Annons
Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska, uppskattar den nya organisationen. Foto: Jonas Bilberg
Thorun Nilsson är en av de tre studiepedagogerna på Risbroskolan. Foto: Jonas Bilberg
Bild 1/2

Mindre stress utan mentorskap

Publicerad 9 juni 2016

Relaterat

Lektionstiden har minskat med tio procent och mentorskapet är borttaget. På Risbroskolan i Fagersta kan lärarna numera ägna mer tid åt undervisningen.
– Nu kan jag med gott samvete fokusera på att lära ut. Det är ju så här man vill att det ska vara, säger Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska.

Det är fredag förmiddag och ganska lugnt i högstadiekorridorerna på Risbroskolan i Fagersta. Det närmar sig sommarlov, och därmed är det första läsåret med den nya organisationen avklarat. Tre så kallade studiepedagoger har anställts för att avlasta lärarna och därmed ge möjlighet till en mer individ­anpassad och välplanerad undervisning. Rektor Helene Blomgren har jobbat här i nio år. Hon berättar att allting började med en arbetsplatsträff där lärarna – återigen – framförde att det var svårt att få tiden att räcka till.

– Som rektor har jag hört detta år efter år, och så har jag förklarat att det är så här det ser ut och så fortsätter man som vanligt. Men nu tänkte jag att ”nej, nu ska vi för en gångs skull borra oss ner i detta”.
Vad använder vi tiden till?  Vilka sysslor skulle någon som inte är pedagog kunna göra? Det var några av alla frågor som ställdes under arbetets gång.

En första åtgärd blev att en assistent anställdes, med uppgift att avlasta lärarna med allt möjligt administrativt som att scanna, ladda ner ljudfiler och lägga in provresultat i skolans databas. Nästa steg blev att försöka få ner undervisningstiden från runt 18 timmar till 16 timmar – och att avlasta lärarna med den tids- och energikrävande elevvården.

– Jag satte mig och räknade. Till slut hade jag ett förslag som bara skulle kosta en ny tjänst, berättar Helene Blomgren.

Som rektor måste man ha mod att våga utmana verksamheten

Efter ett års arbete, diskussioner med personal och beslutsfattare, samt en omplacering inom kommunen av en person som tidigare hade en IT-tjänst på skolan så drog det nya igång i höstas. Tre personer har anställts med den nya titeln studiepedagog. Alla har beteendevetarexamen eller liknande. Uppdraget är att vara mentorer åt eleverna och sköta elevvården; följa upp frånvaro, ha enskilda samtal för att stötta elever, föräldrasamtal, kontakter med socialtjänst och polis med mera.

Läraren Daniel Sundh säger att skillnaden är stor.

– Jag brinner så för mina elever. Men jag gick alltid runt med en frustration över att aldrig räcka till. Man ska ringa de här samtalen och skicka de nödvändiga mejlen, utöver allt annat.  Det var en sådan stress. Jag kände aldrig att jag blev klar. Nu kan jag fokusera på det som händer i klassrummet på ett helt annat sätt. Relationen till eleverna har jag ändå, den behöver jag inte vara mentor för att vårda. Nu har jag mer tid till att prata en stund i korridoren eller på fritids i stället, det ser jag som mer värdefullt för elevrelationerna än de 45 minuter i veckan som förut var mentortid.

Helene Blomgren förklarar matematiken som får lärarnas scheman att gå ihop:

– Eftersom mentorskapet togs bort försvann en timme per vecka per lärare. Att minska ytterligare en timme gick eftersom utrymmet fanns i personalbudgeten. Flera små faktorer spelade in, som att några klasser ökade i elevantal utan att jag anställde fler lärare. Detta gav skolan mer pengar.

Två utvärderingar har gjorts bland personalen hittills, med påfallande positiva resultat. De flesta har uttryckt att man fått mer tid för undervisningen.

– Än är det för tidigt att mäta vilken effekt detta får på studieresultaten men det kommer vi naturligtvis att följa upp noggrant, säger Helene Blomgren.

I dag är hon stolt och glad över vad som hittills har uppnåtts på Risbroskolan, men hon framhåller också att det har varit en lång och stundtals ganska tuff resa.

– Många var skeptiska i början, både i och utanför skolan. Av de tre studiepedagogerna går två i dag på lärarkontot, vilket betyder att vi alltså har två lärare färre än vi kunde ha haft annars. Plus att jag alltså gjorde om en IT-tjänst till en studiepedagogtjänst. Men jag har trott så starkt på det här hela vägen, och som rektor måste man ha mod att våga utmana verksamheten.

Thorun Nilsson jobbade tidigare som lärare på Ris­broskolan, men är i dag en av de tre studiepedagogerna. 

– Jag har alltid sett mentorskapet som viktigt och lagt ner mycket själ i det. Men som lärare var jag ofta förtvivlad över att jag inte hann med det jag ville. Det var mycket jagande och mycket mer splittrat. Nu har jag tiden att ta tag i exempelvis frånvaro på en gång.

Jag har tid att stanna upp, tid att prata med eleverna

Thorun Nilsson säger att hon upplever elevvårdstiden som betydligt mycket mer effektiv i dag, när hon kan hantera saker direkt och finns med från början i processerna och på möten med elevvårdsteamet, där hon ingår.

– Förut blev jag oftare en budbärare som skulle meddela elev och föräldrar vad som hade sagts av andra på elevvårdsmötet. Nu har jag all information direkt. 

Utvecklingssamtalen på Risbroskolan kallas numera för ämnesutvecklingssamtal och hålls under två kvällar per termin. Då bokar föräldrarna i förväg in möten med sitt barns olika ämneslärare via skolans digitala system.

– Då är alla lärare här på skolan. Men i stället för att föräldrarna bara träffar barnets mentor, som då ska återberätta och tolka vad andra lärare har lämnat för information, så får föräldrarna gå runt och träffa flera olika lärare, säger Helene Blomgren.

Daniel Sundh har i dag 16 timmars undervisning i stället för som tidigare cirka 18. 

– Det är en enorm skillnad. Det är ju inte bara själva lektionstimmarna, utan massor av elevkontakter och allt för- och efterarbete. I början fick jag nästan dåligt samvete för att jag inte gick runt och kände mig stressad hela tiden. Nu är det en fantastisk känsla att uppleva att jag är färdigplanerad – jag är klar! Jag har tid att stanna upp, tid att prata med eleverna, tid att lägga den där extra tiden på förberedelser.

Efter det första läsåret ser Daniel Sundh bara fördelar med den nya organisationen.

– För mig har det varit otroligt bra. Det var så oerhört frustrerande att gå och rycka i en massa trådar, utan att det varken blev hackat eller malet. Jag är inte säker på att jag hade orkat jobba kvar så länge till om inte denna förändring hade kommit. Men nu ska det mycket till för att jag ska byta jobb.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Annons
Annons
Lärarutbildning

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Lärarutbildningen

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första läsåret. Men det finns ett undantag.

Annons
Höstbudgeten

Åsa Fahlén: Det bästa och sämsta med budgeten

Höstbudgeten

Det bästa med regeringens budget är att det finns ambitioner – det sämsta är att de inte är tillräckliga. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Budgeten ger Anna Ekström bara dåliga val för skolan”

Debatt

”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Annons
Annons

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Annons

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Skolvärlden i Buenos Aires

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

Nedläggningshot

Framgångsrik kommunal skola hotas av nedläggning – för att ge plats åt friskola

Nedläggningshot

Kommunen vill lägga ner en 40 år gammal skola med goda resultat och behöriga lärare.

Extra anpassningar eller särskilt stöd

Här får eleverna stöd i tre steg

Särskilt stöd

Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över.

SPSM: ”Det finns ett ständigt behov”

Stöd

Hur ska man som lärare skilja på extra anpassningar och särskilt stöd? Specialpedagogiska skolmyndigheten reder ut.

Intervju

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Skoldebatt

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna.

Debatt

Skolföräldraupproret: ”Vi kräver förbättrad arbetsmiljö för alla inom skolan”

Debatt

”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

Kommentera

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan.

Här testar lärarna flextid: ”Det är precis den riktningen vi vill gå”

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Två av tre elevassistenter försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons