Annons
"Konsekvenserna för de skolor där bristen på läromedel är som värst är många", säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen. Bilden är ett montage.

Hela listan: Kommunerna som lägger mest – och minst – på läromedel

Publicerad 6 november 2020

Fakta

Läromedelsinköp i Sverige

  • Uppgifterna om kommunernas satsningar på läromedel har tagits fram med utgångspunkt från medlemsföretagens försäljningsstatistik för varje kommun och antalet folkbokförda elever i grundskolan per kommun.
  • För att inkludera regionernas läromedelsinvesteringar bland friskolor har Läromedelsföretagen genom SCB granskat hur stor andel av kommunernas totala kostnad för grundskolan som spenderats på läromedel i procent. Sedan har samma procentsats använts för den ersättning som friskolor får inom respektive kommun.
  • Den årliga inköpstatistiken kommer från Läromedia där huvudmännen samlat beställer sina läromedel. Uppgifter om antalet elever och andelen behöriga elever till gymnasieskolan kommer från Skolverket. Uppgifter om kommunernas totala kostnader för skolan och utbildningsköp kommer från SCB:s räkenskapssammandrag.

Källa: Läromedelsföretagen.

Skillnaden på inköp av läromedel är stor, och elever som bor i olika kommuner får inte samma förutsättningar att klara skolan. Det visar en ny kartläggning.
– Födelseort ska inte avgöra hur mycket läromedel barn har tillgång till. Nu är det hög tid att regeringen lever upp löftet om en mer jämlik skola, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen.

I en färsk rapport från Läromedelsföretagen jämförs hur mycket resurser som går till läromedel i Sveriges grundskolor, och visar på stora skillnader mellan kommunerna.

– Konsekvenserna för de skolor där bristen på läromedel är som värst är många. Dels blir undervisningen torftigare eftersom lärarna inte har tillgång till de redskap som de behöver i sin undervisning. Dels får eleverna inte samma förutsättningar för att klara sina studier, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen.

Den aktuella rapporten grundar sig i försäljningsdata från branschföreningens medlemsföretag, som står för 90 procent av all läromedelsförsäljning i landet.

Allra minst pengar läggs i Grästorps kommun. Enligt rapporten får en elev i grundskolan i Grästorp läromedel för 144 kronor per år. Följt av Marks kommun vars inköp landar på 198 kronor.

I jämförelse med de kommuner i Sverige som lägger mest resurser på läromedel är skillnaden stor. Allra mest pengar läggs i Markaryd där en elev i grundskolan får läromedel för 2691 kronor per år. Därefter kommer Linköping och Hällefors vars inköp landar på 1408 kronor respektive 1189 kronor.

–  När vi pratar med skolpolitiker, lärarorganisationer och andra intressenter från skolans värld är alla överres om att läromedel har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Jag upplever därför inte att det finns en konflikt när det kommer till själva frågan om läromedlens betydelse utan att problematiken snarare uppstår när tillgångsfrågan ska adresseras, säger Stefan Persson.

Vidare påpekar han att en grundbult i den svenska skollagen är att skolan ska vara likvärdig, men att inköpen av läromedel trots detta inte anpassas utifrån elevernas behov.

Kartläggningen visar nämligen på en mycket svag koppling mellan inköpen av läromedel och andelen obehöriga elever. Endast 5 procent av den totala variationen i inköp mellan kommuner kan förklaras av skillnader i behörighet. Och eftersom andelen obehöriga elever i hög grad fångar upp skillnader i kommuners socioekonomiska struktur menar Stefan Persson att rapportens resultat pekar på att inköpen av läromedel inte sker särskilt kompensatoriskt i landets kommuner.

– Vi har dessutom undersökt om de skolor som har störst andel obehöriga lärare har mer läromedel, men så är det inte. Så till skillnad från våra nordiska grannländer fullföljs inte det kompensatoriska uppdraget i Sverige.

På grund av detta uppger Stefan Persson att ”elever på många sätt lämnas i sticket och att hemmet får överta det kompensatoriska uppdraget istället”.

– Det kan säkert fungera så länge det är ett medelklasshem där man har ekonomiska möjligheter att köpa studiestöd eller själv kan hjälpa till. Men om det däremot är frågan om elever från ett studieovant hem så är chansen väldigt liten att man kommer kunna kompensera för det som skolorna har misslyckats med.

Med ett riksgenomsnitt på 650 kronor under 2019 satsar Sverige minst på läromedel i Norden. Skillnaden är stor jämfört med Finland, som placerar sig klart före Sverige i Pisa-undersökningen, som satsar 1450 kronor per elev och år och Norge där motsvarande belopp är 1050 kronor.

650 kronor per år på nya läromedel innebär att Sverige lägger ungefär samma summa som för trettio år sedan. Av de totala kostnaderna för svensk grundskola står läromedelsinköpen för så lite som 0,6 procent, enligt branschföreningen.

– Generellt är tillgången på läromedel låg i många av landets skolor, vilket kan få stora negativa konsekvenser både samhällsekonomiskt och för den enskilde eleven. Bristen på läromedel ökar risken för att eleven inte får fullständiga betyg, och därmed kanske inte kommer in på gymnasiet vilket i sin tur kan leda till arbetslöshet och en sämre livssituation, säger Stefan Persson.

För att säkerställa en god och jämlik tillgång på läromedel, oavsett var eleven bor, anser han att det krävs en rad åtgärder. En är att skollagen tydligare reglerar elevernas rätt till läromedel, vilket i sin tur skulle möjliggöra för Skolinspektionen att utöva tillsyn över hur väl skolorna lever upp till skollagens krav på tillgång till läromedel.

– För det tredje vore det bra om det fanns någon form av central statistik över läromedelstillgången så att inte vi, som ibland kan uppfattas som ett särintresse, ska vara de som är ansvariga för siffrorna. För precis som inom så många andra områden i samhället behövs det årlig statistik som går att följa över tiden och som alla accepterar.

Att olika stora kommuner har olika möjligheter är inget som Läromedelsföretagens rapport, som släpptes i början av oktober, tar hänsyn till.

– Vad man däremot kan konstatera är att kommuner som ligger i delar av Sverige där man har regionalpolitiska problem och sysselsättningsproblematik av olika slag ofta är samma kommuner som har svårt att locka till sig behöriga lärare och att de därmed har svårt att bedriva en undervisning på samma sätt som man kan göra i mer välbeställda områden, säger Stefan Persson. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons