likvardighetsagenda
Utbildning

Här kräver de lagändring för en mer likvärdig skola

Här presenterar Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och LO 25 nya förslag för hur Sverige ska nå en ökad likvärdighet i skolorna.
Bland annat vill de se krav på blandade elevgrupper, slopa köerna till friskolorna och ökat statligt ansvar.

Mer om agendan:

Här kan du läsa hela ”Likvärdighetsagendan”.

OECD:s Pisa-mätning visade på ett tydligt resultatframsteg i den svenska skolan. Men avståndet mellan elever från socioekonomiskt svaga respektive starka hem ökar. I den senaste Pisa-undersökningen uppvisades det lika tydligt att svenska elever inte ges likvärdiga förutsättningar att nå kunskapsmålen. Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas?

Under torsdagen presenterade Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, och Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet,

”Likvärdighetsagendan” – en överenskommelse med 25 skarpa förslag inom tre områden för en likvärdig skola.

– I skolan läggs grunden för hur du kommer att klara dig senare i livet. Därför behöver vi en jämlik skola där alla elever får samma chans att lyckas, säger Therese Guovelin förste vice ordförande LO.

– Jag tycker att det här samarbetet känns väldigt bra på så sätt att vi är eniga om att vi vill öka jämlikheten i skolan. Det är fantastiskt att LO är med i det här. Det handlar inte bara om att lärarna ska få det bättre, utan detta är ett samhällsintresse, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Svensk skola har blivit allt mer uppdelad. Skillnaden mellan skolor med många högpresterande elever och skolor med många elever som inte når kunskapsmålen har ökat.

Ett av förslagen är att man vill införa en ny portalparagraf i skollagen med krav på blandade elevgrupper, oavsett huvudman. Ett sätt att definiera blandade elevgrupper kan vara att elevsammansättningen i en klass i möjligaste mån ska spegla den socioekonomiska sammansättningen i kommunen.

Organisationerna vill att upptagningsområden för kommunala skolor ritas om och att dagens urvalsregler ersätts med mer neutrala om skolan är översökt. För fristående skolor kan detta innebära lottning och att köerna slopas.

– Vi vill öka valfriheten för fler. Därför måste dagens kösystem slopas. Elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola men skolor ska inte ha antagnings- och urvalsregler som i praktiken diskriminerar eller sorterar bort elever, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.

Detta är en fråga för alla – hela samhället

Samtidigt ska styrningen av skolan förstärkas, och det bör övervägas att huvudansvaret för gymnasieskolan flyttas från kommuner till regioner.

De vill också se insatser för skolor med särskilda utmaningar, som exempelvis har tagit emot många nya flyktingar på kort tid.

Möjligheterna att ge alla elever samma chans i skolan bygger på att resurserna fördelas på ett mer likvärdigt sätt än i dag.

– Vi vill se ett ökat statligt ansvar för att garantera alla skolor, oavsett huvudman, tillräckliga resurser för att säkerställa att alla elever oavsett bakgrund ges en likvärdig undervisning. Dessutom är det dags att överväga att föra över huvudansvaret för gymnasieskolan till en regional nivå, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Åtgärdsprogrammet lämnades över under pressträffen i Stockholm till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) samt Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

– Jag tycker att det är väldigt bra att det här görs gemensamt. Det är en väldigt intressant rapport som kommer att ge oss väldigt mycket goda idéer, säger Anna Ekström.

– Det betyder mycket att se den här enigheten från lärarfacken och LO. Just LO:s understrykande om att ha ett jämlikt skolsystem är avgörande för att deras medlemmars barn ska ha en bra skola. Det är en tydlighet i deras engagemang, säger Gustav Fridolin.

Hur troligt är det att organisationernas förslag går igenom?

– Jag vill inte föregripa Skolkommissionen, såklart. Men jag vet att de vill se större jämlikhet, att elever med olika bakgrund får mötas på samma skolor, och att man har ett större ansvar för finansieringen – men de konkreta förslagen och exakt vad som kommer att göras får vi vänta med.

Åsa Fahlén tycker att hela ”Likvärdighetsagendan” ger en viktig signal.

– Det här gäller inte bara elever i socioekonomiskt utsatta områden, vi tror att alla elever gynnas av en skola som är mer jämlik. Detta är en fråga för alla – hela samhället, säger hon.

Moderaterna är negativa till inskränkningar i valfriheten.

– Får man välja bland olika skolor med olika inriktning så blir det en blandad elevsammansättning. Vi vill hålla det fria skolvalet intakt, säger Camilla Waltersson Grönvall, moderaternas skolpolitiska talesperson.

I stället vill partiet se bättre villkor för lärare i utsatta områden.

Åsa Fahlén är glad över samarbetet.

– Vi som förbund skulle vilja gå längre i vissa frågor ibland. Men det är ändå viktigt att trycka på att vi är överens om vissa punkter. Vi vill lämna över det här till ministrarna som ett startskott för någonting. Det ska ses som en viktig signal.

Kommentera