Hon skippar läxor för likvärdigheten

Pernilla Alm är legitimerad lärare och undervisar i engelska och spanska på en högstadieskola i Nacka. För två år sedan tröttnade hon på dotterns alla läxor. Det var fredagskväll, mormor var på besök och helgen var späckad med helt andra saker än läxor. Hon skrev ett blogginlägg där hon tog ställning emot läxor – som fick enorm spridning.

– På en helg hade 150 000 personer läst mitt inlägg. Jag var med i Debatt på SVT, i Aktuellt och i annan press. Jag skrev blogginlägget ur ett mammaperspektiv och ställde mig frågor om hur barn som inte har föräldrar som är lärare fixar att göra alla läxor. Det är inte rätt att elever ska bli efter på grund av att deras lärare anser att läxor ska vara en stor del av undervisningen, menar Pernilla Alm.

Bloggen och tankarna blev en bok, ”Läxfritt – för en likvärdig skola”, där Pernilla Alm tar ett helhetsgrepp om läxor och varför hon anser att de ska bort från den svenska skolan.

– Det finns inget i skollagen som säger att vi ska ha läxor, inte heller i läroplanen är det reglerat. Dessutom har läxor ett litet stöd i forskning. Men mitt främsta argument är att läxor är orättvist då det inte skapar in skola som är likvärdig för alla, säger hon.

John Hattie, professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien, har gjort en studie kring om och hur läxor fungerar. Hans resultat visar att läxor förbättrar elevernas resultat ytterst lite. Annan forskning visar att läxor fungerar bättre hos äldre barn som vill studera sig till ett högre betyg eller resultat. Det finns också studier som visar att läxor kan vara både bra och dåliga.

– Jag har läst flera studier som visar att läxor inte är effektivt och eller gör nytta för små barn upp till femte klass. Däremot är det bra att uppmuntra dem att läsa. Gärna något de väljer själv.

Pernilla Alm har i sitt yrke varit ytterst sparsam med läxor, och efter sitt blogginlägg och sin bok har hon helt slutat att ge sina elever läxor.

– De har bättre resultat nu. Kanske beror det på att jag ger dem chansen att lära sig mer under lektionen? Jag är hård, jag kräver att mina elever utnyttjar lektionstiden och jag går igenom uppgifterna noga. Men läxor, nä, det ger jag inte.

Många minns nog skoltidens tragglande av glosor på olika språk som gjordes efter skoltid.

– Många föräldrar frågar hur deras barn ska lära sig språket utan att plugga glosor hemma. Men det går utmärkt. Mina lektioner kan vi börja med att köra glosor i några minuter, sedan gör vi något annat en stund för att sedan plugga glosor igen. Det går att hitta andra sätt men det kräver mer av läraren, säger Pernilla Alm.

Hon berättar att hennes elever ibland blir kluvna till att hon inte har läxor medan andra lärare på samma skola absolut inte kan tänka sig att sluta med dem.

– Vi har en lång tradition av läxor i det här landet och det är klart att en del blir förvirrade. Men de allra flesta märker att de lär sig språket i alla fall.

Pernilla Alm hoppas att lärarutbildningarna runt om i landet för upp frågan kring läxors vara eller icke vara på dagordning. I dag är det inte något som ingår i utbildningen.

– Mitt sätt att tänka utmanar många och jag får ofta både otrevliga och låga kommentarer om en läxfri skola. Jag välkomnar en diskussion och debatt på en bra nivå om det här. Hur ska vi annars få en likvärdig skola?

För de lärare som vill plocka bort läxor har Pernilla Alm ett par tips.

– Titta först på vad som kan göras i klassrummet, vad kan du ändra och ta bort? Vad är viktigast för att eleverna ska få med sig det du tänkt ge dem i läxa? Det är inte så komplicerat som du kan tro och det är ju faktiskt du som lärare som bestämmer hur du vill ha det, säger hon.