jessica_jarhall_utan_flarp
Foto: Privat, Shutterstock
Forskning

Historielärare: ökat fokus på bedömning

Historielärare på högstadiet fokuserar mer på bedömning än tidigare. Mätbara resultat har blivit viktigare och tidspress gör att lärare prioriterar att undervisa i modern historia. Det visar en ny studie vid Malmö universitet.

Efter att ha arbetat som lärare i 20 år inom samhällsorienterande ämnen bestämde sig Jessica Jarhall, doktorand i historia, för att ta reda på hur historielärare på högstadiet uppfattar sin historieundervisning. Parallellt med tjänsten som lektor på utbildningsförvaltningen i Linköping påbörjade hon sin avhandling: Historia från kursplan till klassrum, där hon undersökt hur historielärarna förhåller sig till läroplanerna och kursplanerna för historieämnet.

– Det finns många studier som intresserar sig direkt för en läroplan eller lärobok. Men jag har valt att fokusera på lärarnas röster. Jag har undersökt vilket innehåll, historiska epoker, de tycker är viktigt att undervisa om. Jag har även undersökt vilka metoder och bedömningssätt de använder. Studien ger en mer nyanserad bild av historielärarnas arbete, säger hon.

Jessica Jarhall fortsätter:

– Det finns en föreställning att historia är årtalsrabblande, en föreställning som funnits länge men inte är riktigt sann. Min undersökning visar att det är mycket mer. Det är ett komplext uppdrag. Det är omfattande innehåll som lärarna har att hantera, säger hon.

Studien bygger på två delstudier under en period som präglats av två läroplansreformer: Lpo 94 och Lgr11.  Jessica Jarhall har gjort kvalitativa intervjuer och fokusgrupper med sammanlagt 21 historielärare. Hon har även samlat in och analyserat dokument såsom planeringsunderlag- och bedömningsuppgifter.

– I den första delstudien, när det var Lpo 94, gjorde jag djupintervjuer med fem lärare. Den insamlingen har jag senare använt och byggt på en studie till, när Lgr 11 var styrdokumentet. I den andra delstudien träffade jag sexton lärare, då använde jag mig av fokusgrupper, säger hon.

Undersökningen är dock inte en regelrätt komparation understryker Jessica Jarhall.

– Det var inte möjligt att göra en uppföljande studie eftersom det bara var en av lärarna som fortfarande jobbade som lärare . De övriga hade andra uppdrag, säger hon.

Listan som historielärarna ska hinna gå igenom har blivit längre

Studien visar att lärarna fokuserar mer på bedömning än tidigare. Enligt Jessica Jarhall är den nya läroplanen tydligare när det gäller vad eleverna ska kunna. Hon menar att listan som historielärarna ska hinna gå igenom har blivit längre efter Lgr 11.

Jessica Jarhall menar också att lärarna upplever att deras eget inflytande på undervisningen i vissa avseenden har minskat. Studien visar på att bland annat nationella prov i historia påverkat hur mycket frihet lärarna upplever att de har. Hon menar att lärarna ofta använder de nationella proven som måttstock och inspiration till undervisningen.

– Efter Lgr 11 syns det tydligt att lärarna anammar det nationella provet. De vill gärna ha exempel på uppgifter från provet och använder det för inspiration men också för att direkt ändra i sin undervisning och i sin bedömning. Jag uppfattar att lärarna under Lpo94 i större utsträckning styrdes av egna val. Vad de själva är kunniga i eller eleverna var intresserade av, säger hon.

För ett år sen debatterades det mycket kring om antiken borde plockas bort ur kursplanen för historieämnet i grundskolan. Debatten ledde bland annat till att regeringen gav Skolverket i uppdrag att se över grundskolans timplan för de olika ämnena. Jessica Jarhalls studie pekar dock på att forntiden och antiken redan fått mindre utrymme i undervisningen. Detta eftersom lärarna och eleverna anser att den moderna historien är viktigare för att förstå vår egen tid.

– Det är perioden mellan 1750–1950 som det huvudsakliga innehållet behandlas i historieundervisning. Timmarna på högstadiet i historia är ganska få. Det handlar inte om antikens vara eller inte vara. Lärarna vill säkert undervisa mer om det men det finns inte tillräckligt med tid. Då menar lärarna att det är mer rimligt att lägga mer tid runt 1750-talet och framåt för att hinna med exempelvis kalla kriget, säger hon.

Historiebruk är svårast att undervisa om.

Jessica Jarhall uppfattar också att många lärare saknar kunskap i hur man använder historia.

– Historiebruk är svårast att undervisa om. Lärarna saknar ibland utbildning. Ibland finns ingen tradition att undervisa om det. De får inte stöd. De som har historiebruk i sin utbildning tycker det är självklart att det ska vara med. Men det är många som inte har den utbildningen, säger hon.

Idag arbetar Jessica Jarhall som undervisningsråd på Skolverket. Att lärare diskuterar sin undervisning med kollegor är något som hon anser är väldigt viktigt. Hon menar att studien kan vara en språngbräda för att skapa diskussion.

– Lärare har nytta av forskningen eftersom man kan få inspiration i hur man kan tänka i sitt ämne. Avhandlingen är inget facit på hur lärare tänker, med det kan skapa en diskussion om historieundervisningen och hur man ska hitta nycklar för att komma vidare. Jag tror även att man som blivande lärare har god nytta av att se hur det kan se ut i arbetslivet, säger hon.

Avhandlingen handlar om rötter och framåtblick men inte minst demokrati enligt Jessica Jarhall.

– Lärare är en viktig grupp som behöver höras mer. Ämnet är i det stora väldigt viktigt i dagens samhälle. Demokratin och de frågor som berörs behöver verkligen lyftas. Det har funnits ett stort fokus på matematik, naturkunskap och språk, men det har missats att fokusera på samhällssidan som är viktigt i ett demokratiskt samhälle, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm