Vi inleder med en workshop för lärarna där de får bekanta sig med utrustningen och vi bygger upp en sorts ämnestrygghet. Förhoppningen är att de ska kunna köra vidare på egen hand sen, men vi kommer fortfarande ut och jobbar tillsammans med dem, säger Lars-Åke Nordén, universitetslektor vid institutionen för informationsteknologi och datorteknik vid Uppsala universitet, som leder projektet.

Utrustningen han hänvisar till består inte enbart av datorer och mjukvara, utan av en sorts programmerbart kretskort kallat ”microbit”, som är särskilt utvecklat för att användas i datorbaserad undervisning av BBC Education i Storbritannien. Kortet är mindre än ett kreditkort och kan ta emot och svara på data genom en mängd olika kopplingsmöjligheter. Elevernas uppgift: att med hjälp av microbiten bygga ett inbrottslarm till en glasburk.

– När man hör ordet programmering har man kanske en mental bild av någon som sitter vid en datorskärm full av siffror. Det är ett missförstånd. För mig handlar programmering om att med tydliga instruktioner få en dator eller en människa att göra någonting. En microbit är en liten dator, med knappar och sensorer. Man måste instruera den med hjälp av programmering, säger Lars-Åke Nordén.

Han ser och förstår oron som finns bland de lärare som nu får på sitt bord att undervisa i något som de själva inte behärskar. Men vill samtidigt tona ner dramatiken.

– Jag föreläser ibland för lärare och pratar mycket om att avdramatisera det. Ja, det är en berättigad oro, men en överdriven oro. Jag vill inte bagatellisera problemet, men det handlar om att skaffa sig en rimlig bild av problemet och hur man kan möta det. Många gör det svårare än det är. Jag förstår att många är oroliga, men jag tror att om man bara konkretiserar det och pratar med dem så går det, säger han.

Tycker du att den typen av samarbete mellan universitet och skola som ni har i Uppsala är en bra modell att minska oron?

– Ja, jag tycker det skulle vara suveränt om fler jobbade på samma sätt. Jag har fått positiv respons från studenterna som varit med också, när man är ute i skolorna så ser man hur de här studenterna blir positiva förebilder för skolbarnen. Och om man kunde få in det som ett stående inslag i ingenjörsutbildningar tycker jag att det vore jättehäftigt. Eleverna ser sig själva om 10 år i de här studenterna, och det är ganska häftigt. Det känns som att studenterna kan nå fram till eleverna på ett annat sätt – det blir en lite mer informell, mentorsbild.

Vad ska de skolor göra som inte får hjälp av ett universitet?

– Jättebra fråga. Det som saknas generellt för lärarna är ju tid. Nu kommer Skolverket med sin digitala programmeringskurs. Jag tror att en distansanpassad fortbildning kan ge ganska mycket, om lärarna bara får tiden att genomföra det. Jag tror att det är det som är det riktiga problemet, att de ska få sanktionerad tid att lägga en eller två timmar per vecka på detta. För det är ganska bråttom.

Samarbetet i Uppsala sker med lärare till elever i klass femmor, av flera olika skäl. Ett av dem är helt enkelt att digitala kompetenser förts in i matematik och teknik i femman, utan att alla lärare nödvändigtvis har kompetensen. Men universitetet har sina egna incitament.

– Som universitet har vi också den långsiktiga målsättningen att få fler intresserade av natur och teknik, och inte minst fler tjejer. Ganska mycket forskning visar att om man vill nå ut till dem är årskurs fem perfekt. I årskurs fyra kan de ha lite för lite på fötterna och i högstadiet är det för sent, säger Lars-Åke Nordén.

En microbit kostar runt 200 kronor. Lars-Åke Nordén hoppas att studenternas besök ute i klassrummen bidrar till att skolorna vågar köpa in och pröva materialet.

– Förra läsåret körde vi med en robot som kostar runt 2 300 kronor. Den var för dyr för att skolorna själva skulle kunna investera i den och bygga vidare på undervisningen efter vårt projekt, så i år har vi valt en teknisk plattform som är mer tillgänglig för skolan, säger han.

Oavsett den exakta formen så uppmanar Lars-Åke Nordén till fler samarbeten och utbildningar för att se till att alla berörda lärare får den kompetens de behöver för att klara av de nya inslagen i undervisningen.

– Det som skolverket gör nu tycker jag är en jättebra grej, när de åker på turné. Sen finns det ju också science centers eller akademiska instanser runt om i landet som kan erbjuda hjälp med kompetensutveckling i en övergångsperiod. I Uppsala har vi också en stor science fair varje år, en mässa då man bjuder in skolor. Det är den typen av insatser det handlar om.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons