”HP” Tran: Därför lämnas elever på utsatta skolor i sticket

Läraren Hai Phuong ”HP” Tran beskriver hur lärare på skolor i utsatta områden lär sig att offra vissa elevers kunskapsutveckling för att inte själva bli utbrända.
– Man tvingas begå tjänstefel för att värna sin egen hälsa, säger han.
Den nya skriften ”Ned föll skolan” försöker svara på frågan hur svensk skola hamnade här.

Mellanstadieläraren Hai Phuong ”HP” Tran arbetade 10 år i Göteborgsförorten Angered, på en av de 28 skolor som återfinns i Skolinspektionens förteckning över de som år efter år uppvisar landets lägsta elevresultat. Elevernas hemförhållanden, vårdnadshavarnas utbildningsnivå och skolans bristande resurser skapar inte de förutsättningar som krävs för studiero och en god arbetsmiljö.

Han beskriver en situation där de elever som behöver mest stöd riskerar att lämnas åt sitt öde för att ingen mäktar med att fånga upp dem. Trots att Hai Phuong ”HP” Tran och kollegorna i Angered spjärnade emot systemets ätande av tid och kämpade för att kunna fokusera på eleverna, tvingades han till en bitter lärdom.

”Man känner sig otillräcklig”

– Under lektionen kan du märka att ett par av eleverna inte jobbar och inte kommer att klara av uppgiften. Men just nu stör de åtminstone inte resten av klassen så du väljer att låta dem hållas för att kunna fortsätta undervisa.

– Man känner sig otillräcklig. Och man kan säga att det i viss mån är tjänstefel. Men man har också en reglerad arbetstid och en mänsklig energinivå. Du kan inte jobba hela tiden som en robot, du kan inte brinna hur länge som helst utan att bli utbränd. För sin egen hälsas skull måste man veta att det finns begränsningar, säger han.

Efter hand lärde han sig också att ta genvägar för att tillfredsställa byråkraternas dokumentationshunger och öka sina egna möjligheter att fokusera på undervisningen

– Lärare copy-pastear in samma uppgifter om anpassningar för alla elever i systemen, och byter ut namnen. Annars hinner de inte, säger han.

– De verkliga anpassningarna görs i klassrummet hela tiden. Jag vet vad som fungerar och inte för vilka elever, och ju längre man jobbar desto bättre blir man på att anpassa. Men den tidsödande dokumentationen av anpassningarna avskyr jag.

”Jag övervägde starkt att släppa läraryrket”

Till slut orkade han inte längre, och i fjol bytte han arbetsplats. Numera jobbar han på Hisingen, en del av Göteborg med helt annan socioekonomisk prägel och likaledes ett annat elevunderlag.

– Jag övervägde starkt att släppa läraryrket helt. För att mäkta med att ändå fortsätta kände jag att jag måste byta. När jag började på mitt nuvarande jobb märkte jag plötsligt vilken bra lärare jag är, säger han med en ironisk min och fortsätter:

– Trots att min pedagogik inte ändrats nämnvärt lyckas en större del av eleverna bättre. Jag gör bara det jag alltid har gjort, men på den här skolan blir jag en ”bättre lärare”. Det går inte att komma ifrån att huvudorsaken till det är att jag har ett annat elevunderlag, säger Hai Phuong ”HP” Tran.

Ett ryggmärgsbrott i skolsystemet

Hur hamnade svensk skola i läget att lärarna på två olika skolor i samma stad har så skilda möjligheter att ge eleverna den undervisning de har rätt till? Den frågan försöker historieprofessorn och tidigare överinspektören vid Skolinspektionen Hans Albin Larsson besvara i den nya skriften ”Ned föll skolan”, utgiven av Lärarnas Riksförbund.

Han beskriver en mer eller mindre obruten kvalitetshöjning av den svenska skolan från instiftandet av folkskolan år 1842 fram till mitten av 1970-talet. Då sviktade statsfinanserna efter 30 år av tillväxt och hela den offentliga sektorn, inklusive skolan, började utsättas för effektiviseringar. Avregleringar, decentralisering och new public management vann insteg.

– De som räknar ut det här var ekonomer, och deras ord blir det som gäller. Synen på skolan gick från en statlig långsiktig investering till kortsiktig kommunal konsumtion, säger Hans Albin Larsson.

Statlig skolchef i varje kommun

Det skiftet utgör vad Hans Albin Larsson kallar för ”ett ryggmärgsbrott i skolsystemet”. Fram till dess skötte kommunerna endast kringliggande faktorer som lokaler medan det var staten som garanterade kvaliteten på själva utbildningen, genom skolöverstyrelsen och lärare och rektorer som anställdes av staten. Det satt till och med en statligt tillsatt skolchef i varje kommun.

– På den tiden hade skolchefen till uppgift att se till att kommunerna inte översteg sina befogenheter i skolan. När skolcheferna blev kommunala tjänstemän som skulle rekrytera rektorer, gissa vilka rektorer de letade efter då? Jo, sådana rektorer som kan hålla budget, säger han.

Den yttersta konsekvensen av skiftet från statlig till kommunal kontroll blir kommunaliseringen av lärarkåren 1991, också det i grunden ett ekonomiskt beslut som drevs på från finansdepartementet.

Skolvärlden har blickat tillbaka på kommunaliseringen 30 år efter beslutet och pratat med lärare som deltog i Lärarnas Riksförbunds strejk mot det. I en exklusiv intervju säger dåvarande utbildningsminister Göran Persson att han fortfarande anser att det var nödvändigt.

– Den stora frågan aldrig har varit kommunaliseringen, utan kommersialiseringen, säger han till Skolvärlden.

Lärarna ska återfå sin autonomi

Men för lärarna var kommunaliseringen förödande, menar Hans Albin Larssons.

– Lärarna gick från att vara specialister med stark autonomi till någon sorts ”trivselvaktmästare”, som ska vara ständigt beredda att lösa allehanda uppgifter, säger han.

Några följder av den här utvecklingen är enligt Hans Albin Larssons historieskrivning att lärare lämnar skolan, lärarhögskolan går från att vara en statusutbildning till en där vem som helst kommer in, skolresultaten dalar och stöket ökar.

Det som behövs nu menar han är att staten återigen kliver in som garant för skolans kvalitet, att skolan blir en trygg och ordnad arbetsmiljö och att lärarna återfår sin automoni.

– En lyckad skola vilar på att de professionella ges frihet i sin yrkesroll. Det är en nyckel. Men jag har inte hört politikerna komma fram till det där ännu, säger han.

”Ta bort tidstjuvar”

Den åsikten delas av Hai Phuong ”HP” Tran.

– Ta bort tidstjuvar som onödiga möten, kraven på dokumentation och kontroll från förvaltningen och kollektivistiska insatser där alla lärare exempelvis tvingas delta i samma fortbildning. Det tar tid från att ringa vårdnadshavare, planera lektioner, rätta prov och läxor och så vidare. Ge lärarna frihet, säger han.

Skriften ”Ned föll skolan” är skriven av Albin Larsson på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, i syfte att fungera som underlag till regeringens utredning om förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Skriften presenterades för regeringen den 19 november 2021, och publicerades offentligt i februari 2022.