Annons
Foto: Privat, Shutterstock.

Historielärare: ökat fokus på bedömning

Publicerad 10 november 2020

Historielärare på högstadiet fokuserar mer på bedömning än tidigare. Mätbara resultat har blivit viktigare och tidspress gör att lärare prioriterar att undervisa i modern historia. Det visar en ny studie vid Malmö universitet.

Efter att ha arbetat som lärare i 20 år inom samhällsorienterande ämnen bestämde sig Jessica Jarhall, doktorand i historia, för att ta reda på hur historielärare på högstadiet uppfattar sin historieundervisning. Parallellt med tjänsten som lektor på utbildningsförvaltningen i Linköping påbörjade hon sin avhandling: Historia från kursplan till klassrum, där hon undersökt hur historielärarna förhåller sig till läroplanerna och kursplanerna för historieämnet.

– Det finns många studier som intresserar sig direkt för en läroplan eller lärobok. Men jag har valt att fokusera på lärarnas röster. Jag har undersökt vilket innehåll, historiska epoker, de tycker är viktigt att undervisa om. Jag har även undersökt vilka metoder och bedömningssätt de använder. Studien ger en mer nyanserad bild av historielärarnas arbete, säger hon.

Jessica Jarhall fortsätter:

– Det finns en föreställning att historia är årtalsrabblande, en föreställning som funnits länge men inte är riktigt sann. Min undersökning visar att det är mycket mer. Det är ett komplext uppdrag. Det är omfattande innehåll som lärarna har att hantera, säger hon.

Studien bygger på två delstudier under en period som präglats av två läroplansreformer: Lpo 94 och Lgr11.  Jessica Jarhall har gjort kvalitativa intervjuer och fokusgrupper med sammanlagt 21 historielärare. Hon har även samlat in och analyserat dokument såsom planeringsunderlag- och bedömningsuppgifter.

– I den första delstudien, när det var Lpo 94, gjorde jag djupintervjuer med fem lärare. Den insamlingen har jag senare använt och byggt på en studie till, när Lgr 11 var styrdokumentet. I den andra delstudien träffade jag sexton lärare, då använde jag mig av fokusgrupper, säger hon.

Undersökningen är dock inte en regelrätt komparation understryker Jessica Jarhall.

– Det var inte möjligt att göra en uppföljande studie eftersom det bara var en av lärarna som fortfarande jobbade som lärare . De övriga hade andra uppdrag, säger hon.

Listan som historielärarna ska hinna gå igenom har blivit längre

Studien visar att lärarna fokuserar mer på bedömning än tidigare. Enligt Jessica Jarhall är den nya läroplanen tydligare när det gäller vad eleverna ska kunna. Hon menar att listan som historielärarna ska hinna gå igenom har blivit längre efter Lgr 11.

Jessica Jarhall menar också att lärarna upplever att deras eget inflytande på undervisningen i vissa avseenden har minskat. Studien visar på att bland annat nationella prov i historia påverkat hur mycket frihet lärarna upplever att de har. Hon menar att lärarna ofta använder de nationella proven som måttstock och inspiration till undervisningen.

– Efter Lgr 11 syns det tydligt att lärarna anammar det nationella provet. De vill gärna ha exempel på uppgifter från provet och använder det för inspiration men också för att direkt ändra i sin undervisning och i sin bedömning. Jag uppfattar att lärarna under Lpo94 i större utsträckning styrdes av egna val. Vad de själva är kunniga i eller eleverna var intresserade av, säger hon.

För ett år sen debatterades det mycket kring om antiken borde plockas bort ur kursplanen för historieämnet i grundskolan. Debatten ledde bland annat till att regeringen gav Skolverket i uppdrag att se över grundskolans timplan för de olika ämnena. Jessica Jarhalls studie pekar dock på att forntiden och antiken redan fått mindre utrymme i undervisningen. Detta eftersom lärarna och eleverna anser att den moderna historien är viktigare för att förstå vår egen tid.

– Det är perioden mellan 1750–1950 som det huvudsakliga innehållet behandlas i historieundervisning. Timmarna på högstadiet i historia är ganska få. Det handlar inte om antikens vara eller inte vara. Lärarna vill säkert undervisa mer om det men det finns inte tillräckligt med tid. Då menar lärarna att det är mer rimligt att lägga mer tid runt 1750-talet och framåt för att hinna med exempelvis kalla kriget, säger hon.

Historiebruk är svårast att undervisa om.

Jessica Jarhall uppfattar också att många lärare saknar kunskap i hur man använder historia.

– Historiebruk är svårast att undervisa om. Lärarna saknar ibland utbildning. Ibland finns ingen tradition att undervisa om det. De får inte stöd. De som har historiebruk i sin utbildning tycker det är självklart att det ska vara med. Men det är många som inte har den utbildningen, säger hon.

Idag arbetar Jessica Jarhall som undervisningsråd på Skolverket. Att lärare diskuterar sin undervisning med kollegor är något som hon anser är väldigt viktigt. Hon menar att studien kan vara en språngbräda för att skapa diskussion.

– Lärare har nytta av forskningen eftersom man kan få inspiration i hur man kan tänka i sitt ämne. Avhandlingen är inget facit på hur lärare tänker, med det kan skapa en diskussion om historieundervisningen och hur man ska hitta nycklar för att komma vidare. Jag tror även att man som blivande lärare har god nytta av att se hur det kan se ut i arbetslivet, säger hon.

Avhandlingen handlar om rötter och framåtblick men inte minst demokrati enligt Jessica Jarhall.

– Lärare är en viktig grupp som behöver höras mer. Ämnet är i det stora väldigt viktigt i dagens samhälle. Demokratin och de frågor som berörs behöver verkligen lyftas. Det har funnits ett stort fokus på matematik, naturkunskap och språk, men det har missats att fokusera på samhällssidan som är viktigt i ett demokratiskt samhälle, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons