Annons
Sigrid Mattsson är lärare på Övernäs skola i Mariehamn. Hon studerade i Uppsala och har arbetat som lärare i Stockholm, och kan jämföra lärarlivet i Sverige och på Åland. Foto: Per Groth

Här möts det bästa från finsk och svensk skola

Publicerad 22 januari 2020

Fakta

Det här är Åland

  • Åland består av 6 500 öar mitt i Östersjön.
  • Landskapet Åland tillhör Finland men är självstyrande och demilitariserat.
  • Här bor knappt 30 000 invånare, i Mariehamn knappt 12 000.
  • Valutan är euro.
  • De 16 kommunerna är var och en huvudman för sin skola.
  • Skollag och läroplan tas fram på Åland, inte i Finland.
  • De största skolorna ligger i Mariehamn, som är huvudort.  Övernäs skola har 422 elever och Strandnäs skola har 448 elever i årskurserna ett till nio. Ytternäs har 259 elever i årskurserna ett till sex.
  • Antalet lärare i Mariehamn är drygt 100 personer. 
  • Lärarna på högstadiet har en grundlön på cirka 3 000 euro i månaden och sedan tillkommer erfarenhetstillägg.
  • Det finns ett teoretiskt gymnasium på Åland, samt praktiska gymnasieutbildningar inom sjöfart, hälso- och sjukvård med mera. Dessutom finns en folkhögskola och en högskola.

Relaterat

De plockar guldkornen från Finland och Sverige och det är en lyckad ekvation. Lärandet är i toppklass – bättre än i Finland, enligt Pisa. 
Skolvärlden tog tempen på skolan i öriket Åland.

Klockan är strax efter åtta på morgonen och det är lugnt på skolgården på Övernäs skola i Mariehamn. Några cyklar står parkerade, men inga elever syns till. Inne i den nyrenoverade högstadiedelen ligger en handfull skor i hallen men allrummet innanför, med pingisbord och scen, är nästan tomt.

Faktum är att undervisningen på högstadiet inte har börjat ännu. Sedan ett läsår tillbaka är skoldagen från klockan nio till 15 alla dagar. Eftersom tonåringar har ett annat sömnmönster än vuxna gör den senare skolstarten att de är mer utsövda och får lättare att koncentrera sig, är tanken.

Högstadieskolorna i Mariehamn har även testat ett helt mobilfritt högstadium vilket visade sig resultera i att eleverna började prata med varandra mera och direkt, inte via internet. De fick träna sin sociala förmåga och bli mer empatiska. Huruvida det införs permanent är osäkert, bildningsnämnden ska besluta om det.

Anders ”Antti” Eriksson är rektor på Övernäs skola sedan två år tillbaka, ett av tre skoldistrikt i Mariehamn.

– Vi har en grundskolelag från 1995 och nu pågår ett revideringsarbete av den. Läroplanen blir ny i och med det, säger Antti Eriksson.

Bland annat finns förslag på att behöriga lärare från Sverige ska fasas in i skolsystemet och kunna arbeta direkt, och inte som nu ansöka om behörighet.

– De flesta studenter härifrån som ska ut i högskolor och universitet åker till Sverige. På 1980-talet åkte fler till fastlandet i Finland men det har svängt. Den språkliga tillgängligheten i Sverige påverkar. Vi upplever att dynamiken med lärare från både fastlandet och från Sverige blir jättebra. Det finns en viss skolkulturell skillnad. Den ena är inte bättre än den andra men vi kan plocka det bästa från båda.

Det finns en politisk koncensus att skolan är värd att satsa på.

Skolan på Åland har flera grundläggande skillnader mot den i Sverige. Finland och Åland har läroplikt, inte skolplikt. Den elev som inte fått godkänt i alla ämnen kan bli tvungen att gå om en klass och när det är dags att ta studenten gör man skriftliga examina. Dessutom innebär läroplikten att det inte är ovanligt att familjer flyttar hit från Sverige för att bedriva hemundervisning.

Skolan och läraryrket har även en högre status än i Sverige. Man har respekt för att lärarna har många års utbildning och kan sitt yrke.

– Synen på skolan, förtroendet, viktigheten finns och har funnits länge – vi är ju en del av Finland – och vi förvaltar den. Det finns en politisk koncensus att skolan är värd att satsa på. Vi har visserligen ramar och lever inte i sus och dus, men politikerna och bildningsnämnden lyssnar på oss, säger Antti Eriksson.

– Det är ingen tillfällighet att det gått bra för våra elever i Pisa-undersökningen, att vi i de tre senaste mätningarna (2009, 2012 och 2015) har legat högre än både Sverige och Finland. Signalen hemifrån föräldrarna är att skolarbetet är viktigt. Det ger resultat. Sedan får man som elev träna lite själv också. Läxor har vi men de får inte vara för svåra heller. Vi säljer in till eleverna att de får träna själva för att bli bra. Att det lönar sig att jobba.

Någon lärarbrist råder inte – tvärtom. Majoriteten av alla sökande till lärarjobben är behöriga och av dem man slutligen väljer mellan har alla behörighet, fem-sex års erfarenhet och många gånger även specialinriktning. I princip alla lärare som arbetar på Åland är behöriga. 

Anders Eriksson, rektor på Övernäs skola i Mariehamn.

En av dem som sökt sig hit från Sverige är Andreas Engström som arbetar deltid som matematiklärare på högstadiet. Han trivdes bra på Värmdö gymnasium, där han arbetade förut, men kände att han aldrig var ledig. Jobbet hade han med sig dagar, kvällar och helger. 

– Du är visserligen ledig på loven men då är man så trött efter betygsättning och nationella proven att återhämtningen tar lång tid. Nu har jag valt att arbeta lite mindre. Jag tänkte först ta en paus i ett år, köpte min hund Jum-Jum och flyttade hit. Det är tre år sen nu och jag har inga planer på att flytta tillbaka, säger han.

Eftersom han var gymnasielärare i Sverige kan han inte jämföra allt rakt av, men han märker ändå skillnader. Framför allt att lärarna inte förhandlar om lönen.

– Grundlönen är bestämd och så får du erfarenhets-tillägg. Det tycker jag är jätteskönt. Jag kom från en välfungerande skola och vem ska ha bättre lön där? Det blir mycket schismer med individuella löner och med förstelärare. De konflikterna finns inte här. Man pratar inte ens om lönen.

Erfarenhetstillägget ger löneökningar enligt en skala för varje lärartyp och efter givna år i arbetet. Procentsatserna är fastställda och följer en trappa.

Eftersom eleverna heller inte kan söka till andra skolor – friskolor finns inte – utan de går i skolan där de bor så behövs ingen marknadsföring för att locka elever. Det tycker Andreas Engström är ett plus. Det ger mer tid att koncentrera sig på pedagogiska diskussioner.

Det är mycket mer avslappnat här, på rätt sätt.

Det finns ett fackförbund och de flesta är med i det men det har inte samma starka ställning som i Sverige. Traditionen är en annan eftersom man inte har stora tillverkningsindustrier där facken generellt är starka, och problemen löser man mer direkt, på andra sätt än genom facket.

Flexibiliteten är större generellt. Lärarna kan till exempel åläggas att ställa i ordning inför övernattande i idrottsturneringar som skolan hyrts ut till.

– Det skulle lärarna i Sverige säga blankt nej till. Å andra sidan kan lärare här mycket lättare få ledigt. Så man både ger och tar.

Hur är det med scheman och raster? Är de tajta? 

– Nej, det är mycket mer avslappnat här, på rätt sätt. Man har kanske 15–17 elever i klassrummen. Här vill man ha färre elever, för att få tid för varje elev. Det funkade bra i Värmdö också.

Andra arbetsmiljöproblem?

– Neej… som du ser är det rent och fräscht, påkostat, och det sköts bra. Jag har även undervisat på Strandnäs skola och Lyceet (det teoretiska gymnasiet), och har samma uppfattning om de skolorna.

Övernäs skola i Mariehamn på Åland.

En som är ålänning i grunden men som studerat i Sverige är Sigrid Mattsson. Hon undervisar sjundeklassare i franska på Strandnäs skola när vi tittar in. I gruppen är det sju elever. Eleverna är duktiga på franska, de har läst det sedan i femman.

– Jag har jobbat på Åland i ett år, dessförinnan var jag på en gymnasieskola i Stockholm i flera år. Den största skillnaden mellan Sverige och Åland är hur man bedömer elevernas kunskaper, tycker jag. I Sverige handlar det om färdigheter – hur man pratar, lyssnar, läser, skriver. Här läser vi grammatik, översätter och har poängprov, berättar Sigrid Mattsson.

Hon menar att det gör det svårare för eleverna i Sverige att veta hur de ska kunna förbättra sig.

Sigrid Mattsson kan jämföra lärarlivet i Sverige och Åland. – Här har vi skriftliga prov, poängsättning och betyg och det underlättar. Men jag tycker att en blandning av de båda bedömnings- och betygssätten vore klockren, säger hon.

Uppförande och ordning räknas in i bedömningen av alla ämnen. Utöver det har man särskilda vitsord i uppförande.

– Eleverna känner snabbt av hur man är som lärare och vad läraren tillåter i klassrummet. Där behöver jag bli strängare och bättre på att sätta ner foten. Men jag gillar ändå att de svenska eleverna är mer ifrågasättande än de är här. I Sverige köper de inte allt som läraren säger rakt av, utan är mer verbala och man får mer feedback, menar Sigrid Mattsson.

