Högern stoppar regeringens skolförslag: ”Valets viktigaste fråga”

Fem borgerliga partier säger nej till nya regler för skolpeng och skolval.
”Oseriöst” säger Lars Hjälmered (M) om förslagen.
”Man går vinstlobbyns ärenden” säger Gunilla Svantorp (S) om oppositionens nej.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har enats om att i varsin motion säga nej till regeringens förslag på nya regler för skolpengen och skolvalet.

Enligt förslagen skulle skolpengen justeras så att kommunerna kan få en större andel än friskolorna för att kompenseras för det större ansvar de har att erbjuda alla en utbildning. Köerna till friskolor skulle tas bort, och friskolorna åläggas att ta ansvar för att ha en ”allsidig social sammansättning” av elever. Men nu säger alltså en borgerlig riksdagsmajoritet nej till båda förslagen.

– Regeringens skolvalsförslag är det direkt dåliga. Vad ”allsidig social sammansättning” i praktiken betyder är att man får dåliga urvalskriterier. Vi kan aldrig acceptera att sådant som föräldrars utbildningsnivå och vilket land du är född i ligger till grund för vilken skola du får gå i, säger Lars Hjälmered, Moderaternas skolpolitiska talesperson till Skolvärlden.

Förslaget om förändringar i skolpengen menar han är ”ett hafsverk”.

– Det finns ingen seriös konsekvensanalys av förslaget. Det fanns en utredning som tyckte att man skulle dra av 8–9 procent, men det står inte i regeringens förslag. Den typen av hafsverk är inte seriöst att fatta beslut på. Det är valretorik, säger han.

S pekar på ”vinstlobbyn”

Gunilla Svantorp (S) är ordförande i riksdagens utbildningsutskott och hon menar att det snarare handlar om att man från borgerligt håll har ”valt sida”.

– Det här är väl utredda förslag som man säger nej till. Man går vinstlobbyns ärenden. När man har bestämt sig för att de vinstdrivande bolagen är viktigare än barnen så är det inte så enkelt att byta åsikt. Det är så ju så vi måste tolka det här, säger hon till Skolvärlden.

Handlar det inte egentligen om att ni har lagt ett förslag i riksdagen som ni vet att det inte finns en majoritet för?

– Vi måste ju visa att vi vill något. Det är ju faktiskt också så att långt in i det borgerliga blocket, inte minst på ledarsidorna och hos borgerliga kommunalråd, finns det stöd för det här. Men det når inte till partitopparna i riksdagen, säger Gunilla Svantorp.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund, menar att oppositionen glider på sanningen i sin beskrivning av regeringens förslag.

– Svensk skola har stora utmaningar och det är viktigt att politiken tar sitt ansvar och arbetar för att lösa dagens problem innan de blir ännu värre. Oppositionen ger i debatten inte en ärlig bild av vad som föreslås utan väljer att i sitt motstånd beskriva förslagen direkt felaktigt, säger hon till Skolvärlden.

Samtidigt önskar hon att regeringen hade gjort mer för att säkra att de förslag man lägger också har goda möjligheter att bli verklighet.

– Regeringens förslag är överlag bra men vi tycker också att regeringen borde ha samtalat bredare med fler partier för att säkerställa långsiktiga överenskommelser som skapar stabilitet i svensk skola. Skolan, lärare och elever förtjänar bättre än vad partierna idag levererar.”

”Valet handlar om vilken skola vi vill ha”

Flera av partierna som nu enats om att rösta nej delar synen på att reglerna för både skolpengen och skolvalet bör förändras, däribland Moderaterna. Något gemensamt alternativ till regeringens förslag är dock inget man planerar enligt Lars Hjälmered.

– Jag kan bara svara för Moderaterna. Det finns helt igenom goda skäl att utveckla skolans finansiering. Men regeringen målar upp att den stora konflikten skulle vara mellan fristående och kommunala skolor, när vi tvärtom vet att den stora skillnaden finns mellan stad och land, säger han.

I februari sade statsminister Magdalena Andersson (S) att vinstuttag i skolan ska stoppas senast 2026. Partikollegan Gunilla Svantorp hoppas fortfarande att det är ett realistiskt scenario, och menar att skolan kommer att vara den viktigaste frågan i höstens riksdagsval.

– Det här valet handlar om vilken skola vi vill ha. Jag hoppas att väljarna ser att det här är vår allra viktigaste fråga. Jag begriper inte att inte något av partierna på högerkanten funderar på varför vi är det enda land i världen som har det här systemet, varför ingen annan har hakat på. Har vi en majoritet efter vaket behöver vi inte utreda något mer utan vi kan lägga en proposition direkt, säger hon.