Lärarbristen: ”Förödande att inte känna sig uppskattad”

En av fyra lärare byter jobb varje år och de vanligaste skälen till bytena är hög arbetsbelastning och svag löneutveckling, visar en ny granskning.
– Det är förödande för yrket om lärare inte känner sig uppskattade för sin erfarenhet och kompetens, säger LR:s förbundsordförande Åsa Fahlén.

Av SCB:s statistik, som omfattar alla lärare oavsett behörighet eller anställningsform, framgår att andelen lärare som bytt tjänst legat mellan 26 och 30 procent åren 2014–2021. Det finns olika orsaker till att en av fyra lärare byter tjänst varje år, men de två vanligaste är dålig arbetsmiljö och lön. Det visar en granskning av SVT, som bland annat har talat med en lärare som höjde sin grundlön med 7 500 kronor i månaden när hen gick från en gymnasial friskola till en kommunal grundskola.

Åsa Fahlén förklarar att Lärarnas Riksförbund de senaste avtalsrörelserna har pratat mer om lönestruktur än det allmänna löneläget när man tecknat avtal. För att hejda den utveckling som den aktuella granskningen sätter fingret på  trycker LR sedan flera år på för att erfarenhet ska premieras högre. Frågan finns också med i arbetet för att få till ett nationellt professionsprogram, där erfarenhet ska utgöra en del.

”Lockar knappast”

– Erfarenhet måste löna sig och premieras på ett helt annat sätt. Det är förödande för yrket om lärare inte känner sig uppskattade för den erfarenhet och kompetens man har. Hur ska man kunna känna yrkesstolthet och gå in med energi i sitt arbete när man inte får uppskattning? Det lockar knappast när man vet att ”det här är ett yrke där löneutvecklingen avstannar, att det efter 15 år är kört”.

Den enda möjligheten många lärare har att höja sin lön rejält är en så kallad löneloop. Fenomenet förekommer nästan uteslutande där det finns många arbetsgivare inom pendlingsavstånd.

– Ta exempelvis Stockholmsområdet där du har 25–27 kommuner. Har du jobbat ett antal år händer inte så mycket i lönerevisionerna. Det är lärarbrist och då ser marknadskrafterna till att ingångslönerna sticker i väg vilket i sin tur leder till att dina nya kollegor, ofta nyexaminerade, får högre lön än vad du har. Du trivs och vill egentligen inte byta jobb men säger upp dig för ett jobb i en grannkommun eller på en annan skola och får löneförhöjning. Efter några år byter du tillbaka igen.

”Fel anledning”

– Det här är en jättekonstig arbetsgivarpolitik. Man har personal som trivs och vill vara kvar men som av löneskäl tvingas byta. Lärare slits mellan lojaliteten till eleverna och den egna arbetsmiljön. I dag byter lärare arbetsplats av ”fel anledning”. Att få se och pröva på olika skolor är sunt men att känna sig tvingad att göra det för att man inte får uppskattning är allvarligt. Jag förstår inte varför det här inte tas på större allvar.

Åsa Fahlén tror också att behörighetsgraden spelar roll för stabiliteten på en skola.

– Vi vet att när man söker jobb frågar man inte bara om lön och om innehållet i tjänsten utan också om hur många andra legitimerade lärare det finns. Lärarna är medvetna om att det kommer att påverka arbetsmiljön otroligt mycket.

Hon säger att det till stor del handlar om man som lärare får rätt förutsättningar att utföra sitt lärarjobb.

– Att jag får tid att förbereda mig, kan efterarbeta och hinna möta mina elever där de är, då är jag kvar. Får jag inte den möjligheten så sliter samvetsstressen. Att gå med den under många år gör att man till slut inte orkar.

Plågats av rektorsbyten

Ett tredje skäl som framkommer till valet att byta tjänst handlar om bristande kontinuitet på skolledningsnivå. En lärare SVT talat med vittnar om att ”verksamheten hade under flera år plågats av oändliga rektors- och chefsbyten”.

– Man behöver ha en organisation på plats, och det måste finnas en kontinuitet år efter år. Med ständiga rektorsbyten blir det en orolig arbetsmiljö. Det kan komma en ny rektor som vill göra något på sitt sätt, det kan bli väldigt oklart för lärarna vad som gäller. I en sådan situation kan en uppgivenhet uppstå. Vi har inte bara en lärarbrist i Sverige, utan också en brist på rektorer och skolledare. Det är inte tillräckligt attraktivt att bli skolledare.

Jenny Eriksson är rektor på Bolidenskolan sedan två år. Hon säger till SVT att hon jobbar hårt för att minska omsättningen på lärare. En satsning på att öka lärartätheten har dock än så länge inte resulterat i en inbromsning av skolans in- och utflöde av lärare.

– Det är ju jättejättetråkigt. Vi jobbar ju för att detta ska vara en bra arbetsplats, att folk ska stanna och orka med yrket, säger hon till SVT.