Hörselpedagogens tips för lugnare klassrum

– Lärare kommer ofta hem och är ljudtrötta. Man känner att man behöver vila sig från alla ljud och slänger sig på soffan för att ladda batterierna. Den intensiva ljudmiljön i skolan kan leda till en rad problem, både fysiska och psykiska, berättar Anita Richmond. 

Anita Richmond är själv lärare, och arbetar sedan många år tillbaka som centralt placerad hörselpedagog i Lunds kommun. 

I sin tjänst arbetar hon med anpassningar för elever med nedsatt hörsel. Hon har även varit skyddsombud för Lärarnas Riksförbund och är väl insatt i vad en dålig ljudmiljö kan få för effekter för dem som arbetar i skolan. 

– Vi har lärare som får tinnitus och hörselnedsättningar. Ännu vanligare är det att lärare blir stressade av allt ljud. Forskning visar att när ljudnivåerna går upp så går även pulsen, blodtrycket och adrenalinhalten upp. Vi påverkas alltså rent fysiskt på ett sätt som vi inte själva kan styra över. Vi har lärare i dag som arbetar i ljudmiljöer som är värre än inom industrin. Det är skrämmande att tänka på. Man kan även ”matta ut” sin hörsel av att det är ljud hela tiden, även om det inte är särskilt starka ljud. Bristen på ljudvila gör att man kan börja höra sämre, få tinnitus eller utmattningssymptom. 

Vad beror den dåliga ljudmiljön i skolan på?

– Ofta är det en kombination av flera saker. Gamla lokaler och tillfälliga paviljonger med dålig akustik är vanliga problem. I nyare skolor är den akustiska ljudmiljön generellt sett bättre. Men det handlar också om hur ljudlig verksamheten i rummet är. Om pedagogiken bygger mycket på att eleverna ska lära av varandra så pågår det en massa saker i rummet samtidigt. Det kan vara bra för kreativiteten, men leder lätt till en ond cirkel när det gäller ljudbilden och möjligheten att uppfatta tal i klassrummet. Blir det mycket prat och stökigt så försöker läraren ofta överrösta eleverna. Då pratar eleverna i sin tur ännu högre och läraren måste höja rösten ytterligare. Förutom hörselproblem och ljudtrötthet leder detta till att många lärare får problem med rösten.

Vad ska man göra om man mår dåligt av att det är för mycket ljud?

– Ta kontakt med rektorn och skyddsombudet på din skola. Det är jätteviktigt att ni pratar igenom problemen och att arbetsgivaren ser till att det görs en handlingsplan för hur situationen ska förbättras. Arbetsmiljöverket har till exempel tips på hur man kan jobba med buller i klassrummet. Man kan också få hjälp via företagshälsovården eller hörselvården i regionen. Ingen ska behöva stå ut med en dålig arbetsmiljö och det finns massor av åtgärder man kan ta till. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön, men som lärare måste man uppmärksamma rektorn och skyddsombudet på problemen. 

Vad kan man göra för att förbättra situationen?

– Vilka åtgärder som behövs beror förstås på vad det är för problem och hur situationen ser ut för just den läraren. När jag har varit inkopplad som skyddsombud så har det gällt kollegor med hörselnedsättning. Jag har ställt krav på den akustiska miljön på deras arbetsplatser.  Det har lett till att arbetsgivaren har gjort akustikmätningar och sedan till exempel satt upp akustikplattor och bytt till dörrar med bättre ljuddämpning. Ofta behöver man också titta på hur möblerna ser ut. Vi rekommenderar så kallade tysta möbler som inte slamrar. Det är stolar och bord med träben och dämpande ytor.

Ingen ska behöva stå ut med en dålig arbetsmiljö.

Ett annat sätt att skapa ett lugnare klimat i klassrummet är att använda ett så kallat ljudutjämningssystem. Läraren pratar då i en mikrofon och ljudet sänds ut via högtalare. Alla elever får då möjlighet att höra läraren lika bra, oavsett var i klassrummet de sitter. Det bidrar både till ökad koncentration hos eleverna och till att man avlastar lärarens röst.

Kan man som lärare själv göra något för att få det tystare och lugnare?

– Ja, det finns massor med små åtgärder som lärare kan göra för att förbättra situationen. Börja med att själv lyssna efter ljuden i ditt klassrum. Vad är det som låter? Finns det saker du själv kan åtgärda? Bjud sedan in en kollega som kan vara extra öron. Många ljud hinner man inte själv uppmärksamma när man undervisar. Försök sedan få bort så många onödiga ljud som möjligt genom att till exempel sätta möbeltassar på stolsben och lägga filtar i lådor där det finns saker som skramlar. Eftersom ljud studsar mot hårda, rena ytor är det också bra att flytta isär skåp och annat du har på väggarna så att det blir lite mellanrum. Se också till att ha fönster och dörrar stängda så att det inte läcker in ljud utifrån. 

– En viktig del blir också att fundera över hur du kan jobba pedagogiskt i klassrummet för att få ner ljudnivån. Jag är ofta ute i klasser och pratar om att detta. Jag är väldigt tydlig med att det faktiskt är utbildning som pågår i skolan, och det innebär att bara en i taget ska prata. Det är inte helt lätt, men om man kan få eleverna att inte prata rätt ut och i mun på varandra så har man vunnit mycket. Det här handlar ju om både elevernas och lärarnas arbetsmiljö. 

Anita Richmond har tidigare arbetat som lärare på mellan- och högstadiet. Hon har själv en hörselnedsättning som lett henne in på den tjänst hon har i dag. Nu går hon snart i pension, och hon ser tillbaka på sitt yrkesliv med glädje. 

– Jag har älskat mitt arbete och känt att det jag gör är till stor nytta. Jag tjänstgjorde som lärare tills min hörselnedsättning gjorde att det blev för svårt att höra vad eleverna sa.  Då handplockades jag av min arbetsgivare till hörselpedagog. Jag har kunnat fortsätta i skolans värld tack vare att min arbetsgivare har förstått att jag behöver anpassningar. Min önskan nu är att lärare ska bli bättre på att våga ställa krav på sin arbetsmiljö, och att arbetsgivarna ska bli bättre på att undersöka och förbättra den.