Cecilia Jalkebo, lärare i EskilstunaFoto Jonas Bilberg

Cecilia Jalkebo, lärare i svenska och tyska i Eskilstuna.

| Foto: Jonas Bilberg
Arbetsmiljö

Här har lärarna tagit kontroll över sin egen tid

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.
– När jag åker hem från skolan är jag för det mesta också färdig med jobbet, säger Cecilia Jalkebo, lärare i svenska och tyska.

I höstas öppnade Fristadsskolan i provisoriska lokaler i anslutning till S:t Eskils gymnasium i centrala Eskilstuna.

– Det är en ganska liten skola med bara fem klasser, tre sjuor och två åttor. Men redan till hösten utökas antalet klasser med ytterligare fyra, berättar Cecilia Jalkebo.

Ingen av de tolv lärarna på skolan är mentor. Skolledningen har i stället valt att satsa på heltidsanställda mentorer.

– Det gör att jag som lärare helt kan fokusera på undervisningen och vad som hör till den, vilket är mycket bra, säger Cecilia Jalkebo.

– När jag jobbade på en annan skola var jag även mentor och trivdes med det. Men det kunde vara stressande.

På vilket sätt?

 Förutom att det hela tiden rycks i en mentor, tvingas man ofta ta hand om saker som man inte har utbildning för, till exempel elever som mår dåligt eller ha kontakt med socialtjänsten. Det slipper vi nu. Det tar våra mentorer hand om. Den ene är socionom och har tidigare arbetat som kurator och den andra är socialpedagog.

På skolan praktiseras även ett system med så kallade ansvarslärare.

– Som ansvarslärare har man hand om en klass, men är inte mentor. Man är en vuxen person som eleverna kan vända sig till när de inte kan få tag på sin mentor. Ansvarslärarna har även hand om en del av klassens gemensamma aktiviteter, till exempel i samband med skolavslutningen vid jul. Mentorerna kan ju inte vara i alla klasser samtidigt, säger Cecilia Jalkebo.

Enligt det lokala arbetstidsavtalet har lärarna på Fristadsskolan 40 timmar reglerad arbetstid i veckan och fem timmar förtroendearbetstids, i stället för 35+10 timmar som är det vanliga.

– Vi lärare är i allmänhet på skolan från klockan halv åtta på morgon till klockan fyra på eftermiddagen eller från åtta på morgonen till halv fem på eftermiddagen. Eftersom en så stor del av arbetstiden är förlagd till skolan hinner jag för det mesta göra klart mitt arbete innan jag lämnar jobbet. När jag kommer hem kan jag vara ledig, även om det periodvis händer att även vi får arbeta kvällar med förberedelser av lektioner och liknande. Men inte i samma utsträckning som på många andra skolor.

– Förtroendearbetstiden använder vi framför allt till reflektion och egen fortbildning.

Cecilia Jalkebo säger att avtalet även underlättar för kollegialt lärande och samarbete.

– Tack vare att vi tillbringar så mycket tid i skolan är det rent praktiskt ganska lätt för oss lärare att samlas. Vi försöker också effektivisera vårt arbete genom att i så stor utsträckning som möjligt använda digitala verktyg och dela med oss till varandra.

– Vårt försök med mentorstjänster och det lokala arbetstidsavtalet har fallit väl ut. Äntligen känns det som att läraryrket kan bli ett ”riktigt jobb” och inte en livsstil. Det här är framtiden.

Jonas Fried.
Jonas Fried.

Jonas Fried, Ma/NO-lärare på Nordhemsskolans högstadium i centrala Göteborg med cirka 600 elever och biträdande kommunombud för LR, berättar att även på den skolan minskar stressen bland lärarna.

– Vi är en skola med förhållandevis hög lärartäthet. Nästan alla lärare är behöriga. Det gör att vi kan få kvalificerat stöd och hjälp av varandra. Det finns alltid någon kollega som man kan diskutera prov, bedömningar och liknande med, vilket bidrar till minskad oro och stress.

– Sedan i höstas har vi dessutom ändrat vårt sätt att hålla möten och konferenser, och hur ofta gör vi gör det. Tidigare hölls en del möten av ren slentrian, för att vi alltid gjort så, vilket tog viktig tid från annat, säger Jonas Fried. 

Numera är mötena koncentrerade till onsdagseftermiddagarna.

– Vi har då tre timmar som är bokningsbara, antingen av skolledningen eller av oss lärare. Ett par veckor innan skriver den som vill ha ett möte i ett digitalt verktyg vilka som hen vill ha möte med, beräknad tidsåtgång och varför. För att ett möte ska få hållas ska det ha en koppling till undervisningen eller eleverna och ha ett tydligt syfte. Rektorn gör sedan ett mötesschema. Han kan också välja att sålla bland mötena.

Vad händer om det inte finns något att ha möte om?

– Då blir det inget möte. Samma sak vid arbetstoppar. Då väljer kanske lärarna att i stället förbereda eller efterarbeta lektioner, antingen individuellt eller tillsammans med kollegor. Det här har gjort att möjligheterna till kollegialt utbyte och lärande har förbättrats precis som möjligheterna att träffas mellan arbetslagen, säger Jonas Fried.

– Genom att vi minimerar tiden som går åt till olika möten, och ser till att de möten som hålls är undervisningsrelaterade, har stressen bland lärarna minskat, vilket bekräftas av den senaste medarbetarundersökningen. 

Har det tagits bort arbetsuppgifter?

– Nja, vi har nog mindre krav på dokumentation än många andra skolor. Vi ska i princip kunna dokumentera elevernas framsteg så att vi kan sätta betyg.

Hur fungerar kompetensutvecklingen?

– Det är ett av orosmolnen. Enligt min bild har framför allt kompetensutvecklingen inom det egna ämnet fått stå tillbaka under lång tid. Nu handlar kompetensutvecklingen i stor utsträckning om programmering plus vad som råkar trenda i samhället. Det är sällan som beslut kring kompetensutvecklingen utgår ifrån lärarna själva, vad vi känner och vilka behov vi har. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm