Hon är studenternas nya ordförande

Emelie Fransson, 22, blir LR Studs nya röst.
– Vi står inför en spännande period med både organiseringsfrågan av lärarfacken och valår, säger hon.

20 februari fick Emelie Fransson förtroendet att efterträda Lina Hading och därmed leda de drygt 13 000 studerandemedlemmarna. Hon har bred erfarenhet av fackligt arbete och går in på sitt fjärde år i LR Stud. Tidigare var hon vice ordförande och kassör i hemstaden Linköping. Senast hade hon kassörsuppdraget i centrala styrelsen.

Emelie pluggar på Linköpings universitet där hon läser fjärde året med inriktning ämneslärare på gymnasiet; i svenska och svenska som andraspråk.

– Jag tycker LR Stud som förening är helt fantastisk. Eftersom jag har god erfarenhet och inblick i att jobba nationellt med fackliga frågor kändes det naturligt att söka ordförandeposten. Vi står inför en spännande period med valår och organiseringsfrågan av lärarfacken. Det ger verkligen en möjlighet att påverka.

”Förbättrade förhållanden”

Hon tillägger att det var både roligt och en ära att få förtroendet att leda ett stort uppdrag.

Kan du beskriva vad LR Stud gör och uträttar?

– Vi arbetar för förbättrade förhållanden, både studiemässigt och för vår framtida profession. Tidigare i år drev vi faktiskt igenom introduktionsperioden som lärare enligt skollagen har rätt till. Den är till för att man ska rustas och få en bra start i yrket, men också en hållbar start så att man vill vara kvar i yrket. Perioden sträcker sig över ett helt läsår, men den regleras tyvärr inte innehållsmässigt.

I praktiken efterlevs inte introduktionsperioden som den ska, menar hon.

– Beroende på vilken skola man jobbar på, i en mindre kanske det inte finns en handledare inom ditt ämne. Det här behöver stramas upp och regleras mer. Tanken är att man ska ha en eller två handledare som undervisar i ”sitt” ämne. Handledare får inget lönepåslag för detta och, ibland, ingen tid avsatt för den nya medarbetaren.

”Riktigt svårt”

På frågan om det har varit svårt att engagera andra studerande fackligt svarar hon att det varit riktigt svårt det senaste året, något pandemin kan ha bidragit till.

– Vi har också haft ett generationsskifte bland de aktiva på lokal nivå, flera har tagit examen. Många studenter har inte så bra koll på vad facket gör och vikten av vår verksamhet. Vi har inte kunnat synas på lärosätena och då har det varit svårt att rekrytera medlemmar. Intresset har varit svagt.

Vilka är era viktigaste frågor?

– Fokusfrågan i år är den om vinstuttag i skolan. Vi anser inte att friskolor ska få ta ut vinster, att all vinst i stället måste återinvesteras i verksamheten. Aktiebolag som bolagsform ska förbjudas, inga riskkapitalbolag ska få vara huvudmän för skolor.

Legitimation

Studerandeföreningen vill också snarast se att en legitimation för studie- och yrkesvägledare införs.

– I dag kan egentligen vem som helst bli anställd om personen anses ha en rimlig utbildning inom området. Många skolor anställer eller utbildar därför inte studie- och yrkesvägledare, en yrkesgrupp som gör ett väldigt viktigt jobb och skapar en bra grund för elever i deras studier och hur de senare lyckas i framtiden. Skollagen säger att studie- och yrkesvägledning är skolans ansvar.

LR har länge drivit på för ett återförstatligande av skolan. Hur ställer ni er till det?

– Vi anser samma sak. Det har inte har fungerat väl sedan friskolereformen trädde i kraft. Vi ser stora klyftor och hur segregerad skolan är, den är inte likvärdig i dag. Det måste vi motverka. Pengarna ska fördelas på ett annat sätt än kommunalt som det är i dag.

Vilken fråga brinner du personligen för?

– Lärarledd undervisningstid på universiteten. Det kan skilja sig beroende på vilka ämnen man läser, men jag som läser humaniora har väldigt få lärarledda undervisningstimmar. Jag har generellt haft tre-fyra undervisningstimmar i veckan, väldigt lite och under all kritik. Studenter måste få stöd av utbildade lärare. Att resurser inte satsas på lärarutbildningen visar också vilken legitimitet man anser att utbildningen och professionen har. Läraryrket är otroligt viktigt för hela samhället.

Samläser

Vad svarar universiteten på kritiken?

– Att det är en resursfråga. Det här försöker döljas lite med många grupparbeten. Men i gruppen är vi alla studenter, som behöver stöd i arbetet. På tekniska fakulteten här i Linköping samläser man med civilingenjörer. Där finns resurserna, med privata företag som Saab och Siemens som kanske bidrar finansiellt. Studenterna får flera timmar undervisning varje dag. Det visar vilka ämnen som anses viktiga. Svenska, till exempel, är ett av skolans kärnämnen som det verkligen borde satsas på.

Efter nyår står Lärarnas Riksförbund inför en ny organisering. Emelie Fransson är positivt inställd till ett bildande av Sveriges Lärare. Hon säger att det ”rent ut sagt är dumt att ha två lärarfack”.

– Det är bättre med en enighet som går stark ut i avtalsförhandlingarna. Med fler medlemmar blir man en tyngre röst i debatten. Jag tror att vi får mer slagkraft ­– både i avtal och opinionsdrivning.

Skulle du säga att en avkommunalisering av skolan bör vara prio ett för Sveriges Lärare nästa år?

– Ja, det tycker jag. Vi skulle bli en stark och tung röst. Lärarförbundet är ju också för ett förstatligande.