rektor föärldraskäll

Rektor Mikael Kalmenstam tar hand om allt föräldraskäll som riktas mot lärarna.

FÖRÄLDRAPÅTRYCKNINGAR

Här slipper lärarna ta föräldraskället

Föräldrar som hör av sig med negativa synpunkter till lärarna är ett växande arbetsmiljöproblem. Men inte på rektor Mikael Kalmenstams skolor.
Här är det i stället han som tar hand om allt föräldraskäll som riktas mot lärarna.

Rektorns 5 tips för att minska föräldraskället:
  • Undvik emotionella mejlsvar
    – Det kan vara svårt att inte svara emotionellt när mejl från vårdnadshavare innehåller personangrepp på kollegor eller en själv. Mitt tips är att skriva ett svarsmejl och låta det ligga en längre stund så att man emotionellt kan stabilisera sig. Man får sedan läsa igenom med mer rationella ögon innan man skickar mejlet. De flesta huvudmän har en tidspolicy för när man ska svara. Det gäller att använda denna.
  • Ta hjälp av en kollega
    – När personangreppen och innehållet i mejlet skapar för stor emotionell belastning och riskerar att hota professionen, låt någon betrodd person i närheten hjälpa en att författa ett adekvat svar. Det vill säga att man låter någon annan författa mailet medan man sitter med på sidan.
  • Ring upp föräldern
    – Ibland kan det vara klokt att avbryta mejlkonversationer med att säga att man ringer upp för en muntlig dialog i stället. Det är svårare att vara otrevlig per telefon eller digitalt möte än via mejl.
  • Var tydlig
    – Det kan vara bra att inte bara prata om det pågående ärendet i dialog via digital media eller telefon utan även ta upp hur man uppfattar det mejl som skrevs. Det vill säga ”vad var syftet med personangreppet i förälderns mejl”, och få den berörda att förstå att känslan det skapar är en respektlöshet för både mig som person och mitt yrke.
  • Grunden bakom skället
    – Det är viktigt att försöka läsa in vad som är grunden till mejlet och poängtera detta i stället för att reagera på innehållet – detta är mycket svårt. Till exempel om det är en stor oro som resulterar i ett aggressivt mejl eller konversation så påpekar man detta och lyfter upp orsaken innan man avhandlar ärendet. Påpeka att ”du kan inte tilltala oss på detta sätt, låt oss göra så här i stället”.

För fyra år sedan belyste Skolvärlden rektor Mikael Kalmenstams (tidigare Lindberg), arbetsmodell för att tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare.

Arbetsmodellen, som introducerades i en första version redan 2011, går ut på att vårdnadshavare som vill framföra negativa synpunkter till lärare i stället ska kontakta skolans rektor.

– Är de så pass otrevliga så tar jag alltid över, det ska inte lärare eller fritidshemspersonal behöva tänka på, säger Mikael Kalmenstam som i dag är rektor på Stockholmsskolorna Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan.

För att få lite perspektiv, hur ofta sker det? 

– Det skedde tre gånger under hela förra läsåret. Då handlar det om båda skolorna. Vi har efter fyra år med detta arbetssätt etablerat en bra bas på våra skolor som lett till en mer ömsesidig respekt mellan personal och föräldrar.

Så detaljen med att föräldrar i stället ska vända sig till dig har gjort att föräldraskället har minskat? 

– Ja. Det har fungerat väldigt bra med det upplägget. Jag ser också att min personal nu har blivit bättre på att markera så fort som tonläget blir otrevligt och säger ifrån: ”Jag uppskattar inte när du tilltalar mig på det sättet, vill du inte lyssna får du ta detta med min rektor”.

Huvudmålet med arbetsmodellen är att öka tryggheten på skolan och minska stressen för skolpersonalen.

– Tanken är inte att skapa en situation där föräldrar känner att de inte kan höra av sig, då har det gått för långt. Det ska vara en öppen respektfull dialog – när den inte kan hållas får arga föräldrar i stället höra av sig till mig. Den här grunden leder till att man som lärare och fritidshemspersonal vågar ta det extra lilla steget själv. Vi har extremt högt medarbetarindex på skolorna och det beror på grundtryggheten bland personalen.

Intresset för arbetsmodellen verkar onekligen öka. Det märks bland annat på söktrycket av ny personal, berättar Mikael Kalmenstam.

– De senaste åren har det ökat jättemycket. Bara i morse hade jag tre lärare som spontansökte till hösten. Det tror jag har att göra med vår arbetsmodell. Efterfrågan på hanteringsmodellen bland rektorskollegor har också växt. Jag har fått många frågor genom åren där skolledare visar ett högt intresse för vår modell.

Vad är nyckeln för att lyckas med en sådan här arbetsmodell?

– Att hela tiden försöka hålla en professionell nivå, samtidigt som man markerar mot respektlöst beteende som medarbetare och främst rektor. Ett arbete som stundvis kan vara svårt.

Kommentera