Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Stenbockskolan, med 144 elever på högstadiet, har aldrig haft en behörig lärare i spanska, berättar Dominik Dolenec som är LR-ombud i Boxholm.

– Det har gjort att många elever i stället har valt att läsa tyska, trots att vi även i det ämnet saknar en behörig lärare. Det håller dock på att lösa sig. Den som har svarat för tyskundervisningen under senare år, och har gjort det bra, håller på att utbilda sig till lärare. Men just nu är hon föräldraledig.

Det moderna språk som minskat mest på Stenbockskolan är franskan.

– Jag tror att en förklaring till våra svårigheter att få behöriga lärare i moderna språk är den allmänna bristen på lärare. En annan är lönen. Tidigare låg vi i Boxholm lönemässigt ganska bra till jämfört med kommunerna runt omkring. Det gör vi inte längre på samma sätt. De andra kommunerna har kommit i kapp.

– Vill man få hit exempelvis en behörig spansklärare måste man helt enkelt vara beredd att betala för det. Konkurrensen om behöriga lärare, inte minst spansklärare, har ökat.

Dominik Dolenec, som är matematik- och NO-lärare på Stenbockskolan, berättar att han häromåret började plugga spanska på fritiden.

– Men så kom jag in på en utbildning till deltidsbrandman och då slutade jag med spanskan. Det gick inte att kombinera de båda utbildningarna.

– Ett sätt att underlätta rekryteringen av lärare i bristämnen är att låta någon av de lärare som redan är anställda på skolan få läsa in exempelvis ett språk på arbetstid. Men det har man från arbetsgivarens sida sagt nej till.

Men räcker det för att lösa lärarbristen?

– Nej. Man behöver se över löner, arbetstider, arbetsmiljön, arbetsuppgifter, undervisningsskyldigheten och mycket annat för att göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats för alla kategorier av lärare. Arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens bör tas bort. De kan i stället utföras av exempelvis lärarassistenter. Jag tycker att man också bör se över lärarutbildningen. Det är massor som behöver göras, säger Dominik Dolenec.

Det händer att vi får undervisa på olika språk samtidigt

Rozita Hedqvist, skol- och äldreomsorgschef i Boxholm, berättar att kommunen tidigare i år var på väg att minska antalet moderna språk i grundskolan.

– Som det ser ut nu klarar vi nog att rekrytera behöriga lärare till två språk, men inte till tre. Kommunen är helt enkelt för liten. Spanskan är det språk som ligger närmast till hands att ta bort och som det är svårast att hitta behöriga lärare i, säger hon.

Kan ni inte låta någon eller några av era redan anställda och legitimerade lärare läsa in de ämnen som det saknas behöriga lärare i?

– Det är en bra modell. Men vi har inte råd att låta vår personal, med bibehållen lön, gå ner i arbetstid för att studera. Samtidigt kan vi inte begära att de själva ska betala för sin fortbildning eller läsa in ett nytt språk på fritiden.

Hur löser ni det?

– Jag tror att staten måste stå för finansieringen, annars blir det nog inget. Många små kommuner har svårt att på egen hand upprätthålla service och kvalitet. Det gäller inte bara på utbildningsområdet, säger Rozita Hedqvist. 

Häromåret uppgav 60 procent av tillfrågade språklärare i en undersökning av Lärarnas Riksförbund att de under de senaste tre åren övervägt att lämna läraryrket. Som främsta anledningar angavs missnöje med lönen, för hög arbetsbelastning samt brist på fortbildning.

– Vi får i princip ingen ämnesspecifik fortbildning alls. Jag betalar till exempel själv när jag åker till Frankrike för att upprätthålla mina språkkunskaper. Jag älskar visserligen Paris, och åker gärna dit, men det är fel att jag själv ska behöva betala för min fortbildning, säger Térèse Mölsä som undervisar i franska, svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet Vasaskolan i Gävle och sitter i styrelsen för Språklärarnas riksförbund.

– Statusen på språk och språklärarna behöver uppgraderas. I dag tjänar vi i allmänhet sämre än andra lärare. Ofta har vi mycket stora klasser, ibland med elever som läser olika kurser. Det händer till och med att vi får undervisa på olika språk samtidigt. Till det ska läggas att många språklärare är obehöriga, vilket leder till merarbete för de som är behöriga, till exempel i samband med betygssättning.

Térèse Mölsä säger att det behöver rekryteras många nya språklärare under de kommande decennierna.

– Ska det lyckas måste språklärarnas arbetsvillkor förbättras rejält. Men även språkens status behöver höjas. Moderna språk bör till exempel vara obligatoriskt i grundskolan och inte, som i dag, kunna väljas bort för extra undervisning i svenska och engelska.

Är det inte bra om den som har svårt för språk kan fokusera på att bli godkänd i ett främmande språk i stället för att bli underkänd i flera?

– Elever som har svårt för ett ämne bör så klart få extra stöd i det ämnet. Men man ska inte ta bort ämnet. Ingen skulle komma på tanken att elever som har svårt för exempelvis matematik inte ska läsa det. Det bör vara samma med språk.