Hon studerade till lärare i Uppsala. Att hon valde Sverige som studieland beror på att båda hennes föräldrar studerat till lärare där. Dessutom kan hon ingen finska och det fanns ingen garanti att de svenskspråkiga utbildningarna i Finland inte innehöll finsk litteratur. 

Sigrid Mattsson säger att hon uppskattar samarbetet lärarna emellan i Sverige.

– Lärarna måste vara kvar på arbetet en viss tid och då träffar man kollegor och diskuterar. De svenska lärarna är kunniga, duktiga och påhittiga, tycker jag. De hittar nya lösningar och man har utbyte av varandra. Det är absolut inte den svenska lärarkårens fel att Sveriges skolor vacklar. 

En nackdel jämfört med Åland är att det är svårt att hitta stabila jobb i Sverige, menar hon. Många flyttar för att få upp lönen även om de trivs. Om rektor och kollegor byts ut hela tiden påverkar det skolklimatet negativt.

Ändå är det Sverige som hägrar för Sigrid Mattsson. Hennes pojkvän bor och arbetar där som lärare.

– Men vi har pratat om att flytta hit om vi får barn på grund av lugnet och skolorna. Mitt eget ursprung med superstor familj här väger förstås extra tungt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hot och våld

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Annons
Annons

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

Annons

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Annons
Annons
Annons
Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

ny facklig organisering

Detaljer för ny organisering – så kan den bli verklighet

Fackligt

Nu presenterar Lärarnas Riksförbund detaljerna kring hur en eventuell ny organisering skulle kunna se ut.

Per Kornhall: ”Lärare har mycket att vinna”

Fackligt

Skolexperten Per Kornhall om ny eventuell facklig organisering för lärare. ”Lärare har mycket att vinna på det”, skriver han.

Sex- och samlevnadsundervisning

”Att med undervisning ta avstånd från övergrepp är inte att döma unga”

Slutreplik

Skolans undervisning om pornografi ska ta upp att det som sker i porrfilmer är på riktigt, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

”Icke-dömande samtal innebär inte att man förhärligar porr”

Replik

Öppna samtal och kunskap är förutsättningen för att unga ska få de verktyg de behöver, skriver RFSU i en replik.

Kommentera

”Förmedla kunskaper och värden – inte barns upplevelser av pornografi”

Debatt

Skolans undervisning ska ta ställning mot fenomen som existerar i vårt samhälle, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

RFSU tipsar: Så pratar du med eleverna om porr

Sexualkunskap

Utgå från elevernas erfarenheter och låt dig inte skrämmas av propaganda, råder Kalle Röcklinger.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Coronaviruset

Lärare isoleras från skola – vistades i samma område som coronasmittad

Corona

”Det är en bra försiktighetsåtgärd”, säger Frida Hagelin, biträdande huvudskyddsombud för LR i Kungsbacka.

Debatt

”Vi måste lyfta läraryrkets vita fläckar”

Debatt

”Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna”, skriver Beata Kull.

Kommentera
Debatt

”Trygghet är en förutsättning för att lära sig”

Debatt

Ideologi, resursbrist och förutfattade meningar väger ofta tyngre än att ta reda på vad eleven verkligen behöver, skriver debattörerna.

Kommentera

”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av eleverna

NPF

Det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt till trender, skriver Sara Bruun.

Regeringens förslag: Vill göra stora förändringar i komvux

Politik

Regeringen vill att komvux ändras om för att stärka integrationen.

Debatt

”Kan inte alla skolor få vara bra skolor?”

Debatt

”Den svenska skolan blir alltmer ojämlik”, skriver Erica Lindberg, socionom och förälder. 

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debatt

Malmö stad: ”Grundskolepedagoger ska inte ersätta behöriga lärare”

Debatt

Att låta obehöriga bli "grundskolepedagoger" handlar inte om att ersätta behöriga lärare, skriver Martin Strand på Malmö stad.

Kommentera

”Det är dags att förstatliga skolan”

Debatt

”Svensk skola är för viktig för att läggas i händerna på felprioriterande kommunpolitiker”, skriver Erik Berg, utbildningspolitisk talesperson för Luf.

Kommentera
Lärarbrist

Skolverkets larm: Lärare kan tvingas vänta över ett år på legitimation

Lärarbrist

Skolverket sågar regeringens förslag att flytta delar av myndigheten till Härnösand, med längre väntetiden för lärarlegitimation som följd.

Debatt

”Lärare som gör ett bra jobb motarbetas ständigt”

Debatt

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

Kommentera
Förintelsens minnesdag

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Stockholm

Menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism.

Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Kommentera
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons