Annons
Sjöbo är ett exempel på en stark SD-kommun, partiet fick 28 procent av rösterna i kommunalvalet och nästan 40 procent i riksdagsvalet, med traditionellt svaga skolresultat. Foto: Mikael Bergling

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Publicerad 13 september 2018

Fakta

SD-röster och gymnasiebehörighet

SD-röster i kommunalvalet 2018 – Andel ej behöriga till gymnasieskolan 2016/17

  • Hörby 35 % – 22
  • Bjuv 34% – 18
  • Örkelljunga 32 % – 31
  • Svalöv 32 % – 26
  • Åstorp 31 % – 23
  • Klippan 30 % – 30
  • Sölvesborg 29 % – 19
  • Bromölla 29 % – 25
  • Sjöbo 28 % – 22
  • Svedala 27 % – 8
  • Eslöv 26 % – 16
  • Skurup 26 % – 12
  • Ljusnarsberg 26 % – 28
  • Hässleholm 26 % – 26
  • Lilla Edet 26 % – 28

Relaterat

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.
– Vi vill även öka tryggheten genom att kameraövervaka skolgårdarna, säger Jan-Åke Boulkizz (SD) som sitter i Hörbys barn- och utbildningsnämnd.

I kommunvalet i Hörby fick SD drygt 35 procent av rösterna, vilket var mest i Sverige för SD.
– Vi är Hörbys största parti, men det är ännu för tidigt att avgöra hur mycket vi kommer att styra, säger Jan-Åke Boulkizz.

På sin hemsida skriver Sverigedemokraterna i Hörby att kommunens skolor har problem.

”Otrygghet, stökiga lektioner, elever som hotar och utagerar, ja, till och med våld och knivar förekommer på Hörbys skolor. Elever som inte kan svenska sätts i klasser med vanliga elever.”

Partiet vill att elever som inte följer regler ska få lära sig ”att sådana handlingar får konsekvenser. Tyvärr råder det en tystnadskultur i Hörbys skolor, där problem sopas under mattan istället för att lyftas fram”. För att öka tryggheten vill SD i Hörby att det ska sättas upp övervakningskameror på skolgårdarna.

– Det är mycket slagsmål och mobbing. Finns det kameror kan man se var bråket började, vem som slog vem och vems tänder som åkte ut, säger Jan-Åke Boulkizz som dock inte vill sätta upp övervakningskameror inne i klassrummen.

– Med hänsyn till den personliga integriteten vill vi inte göra det.

Jan-Åke Boulkizz berättar att SD vill rädda och upprusta flera av Hörbys byskolor.

– Där är det ingen mobbing och barnen har bra betyg. Det är lugn och ro på dessa skolor. Dessutom ligger de i fina miljöer, vilket betyder jättemycket.

Men om det inte finns ett tillräckligt stort elevunderlag?

– Vi vill bussa barn inne från Hörby ut till dessa skolor. Varför ska skolbussarna, som idag, bara gå åt ett håll? Men självklart ska det vara frivilligt.

Fem mil nordväst om Hörby, och strax utanför Helsingborg, ligger Bjuv, en annan av Sverigedemokraternas rekordkommuner. Även här vill partiet satsa på att öka tryggheten i skolan.

– Det är för många elever som för liv. Det är inte lugnt i klassrummen med resultatet att lärarna har svårt att undervisa. De får tillrättavisa så mycket att de till slut blir utbrända och sjukskrivna, säger gruppledaren Mikael Henrysson.

– Vi vill bland annat öka antalet resurslärare i skolan. De kan hjälpa till att hålla ordning i klasserna så att lärarna kan undervisa istället för att tillrättavisa. Men det kräver så klart mer pengar. Även en resurs som inte är utbildad kostar pengar.

Även i SD-starka Lilla Edet söder om Trollhättan vill partiet satsa på byskolor.

– Små barn ska inte behöva åka långt för att komma till skolan, säger Frej Dristig som är lokal partiordförande. 

Vilket är det största skolproblemet i Lilla Edet?

– De låga skolresultaten.

Som tabellen här bredvid visar är svaga skolresultat gemensamt för de flesta kommuner där många av invånarna röstar på Sverigedemokraterna.

I till exempel Lilla Edet uppnådde ungefär 28 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio inte gymnasiebehörighet. Bland pojkarna var andelen nästan 37 procent (se tabell här bredvid).

Sjöbo är ett annat exempel på en stark SD-kommun, partiet fick 28 procent av rösterna i kommunalvalet och nästan 40 procent i riksdagsvalet, med traditionellt svaga skolresultat. I fjol var det cirka 22 procent av niorna som inte klarade gymnasiebehörigheten. I Sverige som helhet var andelen 17,5 procent.

Andre af Geijerstam, Sverigedemokraternas gruppledare i kommunen, säger att partiet gick till val på att förbättra skolresultaten.

– Vi vill bland annat införa idrottsaktiviteter 4–5 dagar i veckan för alla elever i årskurs 3–9.

Speciellt vissa killar behöver röra på sig för att lugna ner sig.

Vad för typ av aktiviteter?

– Vi vill att eleverna ska röra på sig minst en timme varje dag. Om det sedan innebär att de spelar bandy, fotboll eller håller på med friidrott spelar ingen roll.

– Vi vill också att det två eller tre dagar i veckan, från årskurs sex, ska finnas lärarledd läxhjälp på alla skolor. Vi behöver också ha en jourklass för barn som behöver lugn och ro och extra stöd och hjälp.

Peter Nilsson, Lärarnas Riksförbunds ordförande i Sjöbo, tror att det blir knepigt att genomföra Sverigedemokraternas idé om att eleverna ska ha idrott på schemat i princip varje dag från årskurs tre.

– Tanken med mer idrott på schemat är god. Mer rörelse gynnar elevers lärande. Men om vi ska kunna följa nuvarande timplan, och om elever och lärare ska ha lunchraster och liknande, har jag svårt att se att det går att få in en timmes idrott per dag utan att förlänga skoldagen, vilket är extra svårt i en landsbygdskommun som Sjöbo där busstiderna till viss del styr när skoldagen börjar och slutar.

Finns det tillräckligt med idrottslärare?

– Nej. Genomförs detta behövs det anställas fler lärare.

Enligt Peter Nilsson är skolans ekonomi en av de stora utmaningarna i Sjöbo.

– Det behövs helt enkelt mer pengar. Dessutom behöver lärarnas arbetsuppgifter renodlas. På grund av alla kringuppgifter får vi inte tillräckligt med tid till det som är viktigast – undervisningen.

På samma sätt som det finns ett tydligt samband mellan barnens skolresultat och föräldrarnas utbildningsnivå, finns det ett samband mellan Sverigedemokraternas valresultat och hur pass utbildade väljarna är, visade Dagens Nyheter häromdagen med hjälp av SCB:s befolkningsstatistik.

Partiet är enkelt uttryckt starkare i kommuner med låg utbildningsnivå och svagare i kommuner med hög. 

Sjöbo är ett typiskt exempel, enligt statsvetaren Anders Sannerstedt vid Lunds universitet. 28,8 procent av Sjöboborna mellan 25 och 64 år har eftergymnasial utbildning. Snittet hos hela den svenska befolkningen är 42,5 procent.

– Ju lägre utbildning en person i arbetarklassen har, desto troligare är det att denne röstar på Sverigedemokraterna. Tittar du på medelklassen är det på samma vis: ju lägre utbildning, desto större chans att du är Sverigedemokrat, säger Anders Sannerstedt till Dagens Nyheter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons