Fridolins lärarmiljarder inte till alla

Just nu pågår samtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om hur de tre miljarder kronor som regering utlovat till höjda lärarlöner ska fördelas. I en intervju i Sveriges radio säger utbildningsminister Gustav Fridolin att det är viktigare att satsa mer generellt på att höja lärarnas löner än att exempelvis bygga ut karriärlärarreformen. Den satsning på ytterligare 5 000 till 7 000 karriärlärare som fanns med i Alliansens budget finns därför inte med i regeringens vårbudget.

– Det viktigaste som behövs nu är ju inte att 5 000 lärare till får bli karriärlärare utan att vi verkligen satsar på hela lärarkåren, att vi gör en storsatsning på att staten är med och höjer lärarnas löner, säger han i intervjun.

Ansvarigt statsråd för lönesamtalen är Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Hon säger till Skolvärlden det just nu pågår en beredning i regeringskansliet för att man ska kunna lägga ett förslag inför budgetpropositionen 2016 om hur pengarna ska fördelas.

– Vi håller på och bereder det och kan inte riktigt svara på exakt utformning innan vi är klara. Vi ska formulera ett förslaget så att det kan gå ut på remiss inför budgetpropositionen.

Ska lönesatsningen gå till alla lärare eller till en utvald grupp lärare?

– Syftet med hela lärarlönesatsningen är att öka läraryrkets attraktivitet och med det höja kunskapsresultaten i skolan. Det är i linje med den rekommendation som vi fått från bland annat OECD, att vi måste stärka läraryrket i Sverige, säger hon och fortsätter:

– Det ingår i beredningen att se vilka lärargrupper som ska ingå, grundskolan och gymnasieskolan har utpekats initialt. Sen handlar det om vad det är som ska bidra till att man uppfyller kraven för den här lönesatsningen. Vi kan inte i dag svara på hur många som kommer att omfattas och exakt vilka grupper det kommer att vara, men syftet är som sagt att stärka läraryrkets attraktivitet och få upp kunskapsresultaten.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver Helene Hellmark Knutsson och Gustav Fridolin att ”staten vill bidra med medel till löneökning för fler lärare än de som i dag omfattas av den genomförda karriärstegsreformen”, men i intervjun i Sveriges radio talar Gustav Fridolin alltså om att satsa på ”hela lärarkåren”.

Jag tror att många lärare undrar vad som gäller.

– Vi har ett system med lokal lönebildning mellan parterna. Lönen sätts i samtal mellan den enskilda läraren och arbetsgivaren och det är inget som vi vill rucka på. Det vi har sagt är att den här extrasatsningen ska bidra till att stärka läraryrkets attraktivitet så att vi kan behålla och rekrytera nya lärare. Men också att det ska bidra till att den kunskap som lärarna har, används för att förbättra skolresultaten. Därför säger vi att de här pengarna ska fördelas utifrån det, men exakt hur många som kommer att omfattas och vilka grupper det gäller måste vi återkomma till efter beredningen. Däremot gäller ambitionen att det ska vara fler än vad som omfattats av de tidigare karriärtjänsterna.

Men det handlar alltså om någots slags krav som läraren ska uppfylla?

– Eller kriterier, kriterier som kopplar till att attraktiviteten i yrket höjs och som stärker lärarna i att använda sin kunskap för att förbättra elevresultaten, säger Helene Hellmark Knutsson och tillägger:

– Jag tror att det man ofta avser när man säger att det ska omfatta alla är just att det ska vara möjligt för alla att ansöka om det, men sen kommer det att finnas någonting som gör att det är sökbart, att det är det här man vill premiera. Lönen sätts lokalt, vi går inte över till en statlig lönebildning.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson konstaterar att Gustav Fridolin och Helene Hellmark Knutsson inte ger samma bild av vad det är som gäller i slutändan.

–– Ministrarna ger olika besked. Samtidigt fortgår samtalen. Vi i LR har väldigt bra idéer för hur man kan lyfta hela lärarkåren med statliga pengar utan att skada den lokala avtalsprocessen. Men det här är ju ingen egentlig förhandling, vi i parterna har bara att diskutera utifrån de ramar som Helene Hellmark Knutsson och regeringen satt. Så hur vill de göra? Bollen ligger hos regeringen, säger han.

Helene Hellmark Knutsson, när kommer ett exakt besked om hur förlaget ska utformas?

– Den exakta utformningen kommer att vara med i budgetpropositionen för 2016, alltså till hösten. Det ska vara sökbart från 2016 för huvudmännen. Sen hoppas vi ha ett remissförslag klart nu under våren.