”Hårt att underkänna barn i årskurs 6”

Med jämna mellanrum bubblar betygsdebatten upp. Senast när Alliansregeringen för ett par år sedan föreslog betyg från årskurs 4. En av de kritiska röster som då hördes i debatten var Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet. 

– Att ha tydliga mål för låg- och mellanstadiet är bra så att elever och lärare är klara med vad som förväntas av dem i slutet av en årskurs. Att det sen måste följas av betyg är inte lika självklart. 

Betyg används som urvalsinstrument för högre studier och som ett verktyg för att summativt bedöma elevens kunskaper. Men att tidiga betyg skulle leda till bättre prestationer stämmer bara för en liten del av de högpresterande eleverna. Svagpresterande elever påverkas i stället i negativ riktning av tidiga betyg.

– För de allra flesta gjorde tidiga betyg ingen skillnad alls, säger Christian Lundahl och hänvisar till kollegan Alli Klapps forskning. 

Inte heller fungerar betyg bra som feedback eftersom de innehåller väldigt lite information. Om läraren noggrant förklarar vad E innebär och vad elevens ska kunna för att uppnå ett C skulle betyg förvisso fungera som feedback, resonerar Christian Lundahl, men tillägger att den typen av feedback kan ju läraren ge ändå. 

Tidigare betygsutredningar har slagit fast att barn inte har den psykologiska mognad som krävs för att hantera betyg förrän de är tretton. Det är förmodligen individuellt, säger Christian Lundahl, men det finns säkert elever som inte har den i årskurs 6. Det krävs till exempel viss mognad för att kunna skilja prestation från person, vilket är viktigt när man får betyg. 

– Barn har olika förutsättningar. De som är födda sent på året har fler underkända betyg, till exempel. Jag tycker att det är viktigt att ta hänsyn till det nära man diskuterar tidiga betyg. 

På högstadiet fyller betyg sin funktion, säger han. Där behövs de för övergången till gymnasiet. 

– Men enda skälet för att ha betyg på mellanstadiet vore om det fanns pedagogiska vinster. Men när vi tittar på det ur det perspektivet så hittar vi inget som säger att betyg behövs.  

Betygsdebatten blir ofta svartvit och kan behöva nyanseras, säger han. Det behöver inte vara betygen som är problemet utan betygssystemets utformning. Vi har en skarp godkändgräns medan det i andra länder inte är ovanligt med flera steg för underkänt. Då kan en elev som kämpar, men inte tar sig ända fram till E, ändå få belöning för ansträngningen. 

– Vill man ha betyg på mellanstadiet så kan man tänka sig en variant utan F. Barn är olika mogna, jag tycker att det är onödigt hårt att underkänna barn i årskurs sex. Så en variant är betyg som signal om var man ligger – men där alla steg är godkända. 

Skolverket utvärderar nu betygen i årskurs 6, i början av 2017 kommer resultatet. 

– Det är jätteviktigt att följa upp införandet med tidiga betyg. Om betygen inte har några pedagogiska effekter, då ska man nog satsa på andra saker.