anna_kaya

Anna Kaya arbetar med frågor som rör sva, nyanlända och skola på Nationellt centrum för sva vid Stockholm universitet, och som lärare för nyanlända på Sofielundsskolan i Sollentuna.

Lärarbrist

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

SCB:s siffror

Ta del av statistiken på SCB:s webbplats, under överskriften ”Tabeller och diagram”.

Statistiska centralbyrån (SCB) presenterar siffror som visar att andelen utrikes födda elever som deltar i undervisning i svenska som andraspråk (sva) i årskurs 1-6 har ökat från 25 procent våren 2005 till 45 procent våren 2017. Att mängden utrikes födda elever är relativt stor just nu till att börja med hänger ihop med flyktingkrisen 2015, men vad som ligger bakom att en större andel av dem än tidigare läser sva är inte lika tydligt.

– En tänkbar förklaring är att medvetenheten kring ämnet har ökat och att lärare blivit bättre på att bedöma elevernas behov. Man inser att eleverna har behov av sva-undervisning längre än bara under den första tiden i Sverige. Det skulle betyda att mörkertalet var större förr, att färre elever med behov av sva fick det tillgodosett. Men det är inget jag vet säkert, det finns flera möjliga förklaringar, säger Anna Kaya.

Hur väl lyckas den svenska skolan möta det stora behovet?

– Vi har en gigantisk brist på lärare i sva. Det är problematiskt med tanke på att det krävs kompetenta sva-lärare för att avgöra ifall behovet finns. Alla lärare och rektorer har inte den kunskap som krävs för att fatta välgrundade beslut, det påverkar vilka elever som får undervisning och inte. Det är ett väldigt stort jämlikhetsproblem.  

Statistiken visar att utlandsfödda elever med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning i större utsträckning läser sva än de med föräldrar som har eftergymnasial utbildning.

– Socioekonomisk bakgrund påverkar inte bara skolframgång och kunskapsutveckling utan även språkutvecklingen. En elev med ett starkt modersmål i en familj där man samtalar, diskuterar och läser mycket har bättre förutsättningar att utveckla ett starkt andraspråk. Alltså kan man anta att elever med välutbildade föräldrar inte kommer ha behov av undervisning i sva lika länge som elever med mindre gynnsamma förutsättningar, säger Anna Kaya.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm