Annons
Sjöbo är ett exempel på en stark SD-kommun, partiet fick 28 procent av rösterna i kommunalvalet och nästan 40 procent i riksdagsvalet, med traditionellt svaga skolresultat. Foto: Mikael Bergling

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Publicerad 13 september 2018

Fakta

SD-röster och gymnasiebehörighet

SD-röster i kommunalvalet 2018 – Andel ej behöriga till gymnasieskolan 2016/17

  • Hörby 35 % – 22
  • Bjuv 34% – 18
  • Örkelljunga 32 % – 31
  • Svalöv 32 % – 26
  • Åstorp 31 % – 23
  • Klippan 30 % – 30
  • Sölvesborg 29 % – 19
  • Bromölla 29 % – 25
  • Sjöbo 28 % – 22
  • Svedala 27 % – 8
  • Eslöv 26 % – 16
  • Skurup 26 % – 12
  • Ljusnarsberg 26 % – 28
  • Hässleholm 26 % – 26
  • Lilla Edet 26 % – 28

Relaterat

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.
– Vi vill även öka tryggheten genom att kameraövervaka skolgårdarna, säger Jan-Åke Boulkizz (SD) som sitter i Hörbys barn- och utbildningsnämnd.

I kommunvalet i Hörby fick SD drygt 35 procent av rösterna, vilket var mest i Sverige för SD.
– Vi är Hörbys största parti, men det är ännu för tidigt att avgöra hur mycket vi kommer att styra, säger Jan-Åke Boulkizz.

På sin hemsida skriver Sverigedemokraterna i Hörby att kommunens skolor har problem.

”Otrygghet, stökiga lektioner, elever som hotar och utagerar, ja, till och med våld och knivar förekommer på Hörbys skolor. Elever som inte kan svenska sätts i klasser med vanliga elever.”

Partiet vill att elever som inte följer regler ska få lära sig ”att sådana handlingar får konsekvenser. Tyvärr råder det en tystnadskultur i Hörbys skolor, där problem sopas under mattan istället för att lyftas fram”. För att öka tryggheten vill SD i Hörby att det ska sättas upp övervakningskameror på skolgårdarna.

– Det är mycket slagsmål och mobbing. Finns det kameror kan man se var bråket började, vem som slog vem och vems tänder som åkte ut, säger Jan-Åke Boulkizz som dock inte vill sätta upp övervakningskameror inne i klassrummen.

– Med hänsyn till den personliga integriteten vill vi inte göra det.

Jan-Åke Boulkizz berättar att SD vill rädda och upprusta flera av Hörbys byskolor.

– Där är det ingen mobbing och barnen har bra betyg. Det är lugn och ro på dessa skolor. Dessutom ligger de i fina miljöer, vilket betyder jättemycket.

Men om det inte finns ett tillräckligt stort elevunderlag?

– Vi vill bussa barn inne från Hörby ut till dessa skolor. Varför ska skolbussarna, som idag, bara gå åt ett håll? Men självklart ska det vara frivilligt.

Fem mil nordväst om Hörby, och strax utanför Helsingborg, ligger Bjuv, en annan av Sverigedemokraternas rekordkommuner. Även här vill partiet satsa på att öka tryggheten i skolan.

– Det är för många elever som för liv. Det är inte lugnt i klassrummen med resultatet att lärarna har svårt att undervisa. De får tillrättavisa så mycket att de till slut blir utbrända och sjukskrivna, säger gruppledaren Mikael Henrysson.

– Vi vill bland annat öka antalet resurslärare i skolan. De kan hjälpa till att hålla ordning i klasserna så att lärarna kan undervisa istället för att tillrättavisa. Men det kräver så klart mer pengar. Även en resurs som inte är utbildad kostar pengar.

Även i SD-starka Lilla Edet söder om Trollhättan vill partiet satsa på byskolor.

– Små barn ska inte behöva åka långt för att komma till skolan, säger Frej Dristig som är lokal partiordförande. 

Vilket är det största skolproblemet i Lilla Edet?

– De låga skolresultaten.

Som tabellen här bredvid visar är svaga skolresultat gemensamt för de flesta kommuner där många av invånarna röstar på Sverigedemokraterna.

I till exempel Lilla Edet uppnådde ungefär 28 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio inte gymnasiebehörighet. Bland pojkarna var andelen nästan 37 procent (se tabell här bredvid).

Sjöbo är ett annat exempel på en stark SD-kommun, partiet fick 28 procent av rösterna i kommunalvalet och nästan 40 procent i riksdagsvalet, med traditionellt svaga skolresultat. I fjol var det cirka 22 procent av niorna som inte klarade gymnasiebehörigheten. I Sverige som helhet var andelen 17,5 procent.

Andre af Geijerstam, Sverigedemokraternas gruppledare i kommunen, säger att partiet gick till val på att förbättra skolresultaten.

– Vi vill bland annat införa idrottsaktiviteter 4–5 dagar i veckan för alla elever i årskurs 3–9.

Speciellt vissa killar behöver röra på sig för att lugna ner sig.

Vad för typ av aktiviteter?

– Vi vill att eleverna ska röra på sig minst en timme varje dag. Om det sedan innebär att de spelar bandy, fotboll eller håller på med friidrott spelar ingen roll.

– Vi vill också att det två eller tre dagar i veckan, från årskurs sex, ska finnas lärarledd läxhjälp på alla skolor. Vi behöver också ha en jourklass för barn som behöver lugn och ro och extra stöd och hjälp.

Peter Nilsson, Lärarnas Riksförbunds ordförande i Sjöbo, tror att det blir knepigt att genomföra Sverigedemokraternas idé om att eleverna ska ha idrott på schemat i princip varje dag från årskurs tre.

– Tanken med mer idrott på schemat är god. Mer rörelse gynnar elevers lärande. Men om vi ska kunna följa nuvarande timplan, och om elever och lärare ska ha lunchraster och liknande, har jag svårt att se att det går att få in en timmes idrott per dag utan att förlänga skoldagen, vilket är extra svårt i en landsbygdskommun som Sjöbo där busstiderna till viss del styr när skoldagen börjar och slutar.

Finns det tillräckligt med idrottslärare?

– Nej. Genomförs detta behövs det anställas fler lärare.

Enligt Peter Nilsson är skolans ekonomi en av de stora utmaningarna i Sjöbo.

– Det behövs helt enkelt mer pengar. Dessutom behöver lärarnas arbetsuppgifter renodlas. På grund av alla kringuppgifter får vi inte tillräckligt med tid till det som är viktigast – undervisningen.

På samma sätt som det finns ett tydligt samband mellan barnens skolresultat och föräldrarnas utbildningsnivå, finns det ett samband mellan Sverigedemokraternas valresultat och hur pass utbildade väljarna är, visade Dagens Nyheter häromdagen med hjälp av SCB:s befolkningsstatistik.

Partiet är enkelt uttryckt starkare i kommuner med låg utbildningsnivå och svagare i kommuner med hög. 

Sjöbo är ett typiskt exempel, enligt statsvetaren Anders Sannerstedt vid Lunds universitet. 28,8 procent av Sjöboborna mellan 25 och 64 år har eftergymnasial utbildning. Snittet hos hela den svenska befolkningen är 42,5 procent.

– Ju lägre utbildning en person i arbetarklassen har, desto troligare är det att denne röstar på Sverigedemokraterna. Tittar du på medelklassen är det på samma vis: ju lägre utbildning, desto större chans att du är Sverigedemokrat, säger Anders Sannerstedt till Dagens Nyheter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Annons
Annons

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Annons

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Annons
Annons

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Annons
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons